Vänner kämpar för ung flykting i Vasa

Samhälle. Kyrklig fristad i Vasa åt sjuttonåriga Yosuf Bile från Somalia.  28.5.2009 kl. 00:00

Missionsförsamlingarna i Vasa och Kvevlax har tillsammans med Vasa svenska församling sedan början av maj månad gett Yosuf Bile från Somalia en kyrklig fristad. Han bor ensam i ett rum i en kyrka i Vasa. Vänner ser till honom dagligen, men det är som om tiden har stannat. Bile är rädd. 

– En kyrklig fristad ger inte något juridiskt skydd, säger kaplan Gunnar Särs. Men vi hoppas att det har en betydelse att det skapas en opinion så att myndigheterna låter honom stanna.

Yosuf Bile själv berättar att han var fjorton år då han med två jämnåriga vänner beslöt att ge sig iväg från krigets Somalia för att skaffa sig en utbildning i Europa. En av kamraterna dog i öknen, den andra miste han kontakten med redan i Afrika. Efter två år som flykting på Malta kom han i somras tack vare stöd och flygbiljett av somaliska kontakter till Oravais. Han ansökte genast om asyl, på den har han fått avslag. Våra myndigheter har kontaktat Malta som gett klartecken till att han får återvända. Nu lever sjuttonåringen i rädsla för att sändas tillbaka till Malta, åren där var skräckfyllda.

– Jag har redan berättat allt, det finns nedskrivet, säger han plågat.

 

Medvetslös vid asylansökan

Varför kyrklig fristad för just Bile?

– Bile har fått avslag på sin asylansökan här eftersom han redan har asyl på Malta, säger Gunnar Särs. Men som flykting på Malta har han ingen framtid. Dessutom har han inte ansökt om asyl där. Han var medvetslös då maltesisk sjöbevakning fann honom i en flyktingbåt som fått motorstopp på sin färd mot Europa. Man tog fingeravtryck på den medvetslösa pojken och det räknades som asylansökan. Själv ville han inte ha asyl där.

– Vi menar inte att våra myndigheter har begått något fel men vi vädjar för att han ska få stanna. Han är så ung, han har varit med om så svåra saker. Hans historia är betydligt gravare än vi kan ta upp i pressen. Han har under året i Finland ivrigt studerat finska, han vill lära sig ett yrke. Men i dagsläget är han i behov av psykologhjälp.

 

Läs mer i Kyrkpressen, nr 22/09

 


 

Kerstin Haldin-Rönn



FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22