Kristendomens verkningar i Afrika positiva enligt forskare

Världen.

Religionens roll i Afrikas utveckling verkar positiv i ljuset av forskning. – Kristendomen har åtminstone många fler positiva än negativa verkningar, konstaterar filosofie doktor Charles Kessey från Ghana.

28.4.2009 kl. 00:00

sxc-stock

I Senegal har kyrkan haft framgång bl.a. i ett vattenprojekt som främjar dialogen mellan religionerna och där muslimer och kristna arbetar och drar nytta av utvecklingen tillsammans.

Han har forskat i sambandet mellan religion och utveckling i Finska Missionssällskapets verksamhet i Etiopien, Namibia och Senegal.
 
I Namibias utveckling har religionen haft en särskilt stor positiv roll. Men även i Etiopien och Senegal har kyrkorna på många sätt fört samhällsutvecklingen framåt.
De första skolorna och sjukhusen i Afrika har ofta uppstått tack vare kyrkans arbete.

Charles Kessey har inte stött på några skadliga verkningar av religionen i sitt forskningsarbete.
- Religiös intolerans kan visserligen skada utvecklingen, men själv har jag inte sett några tecken på skadliga verkningar av religionen i dessa länder.

Utan kyrka inte heller någon utveckling

Kessey intervjuade 180 afrikaner i sin undersökning. Han frågade dem om religionens och kyrkans roll i respektive lands utveckling.

I Namibia ansåg hundra procent av de tillfrågade att religion och utveckling hör oskiljaktigt ihop i landets historia. ”Utan den (kristna)kyrkan skulle vi inte heller ha någon utveckling”, svarade de intervjuade.

I Etiopien var motsvarande procenttal 99 % och i Senegal 95 %. ”Religionen hör till en helhetsbetonad utveckling” och ”i globalt missionsarbete är religion och utveckling oskiljaktiga”, sammanfattar forskaren svaren.

Utveckling ger också mening

Inom forskningen definieras utveckling som att man ger människor bättre levnadsförhållanden och ett meningsfullare liv utan att trampa på kulturella och andra värderingar som är viktiga för lokalbefolkningen. Utvecklingen ska vara sådan att lokalbefolkningen själv kan påverka den och fatta beslut om vilken inriktning den ska ha. Religion avser i Kesseys forskning kristendomen, eftersom det är Finska Missionssällskapets verksamhet som undersökts. Den inleddes i Namibia 1870, i Etiopien 1969 och i Senegal 1974.

Religionerna i samarbete

Som exempel i Etiopien nämner Kessey kyrkans aidsarbete, som stöds av sällskapet. I ett av projekten har 70 barn vars föräldrar dött i aids fått vård och annat stöd: fått gå i skola, skaffat ett yrke eller en studie- eller arbetsplats.

– Med en liten ekonomisk satsning har man åstadkommit mycket gott, konstaterar Kessey.

I Senegal har kyrkan haft framgång bl.a. i ett vattenprojekt som främjar dialogen mellan religionerna och där muslimer och kristna arbetar och drar nytta av utvecklingen tillsammans.
Också kyrkans medelanskaffning, drivandet av ett värdshus och ett sparprogram producerar fungerande modeller.

Det finns välfungerande modeller för samarbete mellan religioner (kristna och muslimer) också i Etiopien.

Lärdomar från yrkesfolk inom utveckling

Trots utvecklingen är Afrikas stora utmaningar fortfarande fattigdom, sjukdomar – framför allt aids och malaria – analfabetism, naturkatastrofer och hela samhällets sårbarhet. Därför behöver Afrika fortfarande hjälp utifrån.

De flesta av dem som intervjuats för undersökningen ansåg att kyrkan och prästerna fortfarande behövs i landets utveckling.
Också kyrkorna kunde mera anlita yrkesfolk i utvecklingsarbetet. Dessa kunde i sin tur ta lärdom av kyrkans tro och arbete.

Religionens roll växer?

Religionen är enligt Kessey inbyggd i den afrikanska kulturen. Den har en helt annan betydelse i människors liv och samhällsutvecklingen än i Europa. Kessey gissar att religionen och kyrkorna i utvecklingsländerna kommer att ha en stor samhällelig roll också i framtiden.

– Folket följer kyrkans ledare och väntar att de anger tonen speciellt i moralfrågor.

Men också i västerlandet kan religionens värde öka enligt forskaren från Ghana.

– Om den ekonomiska krisen förvärras, söker människor trygghet och mening i sitt liv på annat håll än i det materiella. Redan nu har den ekonomiska krisen t.ex. i USA fått människorna att vända sig till kyrkorna och söka hjälp från Gud.

– Jag tror att det kan bli väckelse även i västerlandet. Han anser att det är betydelsefullt om de som har störst inflytande inom politiken talar för religionen.
– Till exempel Storbritanniens förre preimärminister Tony Blair har talat för att man offentligt ska tala om religion.

Religion ger vilja att hjälpa

Tro leder enligt Kessey i allmänhet till att människor gör gott och till att utvecklingen främjas.

– Så verkar åtminstone vara fallet när det gäller kristna, muslimer, judar och även hinduer. Religion ger en inre vilja att hjälpa Man kan förstås göra gott och föra utvecklingen framåt också på andra än religiösa grunder.

– Till exempel humanisterna tror att det är rätt och humant att hjälpa, konstaterar forskaren. Mot bakgrunden av Kesseys forskning verkar det inte finnas något samband mellan mottagande av hjälp och tro.

– Visserligen upplevde vissa av dem som tog emot hjälp i synnerhet i Etiopien att deras tro stärktes när de såg engagemanget bland kyrkans medarbetare.

FMS



När Mikaela Soncks pojkvän begick självmord fanns det folk som gick över till andra sidan gatan för att slippa möta henne. Nu, många år senare, har hon sammanställt en antologi vars mål är att uppmuntra oss att tala om också det som gör riktigt ont. 26.9.2013 kl. 10:31

Minst 60 döda efter gudstjänstattack i Peshawar. 22.9.2013 kl. 18:02

Många slag av kompetens bland de åtta sökande. 20.9.2013 kl. 09:37

Pastor Antti Kylliäinen och biskop emeritus Wille Riekkinen vill ruska om i kykan och skapa en mera odogmatisk atmosfär. 19.9.2013 kl. 08:17

I arbetet som hjärnkirurg förlorade han med tiden sin tro på Gud, men efter en nära-döden-upplevelse är hans livsuppgift nu att berätta om det han lärde sig i de andliga sfärer som han säger sig ha besökt. 19.9.2013 kl. 08:05

Drömmen de haft sedan ungdomstiden om att jobba i församling utomlands blir verklighet för Tua och Torsten Sandell då de blir utsända av Slef för att jobba för den kristna minoriteten i Istanbul. 16.9.2013 kl. 15:06

Britternas attityder till både homosexualitet och till äktenskapet har under de senaste 25 åren genomgått en dramatisk förändring, rapporterar The Telegraph. 16.9.2013 kl. 15:10

Alltför få sökande har gjort att Evangeliska Folkhögskolan i Svenskfinland ställt in sin grundkurs i Hangö. I stället försöker skolan ordna kortkurser och bedriva hotellverksamhet. 16.9.2013 kl. 15:01

Årets Kyrkelg samlade igen deltagare från hela stiftet. 16.9.2013 kl. 14:58

Kyrkovalen i Sverige mobiliserade både Sverigedemokrater och deras motståndare. 16.9.2013 kl. 09:16

Mera kunskap i andra religioner krävs för att bli präst i framtiden, medan antalet klassiska språk kan minskas från tre till två. 11.9.2013 kl. 14:54

Esbobiskopen Tapio Luoma reflekterade över relationen mellan demokrati och öde i biskopsmötets öppningstal i Hyvinge  i dag. Han var bekymrad över den humanitära katastrofen i Syrien och Egyptens tudelning. 10.9.2013 kl. 14:46

Det som kyrkorna redan kommit överens ska först bli verklighet i församlingarna. 9.9.2013 kl. 16:01

Då Kristi himmelsfärd och trettondagen flyttades till lördagar på 70-talet var det under arbetsmarknadsorganisationernas hot om massutträdelse ur kyrkan. Att kyrkomötet i dag skulle gå med på att flytta dagarna är mycket osannolikt, säger Gustav Björkstrand. 5.9.2013 kl. 14:52

Martina-Harms Aalto gillar att återkomma till kära bibelställen men också plocka upp nya helt på måfå. 25.8.2013 kl. 12:00

UTNÄMNING. Åbo Akademis styrelse har i dag valt professor, teologie doktor Mikael Lindfelt till ny rektor för Åbo Akademi. Han tillträder genast och är vald för en period fram till 31.7.2026. – Det känns överväldigande just nu, säger Lindfelt till KP. 2.2.2022 kl. 14:59

Bok. Fem år efter att Patrick Tiainens tillvaro kraschade har han skrivit en bok om sin livkris. – Nu tänker jag att det viktigaste är att höra hemma hos sig själv. En viss brustenhet får jag fortsätta att leva med och vara redo att bära med mig resten av livet. 2.2.2022 kl. 10:30

Åbo. Coronapandemin kommer att lämna långvariga spår – kanske lika långvariga som nittiotalets recession, säger Teemu Hälli, som är beredskapschef vid samfälligheten i Åbo. 2.2.2022 kl. 11:42

TJÄNSTER. Domkapitlet har fått in tre ansökningar till två kyrkoherdetjänster i stiftet. Herdetjänsten i Väståboland har fått två sökande och herdetjänsten i Tammerfors en. 1.2.2022 kl. 15:43

ÅSIKTER. Päivi Huhtanen var flickan med många åsikter i skolan – något som väckte motstånd. Hon har ofta gått mot strömmen och vågat ta oväntade beslut, som till exempel den där morgonen när hon blev ursinnig på Juha Sipilä. 1.2.2022 kl. 14:09