Kristendomens verkningar i Afrika positiva enligt forskare

Världen.

Religionens roll i Afrikas utveckling verkar positiv i ljuset av forskning. – Kristendomen har åtminstone många fler positiva än negativa verkningar, konstaterar filosofie doktor Charles Kessey från Ghana.

28.4.2009 kl. 00:00

sxc-stock

I Senegal har kyrkan haft framgång bl.a. i ett vattenprojekt som främjar dialogen mellan religionerna och där muslimer och kristna arbetar och drar nytta av utvecklingen tillsammans.

Han har forskat i sambandet mellan religion och utveckling i Finska Missionssällskapets verksamhet i Etiopien, Namibia och Senegal.
 
I Namibias utveckling har religionen haft en särskilt stor positiv roll. Men även i Etiopien och Senegal har kyrkorna på många sätt fört samhällsutvecklingen framåt.
De första skolorna och sjukhusen i Afrika har ofta uppstått tack vare kyrkans arbete.

Charles Kessey har inte stött på några skadliga verkningar av religionen i sitt forskningsarbete.
- Religiös intolerans kan visserligen skada utvecklingen, men själv har jag inte sett några tecken på skadliga verkningar av religionen i dessa länder.

Utan kyrka inte heller någon utveckling

Kessey intervjuade 180 afrikaner i sin undersökning. Han frågade dem om religionens och kyrkans roll i respektive lands utveckling.

I Namibia ansåg hundra procent av de tillfrågade att religion och utveckling hör oskiljaktigt ihop i landets historia. ”Utan den (kristna)kyrkan skulle vi inte heller ha någon utveckling”, svarade de intervjuade.

I Etiopien var motsvarande procenttal 99 % och i Senegal 95 %. ”Religionen hör till en helhetsbetonad utveckling” och ”i globalt missionsarbete är religion och utveckling oskiljaktiga”, sammanfattar forskaren svaren.

Utveckling ger också mening

Inom forskningen definieras utveckling som att man ger människor bättre levnadsförhållanden och ett meningsfullare liv utan att trampa på kulturella och andra värderingar som är viktiga för lokalbefolkningen. Utvecklingen ska vara sådan att lokalbefolkningen själv kan påverka den och fatta beslut om vilken inriktning den ska ha. Religion avser i Kesseys forskning kristendomen, eftersom det är Finska Missionssällskapets verksamhet som undersökts. Den inleddes i Namibia 1870, i Etiopien 1969 och i Senegal 1974.

Religionerna i samarbete

Som exempel i Etiopien nämner Kessey kyrkans aidsarbete, som stöds av sällskapet. I ett av projekten har 70 barn vars föräldrar dött i aids fått vård och annat stöd: fått gå i skola, skaffat ett yrke eller en studie- eller arbetsplats.

– Med en liten ekonomisk satsning har man åstadkommit mycket gott, konstaterar Kessey.

I Senegal har kyrkan haft framgång bl.a. i ett vattenprojekt som främjar dialogen mellan religionerna och där muslimer och kristna arbetar och drar nytta av utvecklingen tillsammans.
Också kyrkans medelanskaffning, drivandet av ett värdshus och ett sparprogram producerar fungerande modeller.

Det finns välfungerande modeller för samarbete mellan religioner (kristna och muslimer) också i Etiopien.

Lärdomar från yrkesfolk inom utveckling

Trots utvecklingen är Afrikas stora utmaningar fortfarande fattigdom, sjukdomar – framför allt aids och malaria – analfabetism, naturkatastrofer och hela samhällets sårbarhet. Därför behöver Afrika fortfarande hjälp utifrån.

De flesta av dem som intervjuats för undersökningen ansåg att kyrkan och prästerna fortfarande behövs i landets utveckling.
Också kyrkorna kunde mera anlita yrkesfolk i utvecklingsarbetet. Dessa kunde i sin tur ta lärdom av kyrkans tro och arbete.

Religionens roll växer?

Religionen är enligt Kessey inbyggd i den afrikanska kulturen. Den har en helt annan betydelse i människors liv och samhällsutvecklingen än i Europa. Kessey gissar att religionen och kyrkorna i utvecklingsländerna kommer att ha en stor samhällelig roll också i framtiden.

– Folket följer kyrkans ledare och väntar att de anger tonen speciellt i moralfrågor.

Men också i västerlandet kan religionens värde öka enligt forskaren från Ghana.

– Om den ekonomiska krisen förvärras, söker människor trygghet och mening i sitt liv på annat håll än i det materiella. Redan nu har den ekonomiska krisen t.ex. i USA fått människorna att vända sig till kyrkorna och söka hjälp från Gud.

– Jag tror att det kan bli väckelse även i västerlandet. Han anser att det är betydelsefullt om de som har störst inflytande inom politiken talar för religionen.
– Till exempel Storbritanniens förre preimärminister Tony Blair har talat för att man offentligt ska tala om religion.

Religion ger vilja att hjälpa

Tro leder enligt Kessey i allmänhet till att människor gör gott och till att utvecklingen främjas.

– Så verkar åtminstone vara fallet när det gäller kristna, muslimer, judar och även hinduer. Religion ger en inre vilja att hjälpa Man kan förstås göra gott och föra utvecklingen framåt också på andra än religiösa grunder.

– Till exempel humanisterna tror att det är rätt och humant att hjälpa, konstaterar forskaren. Mot bakgrunden av Kesseys forskning verkar det inte finnas något samband mellan mottagande av hjälp och tro.

– Visserligen upplevde vissa av dem som tog emot hjälp i synnerhet i Etiopien att deras tro stärktes när de såg engagemanget bland kyrkans medarbetare.

FMS



yle. I år har det gått 90 år sedan den första radiogudstjänsten sändes. 17.3.2016 kl. 10:52

Det är svårt att få fullgod service på svenska, säger några åländska kyrkoherdar. 11.3.2016 kl. 15:26

I militären fick Mathias Salo ett bönesvar, en förvissning om att Gud tar hand om honom. Den vetskapen ger honom mod att välja nya vägar i livet. Fotbollen som sysselsatt honom i 18 år har han nu valt bort. Nästa höst väntar teologistudier, i sommar en resa till USA. 11.3.2016 kl. 08:53

Författaren och journalisten Erik Wahlström skriver om hur en hel generation i familjen Wahlström lämnade Frälsningsarmén. 11.3.2016 kl. 00:00

krig. Vi måste komma ihåg kriget för att kunna glömma det, säger regissören Ari Matikainen. 9.3.2016 kl. 00:00

Petrus församling. Intresset för föräldrakurs är stort i Petrus församling. Kursen ger småbarnsföräldrar en möjlighet att ta emot råd från proffs och diskutera med andra i samma situation. 7.3.2016 kl. 15:16

laestadianism. Den generaliserade bilden av laestadianer som pedofiler och muslimer som våldtäktsmän upplevs som negativa inom samfunden. Det visar en undersökning som Justitieministeriet gjort. 7.3.2016 kl. 15:28

författare. Karin Erlandsson skriver deckare – och går i kyrkan varje söndag. 3.3.2016 kl. 11:23

Det går ingen nöd på de finländska missionärerna i Etiopien. De enda finlandssvenskarna på plats i landet just nu är Heidi och Evans Orori med familj som befinner sig i huvudstaden Addis Abeba. 29.2.2016 kl. 16:22

teve. Teamet bakom teveserierna Drakan, Studieliv och Farsor har gjort teve om troende finlandssvenskar från olika religiösa samfund. 1.3.2016 kl. 00:00

stiftsfullmäktige. Ålands representant i stiftsfullmäktige vill göra det lättare för präster utbildade i Sverige att jobba i Borgå stift. 29.2.2016 kl. 15:57

livsåskådning. Medborgarinitiativet med mål att införa ett gemensamt livsåskådningsämne för alla skolelever samlade drygt trettontusen underskrifter. 29.2.2016 kl. 15:54

ekofasta. Allt flera går med i ekofastan som inför påsken uppmanar oss att se över våra vardagliga vanor och bli mera miljö-vänliga. 29.2.2016 kl. 15:52

yoga. Det finns många kristna argument mot yoga. Vi samlade några av de vanligaste argumenten och bad forskaren Jyri Komulainen kommentera dem. 25.2.2016 kl. 17:20

Likheterna är fler än skillnaderna i det religiösa landskapet i Nykarleby och Hortlax. Det visar en färsk undersökning. 25.2.2016 kl. 15:41

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15

BORGÅ STIFT. En morotsbakelse med vit choklad och tranbär – biskop Bo-Göran Åstrand vispade till Borgå stiftsjubileumsbakverk. 30.11.-0001 kl. 00:00