Kristendomens verkningar i Afrika positiva enligt forskare

Världen.

Religionens roll i Afrikas utveckling verkar positiv i ljuset av forskning. – Kristendomen har åtminstone många fler positiva än negativa verkningar, konstaterar filosofie doktor Charles Kessey från Ghana.

28.4.2009 kl. 00:00

sxc-stock

I Senegal har kyrkan haft framgång bl.a. i ett vattenprojekt som främjar dialogen mellan religionerna och där muslimer och kristna arbetar och drar nytta av utvecklingen tillsammans.

Han har forskat i sambandet mellan religion och utveckling i Finska Missionssällskapets verksamhet i Etiopien, Namibia och Senegal.
 
I Namibias utveckling har religionen haft en särskilt stor positiv roll. Men även i Etiopien och Senegal har kyrkorna på många sätt fört samhällsutvecklingen framåt.
De första skolorna och sjukhusen i Afrika har ofta uppstått tack vare kyrkans arbete.

Charles Kessey har inte stött på några skadliga verkningar av religionen i sitt forskningsarbete.
- Religiös intolerans kan visserligen skada utvecklingen, men själv har jag inte sett några tecken på skadliga verkningar av religionen i dessa länder.

Utan kyrka inte heller någon utveckling

Kessey intervjuade 180 afrikaner i sin undersökning. Han frågade dem om religionens och kyrkans roll i respektive lands utveckling.

I Namibia ansåg hundra procent av de tillfrågade att religion och utveckling hör oskiljaktigt ihop i landets historia. ”Utan den (kristna)kyrkan skulle vi inte heller ha någon utveckling”, svarade de intervjuade.

I Etiopien var motsvarande procenttal 99 % och i Senegal 95 %. ”Religionen hör till en helhetsbetonad utveckling” och ”i globalt missionsarbete är religion och utveckling oskiljaktiga”, sammanfattar forskaren svaren.

Utveckling ger också mening

Inom forskningen definieras utveckling som att man ger människor bättre levnadsförhållanden och ett meningsfullare liv utan att trampa på kulturella och andra värderingar som är viktiga för lokalbefolkningen. Utvecklingen ska vara sådan att lokalbefolkningen själv kan påverka den och fatta beslut om vilken inriktning den ska ha. Religion avser i Kesseys forskning kristendomen, eftersom det är Finska Missionssällskapets verksamhet som undersökts. Den inleddes i Namibia 1870, i Etiopien 1969 och i Senegal 1974.

Religionerna i samarbete

Som exempel i Etiopien nämner Kessey kyrkans aidsarbete, som stöds av sällskapet. I ett av projekten har 70 barn vars föräldrar dött i aids fått vård och annat stöd: fått gå i skola, skaffat ett yrke eller en studie- eller arbetsplats.

– Med en liten ekonomisk satsning har man åstadkommit mycket gott, konstaterar Kessey.

I Senegal har kyrkan haft framgång bl.a. i ett vattenprojekt som främjar dialogen mellan religionerna och där muslimer och kristna arbetar och drar nytta av utvecklingen tillsammans.
Också kyrkans medelanskaffning, drivandet av ett värdshus och ett sparprogram producerar fungerande modeller.

Det finns välfungerande modeller för samarbete mellan religioner (kristna och muslimer) också i Etiopien.

Lärdomar från yrkesfolk inom utveckling

Trots utvecklingen är Afrikas stora utmaningar fortfarande fattigdom, sjukdomar – framför allt aids och malaria – analfabetism, naturkatastrofer och hela samhällets sårbarhet. Därför behöver Afrika fortfarande hjälp utifrån.

De flesta av dem som intervjuats för undersökningen ansåg att kyrkan och prästerna fortfarande behövs i landets utveckling.
Också kyrkorna kunde mera anlita yrkesfolk i utvecklingsarbetet. Dessa kunde i sin tur ta lärdom av kyrkans tro och arbete.

Religionens roll växer?

Religionen är enligt Kessey inbyggd i den afrikanska kulturen. Den har en helt annan betydelse i människors liv och samhällsutvecklingen än i Europa. Kessey gissar att religionen och kyrkorna i utvecklingsländerna kommer att ha en stor samhällelig roll också i framtiden.

– Folket följer kyrkans ledare och väntar att de anger tonen speciellt i moralfrågor.

Men också i västerlandet kan religionens värde öka enligt forskaren från Ghana.

– Om den ekonomiska krisen förvärras, söker människor trygghet och mening i sitt liv på annat håll än i det materiella. Redan nu har den ekonomiska krisen t.ex. i USA fått människorna att vända sig till kyrkorna och söka hjälp från Gud.

– Jag tror att det kan bli väckelse även i västerlandet. Han anser att det är betydelsefullt om de som har störst inflytande inom politiken talar för religionen.
– Till exempel Storbritanniens förre preimärminister Tony Blair har talat för att man offentligt ska tala om religion.

Religion ger vilja att hjälpa

Tro leder enligt Kessey i allmänhet till att människor gör gott och till att utvecklingen främjas.

– Så verkar åtminstone vara fallet när det gäller kristna, muslimer, judar och även hinduer. Religion ger en inre vilja att hjälpa Man kan förstås göra gott och föra utvecklingen framåt också på andra än religiösa grunder.

– Till exempel humanisterna tror att det är rätt och humant att hjälpa, konstaterar forskaren. Mot bakgrunden av Kesseys forskning verkar det inte finnas något samband mellan mottagande av hjälp och tro.

– Visserligen upplevde vissa av dem som tog emot hjälp i synnerhet i Etiopien att deras tro stärktes när de såg engagemanget bland kyrkans medarbetare.

FMS



krishjälp. Evanglisk-lutherska kyrkans samtalstjänst är öppen på grund av branden i Nordsjö där fyra personer dog. 9.12.2016 kl. 13:00

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

missbruk. Tidigare vann flaskan om han måste välja mellan den och hustrun. Idag väljer Stig Nykvist bort flaskan. – För missbrukare är det dagens viktigaste och svåraste val, säger han. 8.3.2023 kl. 10:50

kollekt. Kyrkostyrelsen rekommenderar Mobilepay för att samla in kollekt, de församlingar som gör det har goda erfarenheter – ändå erbjuder de flesta församlingar i Borgå stift inte den möjligheten. – Mobilepay är faktiskt lättare än att hålla på med kontanter, säger de anställda vid ekonomiavdelningen i Kyrkslätts kyrkliga samfällighet. 7.3.2023 kl. 18:59

petrus. När Petrus församling ordnade retreat för unga vuxna stängde Pauliina Kittilä och Ida-Maria Pekkarinen av sina telefoner för en helg. – När en bunt fixare får åka på retreat är det som att Herrens härlighet lyser över en! 7.3.2023 kl. 00:00

Gemensamt Ansvar. I år fokuserar insamlingen Gemensamt Ansvar på förebyggande av våld bland unga. Det behövs verkligen, konstaterar kriminalkommissarie Leif Malmberg i Borgå. 22.2.2023 kl. 22:27

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapets verksamhetsledare Rolf Steffansson säger upp sig och flyttar till Fuengirola på spanska solkusten. Där blir han pastor i den finska församlingen från den 1 september. 2.3.2023 kl. 16:37