Granen

Stig Kankkonen. Hur vacker kan en gran egentligen bli? 18.12.2008 kl. 00:00

Svaret på den frågan beror säkert åtminstone till en del på vad man menar med vacker. Jag antar att till exempel en forstmästare ser på granar på sitt sätt, en urban hemmafru på sitt sätt, ett barn på sitt sätt och så vidare.

Förklaringen till att jag ställer frågan har en förklaring med rötter långt tillbaka i min barndom. Så länge jag kan minnas fick vi två bröder inför varje jul av vår far höra att ”vi har aldrig haft en så här vacker gran”. Oberoende av hur granen i våra ögon såg ut höll vi – om jag kommer rätt ihåg – min bror och vår mor, med. En viktig del av julen var att det årets gran var den vackraste vi någonsin haft.

Ett mysterium var hur vår farbror Ruben aldrig kunde hitta ständigt vackrare granar. Snarare var det tvärtom. Från jul till jul föreföll det för hans del krävas allt större insatser för att få granen att se åtminstone acceptabel ut. Och det krävde en hel del arbete. Efter att Ruben hade skaffat en gran var det dags för en grundlig översyn ur alla möjliga och omöjliga vinklar. Sedan kom sågen, kniven och borren fram. De användes för att bättra på Guds skapelse. Grenar togs bort från ett ställe och borrades in på ett annat, andra kapades försiktigt i toppen för att förbättra symmetrin.

När arbetsfasen var klar kom prydnaderna fram. Det jag speciellt minns om dem är de långa raderna med flaggor. Då allt var klart var det inte mycket som syntes av det tidigare ”förädlade” trädet.

Minnena av vår barndoms granar hemma hos oss och hos farbror Ruben har gett viktiga insikter. En är att granar kan vara vackra oberoende av hur de ser ut. En gran är vacker på sitt sätt, en annan på sitt. Det avgörande är inte ens hur granen verkligen ser ut, utan hur den ser ut i mina ögon.

Jag har också märkt att samma gäller mycket annat, till och med det mesta, här i livet.

Stig Kankkonen



tro. Som barn var hon van vid att pappa ordnar allt. Men den tryggheten rubbades då Gerd Snellman inom tio år förlorat både sin man och ett barn. Men när en av sönerna fastnade i drogmissbruk några år senare såg hon att Gud bar henne genom svårigheten. 5.4.2017 kl. 08:42

flyktingpolitik. Demonstrationerna mot Finlands avvisningar till Afghanistan engagerade också flera präster. Johan Westerlund tycker att det är naturligt att kyrkan tar politisk ställning. 4.4.2017 kl. 16:54

Bok. Serierna i antologin Opium för folket är skickligt tecknade men skildrar religion ur ett utifrånperspektiv. 4.4.2017 kl. 15:10

musik. Patrick Wingren förklarar varför vi behöver Kurt Cobain lika mycket som vi behöver kyrkokören. 6.4.2017 kl. 08:05

vårdreformen. Vart vänder man sig när det strular till sig i äktenskapet? Tusentals finländare tar varje år kontakt med församlingarnas familjerådgivning och i fjol fick sammanlagt 18 000 finländare hjälp vid någon av landets 41 centraler. 4.4.2017 kl. 14:38

radio. På söndag har det gått 85 år sedan den första svenska radioandakten gick ut i etern. 31.3.2017 kl. 15:02

Helsingfors. Peter Halldorf besöker Helsingfors nästa vecka. Enhet och ekumenik är temat för hans anförande i Johanneskyrkan. 30.3.2017 kl. 13:28

familj. För Bettina Westergård har livet som mamma till åtta fosterbarn inte alltid varit lätt, men hon har aldrig ångrat sitt beslut.– Men jag har fått leva ett så rikt liv. 30.3.2017 kl. 08:12

profilintervju. För mig har det varit viktigt att stå kvar i att Gud ville mig, säger Alaric Mård. 29.3.2017 kl. 15:01

kyrkoherdeinstallation. Stockholm, London, Helsingfors – det finns inte bara ett sätt att vara kyrka på. Daniel Björk har sett många olika församlingar och litar på att Petrus är på väg åt rätt håll. 30.3.2017 kl. 10:36

konsumtion. Varför är min konsumtion problematisk – inte bara för andra utan också för mig själv? Erika Rönngård söker svar och lösningar i tre böcker som handlar om konsumtionssamhället. 23.3.2017 kl. 13:48

björneborg. Poliser har besökt Skogsängens kyrka i Björneborg för att bötfälla de papperslösa flyktingar som församlingen inhyser i kyrkan. 23.3.2017 kl. 11:55

Kyrka. Ungas möjligheter att påverka lutherska kyrkans beslutsfattande måste bli bättre. Nu vädjar NAVI till kyrkomötets framtidskommitté om att något måste göras. 23.3.2017 kl. 00:00

Bok. Kyrkpressens recensent Sofia Torvalds har läst Philip Teirs nya roman Så här upphör världen. 23.3.2017 kl. 00:00

äktenskap. Den kompromisslösning som Mariehamns församling tagit fram i frågan om äktenskap för samkönade par är till biskop Björn Vikströms belåtenhet. 20.3.2017 kl. 15:09

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00