Från ord till handling

Ledare.

I Metodistkyrkans tidskrift nya Budbäraren (nr 8) kommenterar Håkan Wiik under rubriken ”Framtidens melodi” situationen för kristna tidningar, speciellt de små frikyrkliga tidningarna och tidskrifterna.

16.10.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Wiik skriver bland annat:

”För de frikyrkliga tidningarna är litenheten det allt överskuggande fenomenet. Därför skulle samarbete löna sig. Det skulle också garantera mångfalden i vår del av det svenska språkområdet. Problemet är de olika kulturerna inom samfunden samt de olika betoningarna i den kristna tron.”

I samma ledare informerar Wiik sina läsare om att det från Kyrkpressens sida ”förekommit trevare även till det frikyrkliga fältet om samarbete”.
Wiik avvisar inte direkt trevarna, men ”här är förhållandet till den lutherska kyrkan problematiskt med sin dominerande ställning”. Och Wiik fortsätter: ”Hur de juridiskt självständiga samfunden skall kunna bevara sin särart i denna kontext är svårt att se”.

Ett försök till sammanfattning av Wiiks resonemang kunde se ut till exempel så här:
De olika kulturerna och religiösa profilerna gör det svårt för frikyrkorna att samarbeta med varandra. Samarbetet med Kyrkpressens är problematiskt med tanke på tidningens förankring i den dominerande folkkyrkan.
Sammantaget är det alltså så att de små inte kan samarbeta och tillsammans kan de inte samarbeta med en stor. Allt därför att samarbete misstänks hota det som kallas samfundens särart.
Risken är att den enda särart som snart är kvar är litenheten med allt vad det innebär i detta sammanhang, men den är väl knappast någon mån att slå vakt om?

Kan man inte bryta denna resonemangsmodell är det tämligen omöjligt att se framtidens melodi i dur för de kristna tidningarna och tidskrifterna. Sannolikare är att vi får uppleva hur de glada segersångerna mattas av och blir nynnande och i bästa fall ett eko av tider som varit.
Att alternativet till den utvecklingen inte är att de små kristna tidningarna går mot större upplagor och bättre ekonomi torde alla vara överens om. Samma gäller för övrigt också stora kristna tidningar.
Åtminstone har ingen gjort sig tolk för en så (över)optimistisk framtidstro.

Det enda realistiska alternativet för överlevnad är följaktligen samarbete och ett så omfattande samarbete som möjligt. Även om det är så, är det lätt att förstå den oro som finns för att det samfundsspecifika ska försvinna om samfundets språkrör blir en del av ett större sammanhang.
Med tanke på hur verkligheten ser ut borde oron mera gälla en framtid där samfundet inte har något språkrör alls. Detta i synnerhet som identitetsriskerna i och med samarbete kan och bör minimeras.

Samarbete innebär bland annat att parterna kommer överens om vad man kan samarbeta kring, hur samarbetet skall ske samt vilka principer och regler gäller. Kort sagt är det fråga om att alla parter ska vara beredda att ge och ta i största respekt för varandras särart.
En viktig del av en eventuell samarbetsprocess skulle därför vara att tillsammans kartlägga vad man är mest rädd för och sedan se vilka modeller som bäst tryggar det som man är mest rädd om.

Med tanke på att vi alla som jobbar med kristna medier inte är annat än verktyg för det kristna frälsningsbudskapet är den centrala fråga vi bör ställa hur Gud bäst kan använda oss. Är det viktigaste att skapa bästa tänkbara förutsättningar för att det budskapet kan föras ut så starkt som möjligt, eller är det viktigaste att slå vakt om den egna kulturen och de egna betoningarna?
I princip är alla säkert överens om att det är det förra. Nu skulle det därför gälla att tillsammans så fördomsfritt som möjligt se över hur det praktiskt kan göras och gå från ord till handling.

Kyrkpressen trevar vidare och inviten till samarbete står fast.

Stig Kankkonen



Ukraina. Ukrainakriget har också hämtat sin grund i den ryska ortodoxa kyrkans nyskrivna doktrin. President Vladimir Putin har under vägen plockat upp den som ett redskap. Patriarken talar om det mytiska riket Rus – och är nog inte den som övertalar Putin om att ingå fred, säger en finländsk forskare. 9.3.2022 kl. 16:08

sammanslagning. Församlingarna i Malax, Petalax och Bergö dras in vid årsskiftet och i stället grundas en ny, tvåspråkig församling, meddelar domkapitlet. 9.3.2022 kl. 12:04

LEDIGA TJÄNSTER. Tjänsten som stiftssekreterare för personalvård vid domkapitlet i Borgå stift har lockat fyra sökande. 7.3.2022 kl. 17:41

Helsingfors. Det blir fel när Helsingfors samfällighet fortsätter ha den lägsta kyrkoskatten i landet och samtidigt lägger ett massivt sparprogram på sina församlingar. Det anser lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå stift, som bevakar den svenska minoritetens intressen. 7.3.2022 kl. 10:43

NÄRSTÅENDEVÅLD. – Misshandel sker bland höginkomsttagare och låginkomsttagare, bland alla yrkesgrupper, religioner och minoriteter. 4.3.2022 kl. 08:36

LEVA. Livet har ljusnat för Ulrika Mylius. Men vägen dit har varit lång och slingrig. Hon berättar om självskadebeteende och självmordsförsök, men också om orubblig vänskap och om hur den där viljan att leva kan återvända. 3.3.2022 kl. 00:00

Svenska kyrkan. Klimatförändringarna kommer att påverka oss alla globalt och de kommer att väcka existentiella frågor. Ska vi då skicka in våra unga i en sådan tid utan att ge dem redskap? Det tycker jag är ett svek, säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén. 2.3.2022 kl. 15:43

domkapitlet. Pastor Dennis Svenfelt avstängs fortsättningsvis från prästämbetet fram till den sista april, beslöt domkapitlet idag. Kyrkoherdetjänsten i Tammerfors ledigförklaras på nytt. 1.3.2022 kl. 16:15

ryssland. – Jag är rädd för min kyrkas säkerhet och ärligt talat är jag trött på att vara rädd för min egen säkerhet. Jag kan inte säga att jag inte är rädd för Putin – han skrämmer ju hela världen. 1.3.2022 kl. 12:06

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51

Ukraina. Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker. 28.2.2022 kl. 19:36

Ukraina. Vid Nylands brigad talar man om Ukrainakriget som alla andra i samhället. När det krisar har militärpastor Markus Weckström en klar grundinställning inför sina "församlingsbor" vid brigaden: ta en sak och en dag i sänder. 25.2.2022 kl. 19:00

ungdomar. Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå. 25.2.2022 kl. 11:39

Ukraina. När Ukrainakriget bröt ut igår samlades biskoparna snabbt och fattade beslut om att kyrkorna i hela landet samma kväll skulle öppna dörrarna för bön för fred. 25.2.2022 kl. 10:40

Ukraina. De första bilderna från Ukrainas näststörsta stad Charkiv som Getty Images och AFP kablat ut visar en stad under attack. I sitt hem i Vasa sitter Maria Skog och oroar sig för sina föräldrars säkerhet. Det är fyrtio kilometer till den ryska gränsen från hennes hemstad. 24.2.2022 kl. 16:35

ETT GOTT RÅD. Kristina Stenman önskar att hon som 20-åring förstått att alla människor bär på bekymmer. 10.5.2024 kl. 13:55

Tyskland. Kyrkan i DDR råkade under 40 år få möjligheten att vara ett rum där man kunde andas lite friare i kommunistregimen. Prästen Markus Meckel var med och byggde upp en opposition – och blev till sist den utrikesminister som lade ner DDR. 2.5.2024 kl. 19:00

SOMMARREPRISEN 2024. De bad båda på varsitt håll, Kristoffer Streng i Finland och Jenny Nyqvist-Streng i Sverige, om att hitta en livskamrat. Någon som älskade Gud, någon som var musikalisk, någon med samma värderingar. Då såg Kristoffer en video på Youtube. I vår är de aktuella med sin första gemensamma skiva. 29.7.2024 kl. 10:00

HBTQ. Metodistkyrkan har tagit ett världsomspännande beslut om att montera ner sin praxis om att homosexualitet "inte är förenlig med kristen lära". Men kyrkan sprack på kuppen. 2.5.2024 kl. 22:32

INVANDRARARBETE. Församlingscentret vid Lundagatan i Borgå har i åtta år varit centrum och träffpunkt för utlänningar och invandrare i Borgå med Fredscaféet. Eld­själen i arbetet är Domkyrkoförsamlingens kaplan Hanna Eisentraut-Söderström. 29.4.2024 kl. 10:00