Utanför protokollet

Ledare. Den kommentar som Esbobiskopen Mikko Heikka har gett med anledning av att en präst i hans stift välsignat ett registrerat parförhållande mellan två kvinnor är principiellt intressant och viktig. 31.7.2008 kl. 00:00

Jan Lindström

Heikka hänvisar till ett liknande fall i Helsingfors stift. Domkapitlet där konstaterade att det hade varit fråga om enskild själavård och ingen kyrklig förrättning och att handlingen därför inte föranledde vidare åtgärder.

Biskop Heikka säger att den tolkningen och det beslutet kommer att beaktas när det nu aktuella fallet blir föremål behandling i Esbo domkapitel.

Detta är ett blinkande grönt ljus för varje präst som så vill att välsigna samkönade parförhållanden. Rätten möjliggörs i och med att välsignelsen placeras i mappen ”enskild själavård” och inte i mappen ”kyrklig förrättning”.

Välsignelsen sker så att säga ”utanför protokollet”, enligt vilket kyrkan endast välsignar äktenskap mellan man och kvinna. Det ställningstagandet slogs fast av ett nästan enhälligt kyrkomöte år 2003 och är alltså det som prästerna har att hålla sig till.

Det som nu i praktiken håller på att ske är att företrädarna för synen att kyrkan bör välsigna samkönade parförhållanden etablerar sin syn och köksvägen gör den till norm.

Det vore nämligen snarast ett under om någon biskop eller något domkapitel efter beslutet i Helsingfors och efter ett sannolikt liknande beslut i Esbo säger nej till tolkningen att välsignelse av samkönade parförhållanden är ”enskild själavård” och ingenting annat.

Men i kyrkan tror vi ju på under, så varför inte.

Att det här är fråga om verbal akrobatik och kyrklig uppfinningsförmåga i den högre skolan torde – oberoende av hur man förhåller sig till själva saken – stå klart för alla.

Om en präst i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland inför en samling vänner och bekanta välsignar ett samkönat parförhållande, och det dessutom sker i kyrkliga utrymmen, är det knappast ägnat att stärka kyrkan trovärdighet att beskriva händelsen som ”enskild själavård”. Då är det fråga om något helt annat än det som kyrkan lär i fråga om att ja ska vara ja och nej ska vara nej.

I relation till kyrkans problem med skillnaderna i ämbetssyn blir den kyrkliga verbala akrobatiken och uppfinningsförmågan i det nu aktuella fallet ännu intressantare.

I ämbetssynsfrågan kan biskopar och domkapitel knappast sägas ha visat prov på en uppfinningsförmåga som skulle göra samlevnaden mellan kvinnoprästförespråkare och -motståndare möjlig. Detta sagt utan all annan jämförelse mellan de två frågorna.

Vad själva substansfrågan beträffar – alltså välsignelse eller inte av samkönade parförhållanden – finns det säkert orsak att återkomma. Den har ju behandlats tidigare på denna plats, men lämnas här och nu utanför reflektionerna.

Stig Kankkonen



bönekrans. ”Jag ska inte säga upp mitt medlemskap i kyrkan under år 2014”, lovade Tiina Kristoffersson vid nyår för drygt tre år sedan. 22.12.2016 kl. 10:18

pengar. Spelberoende är svårt att upptäcka. När problemet uppdagas har det ofta redan hunnit växa sig stort. 20.12.2016 kl. 00:00

jul. Många församlingar ordnar julaftonsfester som vem som helst kan delta i. – Det ger så mycket att få göra något för andra, säger värdinnan Mona Andersson i Tenala. 19.12.2016 kl. 00:00

Helsingfors . – Det var mycket lugnare att sova här än i stadens härbärge, säger han som inte har ett eget hem. 16.12.2016 kl. 16:50

givmildhet. Kan vi förändra oss själva och världen genom att kombinera barnets blick och den vuxnas plånbok? 16.12.2016 kl. 14:53

Helsingfors. Efter en lång process blir nu Daniel Björk officiellt kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 14.12.2016 kl. 15:38

krishjälp. Evanglisk-lutherska kyrkans samtalstjänst är öppen på grund av branden i Nordsjö där fyra personer dog. 9.12.2016 kl. 13:00

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07