Selektiv upprördhet

Ledare. Kaplan Halvar Sandells beslut att visa en film om kirurgisk abort för en grupp skriftskolungdomar har av helt förståeliga orsaker väckt häftiga reaktioner. 3.7.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Kaplan Halvar Sandells beslut att visa en film om kirurgisk abort för en grupp skriftskolungdomar har av helt förståeliga orsaker väckt häftiga reaktioner. Enligt en definition som bl.a. Stakes använder är ”abort en graviditet som avbrutits artificiellt och som inte överensstämmer med definitionen på en förlossning och där man vet att fostret inte dött intrauterint före ingreppet”.
Eller med andra ord: abort är att med hjälp av mediciner eller kirurgiskt ta livet av ett foster.

Majoriteten av dem som reagerat har fördömt Sandells tilltag. Kritikerna menar att det var allt från ovist och oanständigt till avskyvärt att göra som han gjorde. Sandell har, hävdas det, kort sagt överskridit gränsen för det acceptabla.
Men det finns också en och annan som trätt upp till Sandells försvar. De har betonat att verkligheten är sådan den är och att det inte kan vara fel att visa hur den ser ut. Fel är däremot att försköna abortverkligheten eller förtiga den.
Om den film som Sandell valde att visa skriftskolungdomarna verkligen ger en korrekt bild av abortverkligheten undandrar sig i detta skede en allmän bedömning. Ord står mot ord.
Det som man oberoende av detta kan och bör diskutera är dels vad vi mera allmänt taget har orsak att bli upprörda över och om upprördhet är något som vi med alla medel ska undvika att förorsaka.
Kort sagt: ska gränser dras och i så fall hur och varför.

Att gränser måste dras torde i stort sett alla vara överens om. Gränser måste finnas mellan det privata och det offentliga, gränser relaterade till ålder i förhållande till alkoholinköp, till rätten att köra bil eller se filmer och så vidare.
Också andra former av gränser som reglerar vad vi gör, när och hur är nödvändiga. Det gäller allt från hastighetsbegränsningar på våra väger och hur produkter vi använder ska vara beskaffade.
Vi lever kort sagt i en värld där vi omges av regler, skrivna och oskrivna.
Regler och gränser finns till för att göra livet tryggt och gott för oss alla. Regler som inte gör det, utan kanske till och med har motsatta konsekvenser, varken kan eller bör accepteras. Också detta torde de flesta vara överens om.
I en demokrati som den finländska stiftas lagar av riksdagen. Formellt är det därmed riksdagen som bedömer och avgör regler och gränsdragningar. Detta gäller självfallet också abortlagstiftningen.

Inom ramen för det som lagstadgas om abort gjordes i Finland år 2007, enligt preliminära uppgifter, 10 303 aborter. Antalet ökade i jämförelse med i fjol mest i åldrarna 25–29 år. Antalet aborter på sociala indikationer var 90,5 procent av det totala antalet. Andra vanliga indikationer var ålder under 17 år (5,3 procent) eller över 40 år (3,4 procent).
Med tanke på den upprördhet som Sandells filmförevisning i skriftskolan lett till finns det ytterligare orsak att notera, att antalet aborter per 1 000 flickor/kvinnor i åldersklassen 15-19 år är näststörst då alla åldersklasser beaktas. Mest aborter utfördes på kvinnor i åldrarna 20–24 år.
Det är alltså i skriftskolåldern som det är högaktuellt att på olika sätt aktualisera bland annat abortfrågan.

I ett internationellt perspektiv kan man notera att det årliga antalet statistikförda aborter ligger kring 43-44 miljoner. På tio år får alltså närmare en halv miljard foster sätta livet till.

Man kan inte undgå att förvåna sig över den närmast totala avsaknaden av upprördhet över den verklighet som abortstatistik vittnar om. Den verkligheten förefaller vara tämligen egal och de som ansvarar för de regler som gäller helt ointressanta.
Det är helsingforskaplanen Halvar Sandell som framställs som det stora problemet i sammanhanget. Han har inte handlat vist och kanske inte heller helt övertänkt. Det kan och bör han kritiseras för.  Men i alla fall: är inte upprördheten i detta fall selektiv och ”individualiserad” i överkant?

Stig Kankkonen



Härskartekniker. En härskarteknik innebär alltid att köra över. Härskartekniker är uttryck för ett fult spel, där makt tas, inte delas, säger Malin Gustavsson. 15.7.2020 kl. 19:00

camilla Lif. Den svenska regeringen har tillsatt en kommission för att utvärdera Sveriges hantering av coronapandemin, skriver Kyrkans Tidning. Bland ledamöterna i kommissionen finns också prästen Camilla Lif, tillförordnad kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm. 13.7.2020 kl. 08:00

profilen. Daniel Norrback berättar om de turbulenta veckorna som började med en ful kommentar om prideparader och kulminerade i en polisanmälan. Erfarenheten blev en viktig lärpeng och idag är Norrback försiktig med att ge sig in i teologiska diskussioner. 15.7.2020 kl. 16:00

boknyheter. Biskop emeritus Gustav Björkstrand ger ut självbiografin På avstånd ser man klarare på Fontana Media i höst. Också Kyrkpressens redaktör Christa Mickelsson är aktuell med en självbiografisk bok. 10.7.2020 kl. 14:07

Helsingfors . Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors. 6.7.2020 kl. 14:54

diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40

parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52

asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59

bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00

radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00

profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18