Dopet har två dimensioner

Teologi. Ett dop som har förrättats med vatten i Faderns och Sonens och den helige Andes namn är giltigt i tid och evighet. Men det finns ju också en annan sida i dopet. Den som döps blir upptagen i en församling. Det betonar professor emeritus Fredric Cleve. 24.4.2008 kl. 00:00

Ett dop som förrättats med vatten i Faderns och Sonens och den helige Andes namn är giltigt i tid och evighet.

Ett barn som döpts med vatten i Faderns och Sonens och den helige Andes namn av vem det än vara må, är döpt med ett giltigt dop. Ett dop som är i kraft i evighet.

– Det kan inget domkapitel ändra på, och jag är säker på att man i Kuopio har varit medveten om det, säger Fredric Cleve.

– Men det finns ju också en annan sida i dopet.

– Den som döps blir upptagen i en församling. Då är det ju naturligt att dopet förrättas av en person som offentligt företräder denna församling, förutom i det fall att det är fråga om ett nöddop.

Cleve påminner om att en luthersk präst inte kan döpa ett barn till katolska eller ortodoxa föräldrar och förvänta sig att barnet skulle upptas i en katolsk eller ortodox församling.

– Dopet som sådant är naturligtvis ändå giltigt om det fyller de krav som nämnts.

– I Kuopio var dopförrättaren en representant för ett samfund eller en organisation som vår kyrka inte har kyrkogemenskap med, och därför kunde domkapitlet knappast handla annorlunda än det gjorde, reflekterar Cleve.

Enligt honom kan man komma ur den besvärliga situation som nu uppstått på två sätt.

– Antingen ansluter sig barnens föräldrar till en församling som missionsprovinsen har. Om de nu har några.

– Eller så upptas barnen som medlemmar i vår kyrka enligt den ordning som finns för det. Omdop kan under inga omständigheter komma i fråga.

Cleve har svårt att tro att den präst som förrättade dopet gjorde det omedveten om att han inte hade rätt att göra det.

– Men han har antagligen velat provocera vår kyrka.

Cleve understryker att det som dopförrättaren gjorde strider mot den lutherska bekännelsens princip att ”ingen utan vederbörlig kallelse bör i kyrkan predika offentligen eller förvalta sakramenten”.

– Missionsprovinsens präster har ju inte kallelse att döpa personer till medlemmar i Finlands evangelisk-lutherska kyrka.

– Det skulle vara lyckligt om man kunde förmå präster vigda av Missionsprovinsen att undvika handlingar av det här slaget.

– Vår kyrka har det tillräckligt svårt utan att man på detta sätt aktivt undergräver den. Jag hoppas innerligt att man skall kunna nå konstruktiva lösningar. Det här gagnar ingen.

Stig Kankkonen



ärkebiskop. Finlands evangelisk-lutherska kyrka får en ny ärkebiskop nästa sommar. 9.8.2017 kl. 13:39

välsignelse. Att börja skolan är ett stort steg i varje barns liv. Också i år kan barnen i Helsingfors delta i en välsignelse inför skolstarten. 8.8.2017 kl. 11:40

profilen. Hennes egen tonårstid var mörker och depression. – När jag möter tonåringar i dag försöker jag få dem att förstå att de inte kommer att vara i mörkret för evigt, att det finns en väg ut. 2.8.2017 kl. 08:28

språk. För fromt för ett kulturcampus och så konstigt att det kallats ”landet annorlunda”. Andreas Häger, docent i religionssociologi, skriver om den makt ett ord kan ha över ett landskap. I det här fallet Österbotten. 3.8.2017 kl. 07:16

Purmo församling. Finländarnas församlingsaktivitet har kartlagts för första halvan av 2017. 31.7.2017 kl. 14:01

profilen. När pengarna tar slut eller blir berg av skulder blir det tungt. Fråga bara Catarina Nylund-Wentus. 26.7.2017 kl. 16:01

frivilligarbete. En nekad studieplats ledde Samuel Snellman till andra sidan jorden och en ny relation med Gud. Nu jobbar han med utsatta människor i surfarnas paradis och drömmer om att berätta om Jesus på nya platser. 5.7.2017 kl. 13:53

MINNESSJUKDOM. På hösten 2011 märkte Sirkka-Liisa Kivelä att något inte stod rätt till med hennes man Mauri Akkanen. Han hade svårt att komma ihåg saker och han gick inte som han brukade. 4.7.2017 kl. 15:50

barn och unga. Barnkonsekvensanalysen skulle få kyrkan att lyssna på barnen, men hur väl fungerar den i praktiken? Församlingarna upplever det som viktigt men svårt att genomföra i vardagen. 22.6.2017 kl. 13:00

profilen. Hur stor kan tomheten efter ett lägerområde vara i en familjs hjärta? Stor, säger Harriet Sillanpää, som ordnar midsommarmöten vid sommarstugan för att förvalta det andliga arv som byggts upp på Fiskartorp i Sundom. 20.6.2017 kl. 10:01

bistånd. 2016 fördubblade Kyrkans utlandshjälp antalet projekt med målet att öka tillgången till högklassig utbildning för barn och unga. 20.6.2017 kl. 11:04

Kvinnoarbete. En kvinna i Mellanöstern möter både fördomar och juridiska hinder för jämlik behandling. Teveproducenten Juliana Sfeir jobbar för förändring. 15.6.2017 kl. 17:25

politik. Jiska Gröhn vill att Kristdemokraterna tar emot utbrytargruppen "Nytt alternativ". 15.6.2017 kl. 11:26

pilgrimsvandring. Om två år ska förlängningen av Sankt Olofsleden från Åbo till Trondheim vara klar som certifierad pilgrimsväg. Den första provseglingen av den vattenburna leden St Olav Waterway är nu gjord. 13.6.2017 kl. 11:30

film. Kyrkans mediestiftelse har beviljat produktionsstöd till sammanlagt sjutton projekt i sin vårutdelning. 12.6.2017 kl. 13:26

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00