Bred nordisk forskning kring Lutherpsalmer

Kultur. – Ett vetenskapligt arbete som jag tror kan väcka intresse bland folk, säger professor emeritus Karl-Johan Hansson om ett stort forskningsprojekt kring Luthers psalmer i nordiskt folkligt liv. Många känner till Av himlens höjd och Vår Gud är oss en väldig borg. 24.3.2008 kl. 00:00
– Ett vetenskapligt arbete som jag tror kan väcka intresse bland folk, säger professor emeritus Karl-Johan Hansson om ett stort forskningsprojekt kring Luthers psalmer i nordiskt folkligt liv. Många känner till Av himlens höjd och Vår Gud är oss en väldig borg.

 
En 800-sidig bok berättar om Luthers psalmer.
Hansson har tillsamman med Sven-Åke Selander i Lund stått i ledningen för projektet som granskar psalmerna från olika vinklar. Man har studerat deras utbredning, hur de använts i kyrka och samhälle, i gudstjänst och skola, i politik, litteratur och musik. Och gjort nordiska jämförelser.

Arbetet har pågått i tio år och samlat över 60 forskare från olika discipliner. Från Finland har bland andra Fredric Cleve, Bernice Sundqvist och Erkki Tuppurainen deltagit.

Pengar för resor och seminarier har man fått från de nordiska länderna, själva arbetet har skett med frivilliga insatser.

– Jag har nog själv arbetat med det här sammanlagt ett helt år, säger Hansson.

Resultatet utgör en bok på 800 sidor, skriven på svenska, danska och norska. Nionde mars var det högtidlig release i Haderslevs domkyrka i Danmark med musikgudstjänst, biskopspredikan och tal av bland andra Hansson.

Lutherpsalmer sjungs alltjämt även om statistik visar att användningen under de senaste 30 åren har minskat med hälften.

– Luther blev förebilden för psalmdiktning och inspirerade många att skriva psalmer. Man vet att isländska
kvinnor redan på 1600-talet började skriva egna psalmer sedan de sjungit hans. Det finns de som menar att Luthers psalmskrivande för länge bundit nya tiders psalmförfattare. Man kan också undra om Luther hade levt idag, vad hade han då skrivit för psalmer och om vilka ämnen, säger Karl-Johan Hansson.
Kerstin Haldin-Rönn



kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37