Böcker som lett till möten

Kultur. Fyrtio år – så länge har Wilfrid Stinissen bott i Sverige. Det är exakt halva hans liv. Men den planerade eremittillvaron blev det inget av. En enträgen åhörare fick honom att sätta ihop några föredrag till en bok, och sedan dess har böcker lett till möten som lett till böcker som lett till möten.
27.2.2008 kl. 00:00

 

– Det här är Sveriges längsta allé, säger taxichauffören och kör fram och tillbaka genom den tre gånger innan hon hittar karmeliternas gård.
Adressen ”Norraby, Tågarp” borde göra det mycket enkelt att hitta – husen är få – men det hjälps inte.

– Jag har hört att det är Europas vackraste allé, säger Wilfrid Stinissen när han tar emot. Men det är svårt att verifiera förstås!

Stallet blev kapell

Karmelitsystrarna i Glumslöv två mil bort hade funnits på plats ett tag när de skrev till den stora brödrakommuniteten i Flandern att de längtade efter att få fira mässa varje dag. Det var en längtan som ledningen förstod, och i maj 1967 reste två bröder till Skåne för att rekognoscera.
– De hittade den här gamla, gamla bondgården med utedass och tyckte att den passade bra. Den 17 augusti kom broder Emmanuel och jag i en bil. Vi sålde den och köpte en moped, för vi ville leva fattigare, men vi skulle ju ta oss till systrarna varje dag och fira mässa … Sedan började vi bygga om huset. Det gamla stallet gjorde vi till vårt kapell. Det första året var det mycket flugor där!
Själv var han inte alls involverad i förberedelserna för flytten, eftersom han befann sig i ett eremitkloster i södra Frankrike när systrarnas fråga kom.
– Men jag visste att vi hade planer på att stifta något mycket kontemplativt varsomhelst i världen. När jag hörde om Sverige tänkte jag: det är lika mycket folk som i Belgien, men tolv gånger så stort. I Belgien går det inte att vara avskild, och klostren i Flandern är stora, ligger mitt i städerna, är fulla av aktivitet. Jag tänkte inte att Sverige skulle vara paradiset, bara att det fanns plats här! Och jag visste att det skulle bli kallt. Jag tänkte mig det som en askes.

Tillbaka till källorna

Bröderna byggde sina celler – ”de är extremt små, också med våra mått mätt” – och två gästrum i den gamla bondgården. Allt skulle vara mycket enkelt, avskildheten var viktig.
– Vi ville tillbaka till källorna, leva meditativt. Men så kom det folk … Så är det med alla eremiter, tror jag.
När trafiken genom den rekordlånga allén ökade insåg bröderna att de hade en uppgift som sträckte sig längre än till att fira mässa med systrarna och be för sitt nya hemland.
– Då köpte vi det gamla skolhuset också och byggde en korridor emellan för att kunna ta emot fler gäster!
Till skillnad från systrarna är karmelitbröder ganska utåtriktade i sitt arbete. Wilfrid Stinissen själv hade varit de unga brödernas filosofiprofessor och novismästare i Flandern. Han fann att svenskarna också ville lyssna på hans föredrag, och ryktet om de reträtter som han och de andra bröderna ordnade spreds snabbt över Sverige och grannländerna. ”En gång i månaden kan man vara ute” – så beskriver han balansen mellan det gemensamma livet på plats i Tågarp och reträtt– och föredragsresorna, som vid det här laget har blivit många. Och givande också för honom själv:
– Man kan alltid lära sig att leva sig in mer, lyssna mer … Redan innan man sagt något har ofta något hänt, säger han.

Läs mera i Kp 9/2008. 

Anna Braw



BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

FINLANDS SJÖMANSKYRKA. Elefteria Apostolidou från Borgå stift blir Finlands Sjömanskyrkas präst i Tyskland. Hon blir stationerad i Frankfurt och ledande präst i arbetet. 17.12.2024 kl. 16:01

julfirande. Olyckligtvis har siffrorna i telefonnumret där du kan anmäla dig till julaftonens firande kastats om i papperstidningen. Här hittar du rätt nummer: 050 568 65 98. 16.12.2024 kl. 12:07

BAGERI. I Ytteresse finns ingen historisk anknytning till Jeriko. Men på Jeriko Gård har man funnit en koppling till namnet. 14.12.2024 kl. 20:25

HEDERSTITEL. Biskop Bo-Göran Åstrand utnämnde den 12 december tre nya prostar. De är ledande sjukhusprästen i Karleby kyrkliga samfällighet Anne Peltomaa, ledande sakkunnig inom kommunikation vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Lucas Snellman och militärpastorn vid Nylands brigad Markus Weckström. 13.12.2024 kl. 15:18

musik. Efter många år inom kristen musik vill Johannes Häger nu jobba utom kyrkornas väggar med sitt nya band. Men touchen i texterna av hans tro har inte försvunnit. 12.12.2024 kl. 10:00