Religionsfrihetens gränser

Teologi. I en karaktäristik över år 2007 skrev en av stiftets präster i sin blogg att året präglades av ”en iskall vind av förakt och marginalisering” som kyrkans ledning riktade mot präster med traditionell kristendomssyn. 7.2.2008 kl. 00:00

I en karaktäristik över år 2007 skrev en av stiftets präster i sin blogg att året präglades av ”en iskall vind av förakt och marginalisering” som kyrkans ledning riktade mot präster med traditionell kristendomssyn.

Biskoparnas uttalanden har ”bidragit till att piska upp en stämning av hat och oförsonlighet” mot dem som har en annan syn i ämbetsfrågan. Den tolerans som man talade om inför och kort efter beslutet att öppna prästämbetet för kvinnor, ”har gått upp i rök”. Är detta en riktig bedömning?

Utvecklingen sedan år 1986

 

Det som en del av motståndarna till kvinnliga präster inte beaktar i sin kritik av kyrkans ledning är att mycket har hänt inom lagstiftningen efter det att beslutet om kvinnliga präster togs för 20 år sedan, inte minst på grund av internationella överenskommelser. Vi fick en ny grundlag år 2 000, en lag om likabehandling år 2004 och omfattande förändringar i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män åren 1995 och 2005. Lagstiftningen har skärpts när det gäller direkt och indirekt diskriminering. Detta har påverkat bedömningen av frågorna både i samhället och inom kyrkan och
konkret lett till fällande domar.

Enligt grundlagen (11 §) är ingen skyldig att mot sin övertygelse ta del i religionsutövning. Det har ibland – nu senast i en doktorsavhandling – hävdats att denna frihet ger en präst rätt att vägra samarbete med en kvinna i en gudstjänstsituation. Detta är en felaktig tolkning. Man bortser ifrån att religionsfriheten innebär att man fritt kan välja att tillhöra ett religiöst samfund eller stanna utanför. Den präst som hör till ett samfund bör givetvis underordna sig samfundets stadganden. Det ingår i prästlöftet och det är otänkbart att kyrkans präster skulle ha rätt att i enskilda frågor följa sin teologiska åsikt oberoende av kyrkans ordning, som de har förbundit sig att följa.

Skillnad mellan övertygelse och handling

Det är viktigt att beakta skillnaden mellan rätten till en övertygelse och de handlingar som den kan leda till. Man kan t.ex. ha en annan uppfattning än trafiklagstiftningen när det gäller hastigheter eller olika förbud. Men om man börjar handla i strid med lagstiftningen får man ta konsekvenserna av det inför domstol. Ingen kan tvingas att överge sin avvikande övertygelse när det t.ex. gäller kvinnliga präster, men om man börjar diskriminera dem och t.o.m. vägrar att delta i mässor där en kvinnlig präst medverkar blir läget ett annat.

Om en manlig och en kvinnlig präst enligt en fastställd arbetsordning skall förrätta en gudstjänst tillsammans, kan den ena inte med hänvisning till sin övertygelse dra sig undan samarbetet. Det innebär en kränkning av den andras övertygelse. Båda har en inre och en yttre kallelse till ämbetet. Att inte acceptera den andras kallelse innebär att ställa sig över den andra parten, oberoende av hur man motiverar sin syn. Och vi är kallade att akta den andra mer än oss själva.

De som försvarar sin rätt att vägra samarbete hänvisar ibland till den katolska och ortodoxa kyrkans situation. Den jämförelsen är irrelevant eftersom dessa kyrkor inte accepterar kvinnliga präster. Diskriminering av det slag som förekommer hos oss kan helt enkelt inte äga rum i dem. Man kan inte heller söka stöd hos det fåtal kvinnor som inte upplever förfaringssättet diskriminerande. Det är de som utsätts för kränkande handlingar som primärt har talan i frågan.

Tilltagande ringaktning för kyrkans ordning

 

Det finns andra exempel på en ökande ringaktning för kyrkans ordning. När personer som vigts till präster av Missionsprovinsen i Sverige börjar döpa barn och utgår ifrån att de kan inskrivas som medlemmar i den lutherska kyrkan, tar de sig rättigheter som de inte har. Den rätten tillkommer endast kyrkans präster. Ämbetet är enligt vår kyrkas ordning uttryckligen instiftat för ordets förkunnelse och sakramentens förvaltning. Även om dopet teologiskt sett är giltigt, är handlingen juridiskt sett ett medvetet brott mot kyrkans lagfästa ordning.

Också bloggsidorna på nätet inger bekymmer. Det tycks ha blivit en sed att man kan angripa namngivna personer i ironisk och hånfull ton. Det görs ibland ingen som helst ansträngning att försöka förstå och tolka det som personen egentligen säger. Det förpliktar oss bland annat det åttonde budet till.

Bibelns vägledning

Den som vill kalla sig bibeltrogen bör vara mån om att följa bibelns föreskrifter i sitt dagliga liv. Man kan inte glida förbi bibelord som talar om att vi skall vara ett (Joh. 17:21), att vi skall visa varandra tillgivenhet och broderlig kärlek och att vi är kallade att överträffa varandra i ömsesidig aktning (Rom. 12:10).

Bibeln säger klart att samvetet inte är någon entydig vägvisare. Paulus betonar (1 Kor. 4:3-5) att hans samvete är rent, men det betyder inte att han är frikänd. Den som i sista hand dömer är Herren, som skall låta ljus falla över det som ligger dolt i mörkret. Då skall det visa sig om samvetet är bundet vid Guds ord eller vid felaktiga mänskliga tolkningar eller självutnämnda auktoriteter. Gamaliels råd var ett vist råd (Apg. 5:38-39).

Slutledning

Det finns tydliga gränser för vad som är möjligt inom religionsfrihetens ram. Ingen får med hänvisning till sin egen övertygelse agera kränkande mot andra. Både Bibeln och kyrkans ordning är tydliga på den här punkten.

Det finns enligt min uppfattning bara en utväg ur den besvärliga konflikten kring kvinnliga präster. Den består i att den som inte accepterar kyrkans ordning avstår från att låta övertygelsen ta form i kränkande handlingar. Det är enligt religionsfrihetslagen och kyrkomötets kläm möjligt att hysa en övertygelse som står i strid med kyrkans officiellt godkända linje. Men om någon omsätter den i handling kommer domkapitel och domstolar att bli tvungna att agera enligt gällande lagstiftning. Det blir fråga om nödvändiga åtgärder mot dem som själva ställer sig utanför den lag och ordning som kyrkomötet med kvalificerad majoritet beslutat om för församlingarnas bästa.

När man talar om förföljelse från kyrkans lednings sida är det viktigt att betona att kyrkan inbjuder också gammaltroende teologer att bli präster i vår kyrka. Den rimliga förutsättningen är dock att de är beredda att följa den lagfästa ordning som gäller i kyrkan.

Gustav Björkstrand



skatt. Beskattningen läggs om 2023 när vårdreformen kommer. Kyrkan skulle kunna vinna 54 miljoner euro på att avdragssystemet läggs om. Men sote-samhället ber kyrkan vara hygglig och avstå från de pengarna. Så kyrkoskatten kommer på många håll att sänkas ett hack eller två. 20.6.2022 kl. 13:41

AVSTÄNGNING. Domkapitlet kunde idag inte ta något beslut gällande Dennis Svenfelts eventuella avkragning. Svenfelt hördes i en och en halv timme, men domkapitlet valde att fortsätta behandlingen vid ett extrainsatt möte på onsdag nästa vecka. 16.6.2022 kl. 18:00

Stiftsdekan. Domkapitlet valde vid sitt möte idag Mia Anderssén-Löf till ny stiftsdekan. 16.6.2022 kl. 17:29

Kolumn. Vi kyrkoherdar behöver frigöra tid för präster och anställda att mera möta församlingsbor, skriver domprost Mats Lindgård i Borgå i sin kolumn. 9.6.2022 kl. 11:02

BÖNESVAR. En liten röst viskade i örat att hon inte ska återvända till Stockholm. Men Anne Holm-Haavisto lyssnade inte på rösten. Hennes längtan tillbaka var så stark. 9.6.2022 kl. 11:19

MISSIONÄRSBARN. Som barn till Afrikamissionärer bodde både Åsa A Westerlund och Stefan Vikström på internat i flera år då de växte upp. "Man blir slängd i sjön, och så måste man simma." Det har varit ett livsprojekt för båda att bearbeta vad de varit med om, och försonas med det. 8.6.2022 kl. 16:24

BORGÅ. Hon var en legendarisk ungdomsledare för många årgångar av unga i Borgå. Inför sin död hade hon gett en gåva till människor i Estland – för vilka hon var helt okänd. 9.6.2022 kl. 10:46

vigsel. Församlingsrådet i Esbo svenska församling öppnar sina lokaler för vigsel av personer som tillhör sexuella minoriteter. I går kväll fattade församlingsrådet beslutet med rösterna 12–3 att öppna upp kyrkor och övriga lokaler inom Esbo svenska församling för vigsel av samkönade par. Två avvikande meningar anmäldes. 8.6.2022 kl. 10:13

kallelse. Redan vid en skolgudstjänst då hon var elev i lågstadiet kände Ingrid Björkskog ett starkt kall att bli präst. Nu har Larsmo bytts ut mot Åland. – Jag känner mig oerhört buren. 8.6.2022 kl. 08:53

FINLANDSSVENSKA MEDIER. Kyrkpressen har en stark ställning i Svenskfinland. Men kyrkans ekonomi ställer också tidningen inför utmaningar. Thomas Rosenberg, det svenska Finlands Herr Tidskrift, hoppas att Borgå stifts ledning ska ha mera klös för att trygga tidningens framtid. 6.6.2022 kl. 08:00

kyrkoherdeval. Sara Grönqvist, tf kyrkoherde i Väståbolands svenska församling, fick en överväldigande majoritet av rösterna när Väståboland valde ny kyrkoherde idag. 5.6.2022 kl. 21:04

Stiftsdekan. Fem personer sökte jobbet som stiftsdekan och intervjuades. Domkapitlets intervjugruppvalde att låta Mia Anderssén-Löf och Tomas Ray gå vidare. 5.6.2022 kl. 18:53

AVKRAGNING. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. Det beslutet fattade domkapitlet idag efter omröstning 5-2. 22.6.2022 kl. 13:00

AVSTÄNGNING. Församlingspastor Dennis Svenfelts framtid i kyrkan avgörs vid domkapitlets möte den 16 juni. – Det är en utmanande situation, säger biskopen inför mötet. 3.6.2022 kl. 17:36

Helsingfors domkyrka. I sommar kan man besöka ett sommarkafé i Helsingfors domkyrkas klockstapel. I katedralens krypta finns även en restaurang, vars pizzaingredienser kommer från Italien. Det skriver tidningen Kirkko ja kaupunki. 4.6.2022 kl. 08:00

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45