Ett sista avtryck av mig

Kultur. I serien Mina sista ord tar dödssjuka människor genom ett videotestamente på ett mycket medvetet sätt avsked av sina närmaste. I varje avsnitt porträtteras en av dessa människor. Nuet har fått en annan dimension, för lever, det gör människan ända till slutet. 30.1.2008 kl. 00:00

I serien Mina sista ord tar dödssjuka människor genom ett videotestamente på ett mycket medvetet sätt avsked av sina närmaste. I varje avsnitt porträtteras en av dessa människor. Nuet har fått en annan dimension, för lever, det gör människan ända till slutet.

 
Jan van Driel är en av dem som tar avsked av sina närmaste i den holländska tv-serien Mijn Laaste Woorden.

Tänk dig att du blir sjuk. Allvarligt sjuk. Hur hårt du än kämpar säger läkarna att det inte finns någonting de kan göra. Vad gör du? Accepterar du det? Kämpar du emot eller skjuter du kanske undan det och försöker låta bli att tänka på det? Att sätta på tvären och förneka är inte mera än logiskt och mänskligt. Men det kan också vara rogivande för dig själv, för din omgivning, partner, barn och/eller föräldrar om du kan ta avsked på ett annat sätt.

– Själv funderade jag på programmet och innehållet mycket länge. Jag processade programidén i mina tankar under en lång tid för att se på den ur olika synvinklar. Sedan beslöt vi oss för att göra avsnitten, säger Eveline van den Linden, ansvarig programredaktör för Mijn Laatste Woorden som under våren 2007 sändes i Nederländerna på kanalen EO (Evangelische Omroep, ungefär evangeliska kanalen).

Fokus på döende

Det är detta program som fungerar som modell för de planerade finska avsnitten för serien Mina sista ord. Enligt planerna kommer också fyra av de holländska avsnitten att sändas under 2009.

– Att födas är ett under som vi inte förstår och som samtidigt på många sätt står i motsats till att dö: det är tvärtom. Det är naturligt att dö men det sker ofta i ensamhet, mer eller mindre. I Mijn Laatste Woorden står den sjuke i centrum. Hon/han är mittpunkten och har möjligheten att säga saker som annars kanske skulle bli osagda.

– Också för de närmaste har detta varit viktigt, de får höra ord och budskap som är betydelsefulla för dem. När vi gjorde programmen besökte vi ofta den sjuka för att fråga och för att lyssna. Hurdant liv har du haft? Hurdant har det varit? Vad var och är det viktigaste för dig? Att tillsammans tala om ett liv som närmar sig sitt slut är att också att på ett sätt tillsammans ge innehåll åt den sista biten. Att dela ger tröst. For den sjuka, de närmaste – alla.

Eveline van der Linden har personlig erfarenhet av temat. Hon var tre år gammal när hennes mamma dog och har aldrig  hört någon berätta om henne, om hurdan hon var, vad hon tyckte om etc.

– Nu är jag själv i 60-årsåldern och tänker ibland på hur gärna jag själv vill lämna kvar någonting för mina barn och barnbarn. Så de kan komma ihåg sin mamma och farmor eller mormor. Om hur hon såg ut, hur hon talade och om vad hon ville säga dem, vad hon ville lämna kvar för dem som ett slags testamente – i ord. Om vad som var och är viktigt för mig. Själv vet jag inte hurdan min morfar var. Eller min mamma. Och jag vet hur gärna jag hade haft mera minnen av dem att hålla fast vid. Livet är tillräcklig invecklat som det är, tycker du inte, säger van den Linden.

Läs mera i Kp 5/2008.

Charlotta Langejan-Candelin



Mest läst

    nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

    kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

    asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

    profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

    psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

    Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

    Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

    andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

    äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54

    musik. Johannes döparens var en visionär och sanningssägare, säger jazzlegenden Heikki Sarmanto som skrivit musiken till ett oratorium om mannen från ödemarken. 8.11.2016 kl. 12:54

    Kyrkomötet. Då ärkebiskop Kari Mäkinen öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdagen talade han om kyrkans roll i en samhälleligt utmanande och världspolitisk osäker situation. 8.11.2016 kl. 13:00

    Höstdagarna. För att ta reda på sanningen om Höstdagarna har vi intervjuat chefen bakom hela samlingen, Patricia Högnabba. 7.11.2016 kl. 15:35

    Höstdagarna. Mod var temat när ungdomar från hela Svenskfinland samlades till höstdagsgemenskap i Toijala. KP bjuder på ett bildsvep från helgen 7.11.2016 kl. 15:24

    Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26

    debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20

    FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39

    FÖRSAMLINGSVALET. Församlingen var en av de få i Finland som höjde röstningsprocenten sedan församlingsvalet 2018. 20.11.2022 kl. 22:20

    FÖRSAMLINGSVALET. Församlingsvalet är på gång under dagen. Röstningslokalerna stänger klockan 20. I Borgå röstade Anna Simonsen, 56, som medlem i kyrkan för första gången i livet. Med sin röst ville hon motverka den skeva representationen i kyrkan. 20.11.2022 kl. 13:48

    KYRKOHERDETJÄNST. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har nu fått en sökande: pastor Rose-Maj Friman, som är chef för sjukhussjälavården i Vasa. 18.11.2022 kl. 13:40

    mariehamn. När Giséla Linde gick kursen Livsstegen fylldes hon av vördnad över hur mycket vi orkar med – och hur mycket kraft vi har. Hon fick också syn på att kyrkan ofta står för en mer generös blick än världen utanför. 16.11.2022 kl. 10:42

    Mest läst