Anden kan inte struktureras, men ...

Ledare. Ledare 5/2008. I Bibeln finns avsnitt som förefaller vara rena mardrömmen för alla inom kyrkan som gör upp struktur- och strategiplaner. Som till exempel avsnittet i Johannesevangeliet där Jesus undervisar Nikodemos om de andliga sanningarna: ”Vinden blåser vart den vill, och du hör den blåsa, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far. Så är det med var och en som har fötts av anden.” 28.1.2008 kl. 00:00
 
Illustration: Jan Lindström
I Bibeln finns avsnitt som förefaller vara rena mardrömmen för alla inom kyrkan som gör upp struktur- och strategiplaner. Som till exempel avsnittet i Johannesevangeliet där Jesus undervisar Nikodemos om de andliga sanningarna: ”Vinden blåser vart den vill, och du hör den blåsa, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far. Så är det med var och en som har fötts av anden.”

Struktur- och strategiplaner är ju aktuella nu. Bis-kop Voitto Huotaris arbetsgrupp har formulerat ett betänkande om strukturer och biskop Simo Peuras arbetsgrupp ett betänkande om kyrkans strategi fram till år 2015.
Ser man på planerna ur det citerade bibelordets perspektiv kan man motiverat undra hur viktiga betänkanden och planer av det aktuella slaget egentligen är. I värsta fall kan de till och med ses som något negativt, något som i allt för hög grad skymmer eller till och med styr och binder det andliga arbetet.

Därför är
det viktigt att komplettera bibelcitatet med vad som sägs i Apostlagärningarna. I sjätte kapitlet berättas om hur det praktiska arbetet i den växande församlingen tog allt mera tid. Så mycket tid att de som skulle ägna sig åt bön och ordets tjänst inte hann med det.
På ett gemensamt möte för alla lärjungar uppgjordes den kristna kyrkans kanske första strukturplan: sju män ”fyllda av ande och vishet” avdelades för att sköta praktiska uppgifter. Den byggde på visionen om en församling som tar hand om sina medlemmar både andligt och fysiskt.

De två
aktuella betänkandena följer den urkristna församlingens princip.
I Peuragruppens strategibetänkande framhålls det andliga arbetet som det centrala och förnyelsen som en återupptäckt och nyformulering av det uppdraget.
I Huotarigruppens strukturbetänkande betonas att strukturernas enda uppgift är att skapa förutsättningar för och stöda det andliga arbetet.

Även om strategier och strukturer alltså inte är något som skall förringas eller föraktas finns det all orsak att också i dag komma ihåg att Anden inte ryms inom våra strategiramar och inte heller kan struktureras.
Anden gör vad den vill, när den vill och hur den vill.
Anden är kort sagt något som vi, varken som enskilda eller kyrka, inte rår över. Frågan är om vi är beredda att acceptera detta. Gör vi det blir förhållandet det rätta. Då kan Anden rå över oss och kyrkan.

Å andra
sidan finns det heller ingenting som säger att Anden inte skulle kunna vara verksam också inom de strategier och strukturer som vi tillsammans gör upp och skapar. Gud är ju en ordningens Gud. Misstaget sker om vi tror att Gud kan verka endast inom våra strukturer och i enlighet med vår strategi.
Därför är det en nåd att be om att strategierna och strukturerna förverkligas och används av kvinnor och män ”fyllda av ande och vishet”.

En fråga
som i detta sammanhang blir allt mera påträngande är hur arbetsfördelningen mellan det som skall skapa förutsättningar för det andligt arbete, alltså stödfunktionerna, och det egentliga andliga arbetet riktigt ser ut.
Har vi eventuellt prioriterat så att stödfunktionerna blivit det viktigaste, det som tar mest tid och krafter, medan bön och ordets förkunnelse blivit vänsterhandssaker? Naturligtvis inte officiellt eller ens medvetet men väl i praktiken.

Också dessa frågor aktualiseras av strategibetänkandet och av strukturbetänkandet. I båda finns ganska klara antydningar om att prioriteringarna inom kyrkan i dag inte alltid är de rätta. Eller vad är det annat fråga om då arbetsgrupperna ansett det nödvändigt med kraftiga betoningar av dels en återgång till kyrkans grunduppgift, dels av att strukturerna är medel och inte mål?
Stig Kankkonen



Utmärkelse. Församlingspastorn Patricia Högnabba i Matteus församling i Helsingfors har beviljats Kyrkans förtjänsttecken för barn och ungdomsverksamhet. Priset delades ut idag vid Forum för kyrkans fostran. 30.9.2020 kl. 15:29

jordbruk. För Mats Björklund handlar jordbruket om att anpassa sig till vädret och naturen, om att odla det som andra ska äta – och om att förvalta Guds gåvor. 30.9.2020 kl. 11:53

vardagsbön. "Öppna varsamt upp det mina fingrar krampaktigt håller tag om i onödan." 30.9.2020 kl. 10:30

Lärkkulla. Lärkkulla-stiftelsens direktor Björn Wallén avgår på egen begäran från och med årsskiftet för att övergå till andra arbetsuppdrag. 29.9.2020 kl. 17:01

kvevlax. Över 30 år undervisade han i musik i grundskolan. Men också efter pensioneringen är musiken ett heltidsjobb för Yngve Svarvar. Hans engagemang som kör- och orkesterledare ser inte till församlingsgränser 30.9.2020 kl. 12:40

samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16

äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46