Framtiden bör ses i pluralis

Ledare. Ledare 3/2008 Planerna på ett finlandssvenskt framtidsinstitut håller på att bli en av de stora finlandssvenska frågorna. Inte helt oväntat har diskussionen om institutet tillsvidare kretsat mera kring från ”vem” än kring frågan ”vad”. 14.1.2008 kl. 00:00
 
Illustration: Jan Lindström

Planerna på ett finlandssvenskt framtidsinstitut håller på att bli en av de stora finlandssvenska frågorna. Inte helt oväntat har diskussionen om institutet tillsvidare kretsat mera kring från ”vem” än kring frågan ”vad”. Inte heller helt oväntat eftersom det ofta förefaller vara viktigare vem som säger vad än vad som sägs och nästan viktigare vem som gör vad än vad som görs.Då det namn som nämnts både som initiativtagare till och tänkbar boss för framtidsinstitutet, Roger Broo, dessutom är ett namn som nästan blivit en svordom i finlandssvenska sammanhang är namndiskussionen förmodligen ofrånkomlig.

Men också
tankar och kommentarer som inte är bundna till namnet har framförts. De har i allmänhet fokuserat på ett annat favorittema: makten.
Det som ventilerats är dels vem som har eller borde ha makten i och över det planerade institutet, dels vem som eventuellt får se sin nuvarande makt naggas i kanterna av det nya institutet.

Personfrågor, alltså namnfrågor, och frågor som har att göra med både individuell och institutionaliserad maktutövning är onekligen viktiga. Men för att diskussioner om personer och makt skall föra framåt borde de aktivt kopplas till det projekt, den verksamhet, den institution, de utmaningar som det gäller att möta.
I det aktuella fallet alltså till en vision om hur det finlandssvenska framtidsinstitut skall se ut som kan bidra till att skapa bättre förutsättningar för att möta morgondagen.

Om eller då institutet grundas och börjar arbeta finns det med till visshet gränsande sannolikhet många redan etablerade aktörer som vill att det primärt skall beakta just deras behov och intressen.
Det finns också finlandssvenska aktörer som lätt glöms bort. Som till exempel de kyrkliga aktörerna. Så har det i hög grad varit. Borgå stift, dess prosterier och församlingar har sällan eller aldrig, med undantag för speciellt högtidliga sammanhang, rymts med i diskussionerna om den finlandssvenska framtiden. Det samma gäller de finlandssvenska frikyrkliga.

Fontana Media
och Kyrkpressen är i detta sammanhang exempel på resurser som kunde och borde tas med i arbetet för Svenskfinland.
Att utreda vilka de finlandssvenska resurserna totalt sett är och hur de kunde aktiveras är en central uppgift för framtidsinstitutet. Det är inte fråga om att ännu en gång göra det arbete som andra redan har gjort. Det är fråga om att se det som andra kanske inte har sett eller endast sett skymten av. Och fram förallt är det fråga om att se hur man kunde hitta nya vägar och nya metoder för att ta de existerande resurserna i bruk på helt nya sätt i en helt ny verklighet.

Hur den verkligheten ser ut kan vi inte veta. Uppgiften för ett framtidsinstitut kan därför inte vara att beskriva framtiden. Uppgiften måste med nödvändighet vara att motiverande skissera en möjlig framtid.
Eller rättare sagt: att skissera möjliga framtider, möjliga morgondagar. Framtiden bör alltså ses i pluralis.
Detta är av största vikt för alla, men i synnerhet för varje minoritet. För dem gäller att utgående från en övergripande version skapa strategier för olika scenarier. De har helt enkelt inte råd att ta emot en enda framtid.
De – i det aktuella fallet vi – måste vara beredda på flera.

Ett framtidsinstitut som spänns för en enda kärra eller som planerar för en enda framtid är därför med stor säkerhet mera till skada än till nytta.
Och därför behövs alla ”goda krafter” även om det naturligtvis är så att den som betalar också sist och slutligen bestämmer vilka krafter de vill ha med. I det aktuella fallet alltså de finlandssvenska fonderna.
Av vissa inlägg i debatten att döma är det svårt för alla att acceptera denna självklarhet. Det finns just nu många som vill vara kalif i kalifens ställe.

Stig Kankkonen



orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

PULS. Den friare eftermiddagsgudstjänsten Petrus Puls läggs ner i sin gamla form, meddelar Petrus församlings tf kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog. I stället ordnas nya Petrus Liv. 6.8.2025 kl. 10:00

STORM. Stormen slet av taket på Esse församlingshem igår – nu måste Pedersöre församling hitta nya utrymmen för sin verksamhet i Esse för ett år framåt. – Det som är glädjande är hur många samtal vi fått av folk som vill hjälpa till, säger kyrkoherde Daniel Björk. 5.8.2025 kl. 13:21

BORGÅ DOMKAPITEL. Fyra personer har sökt jobbet som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Bland dem finns biskop Bo-Göran Åstrands son Sebastian Åstrand. 4.8.2025 kl. 16:35

domprost. Tjänsten som domprost i Borgå stift har lockat två sökande. Båda sökande uttrycker på sina privata Facebooksidor en tillit till processen och respekt för varandra. 1.8.2025 kl. 19:14

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41