Skillnad på omsorg och omsorg

Ledare. Ledare 47/2007 Patientsäkerhetslagen, så har regeringen valt att kalla den lag som skall användas för att tvinga vårdare i arbetskonflikt att arbeta. 20.11.2007 kl. 00:00

 

 
Illustration: Jan Lindström

Patientsäkerhetslagen, så har regeringen valt att kalla den lag som skall användas för att tvinga vårdare i arbetskonflikt att arbeta.

Med namnet på lagen vill regeringen naturligtvis signalera sin omsorg om medborgarna, om oss alla. Vem som helst kan ju när som helst bli patient.
I den retorik som använts kring detta tema har de minsta och de svagaste ohämmat använts i propagandasyfte: nyfödda i kuvöser. Lagen skall garantera att det trots arbetskonflikten finns en välutbildad skötare som tryggar det lilla knytet.
Tanken är väl att ingen människa med hjärtat på rätta stället kan säga nej till en sådan lag.

Försöken att motivera och rättfärdiga den aktuella tvångslagen har varit frenetiska och envisa men inte alls trovärdiga.
Hur illa det riktigt är ställt visar en kommentar i Hufvudstadsbladet (14.11) skriven av Anne Suominen. Hon berättar om samtal om och kring lagen med riksdagsledamöter från regeringspartierna. Det hon hör andas uppgivenhet och frustration. Riksdagsledamöterna säger bland annat att de offentligt tvingas försvara sådant som de inte tror på. Men det varken kan eller får de säga offentligt.

Uppgivenheten och frustrationen blir säkert inte mindre av att riksdagsledamöterna inte endast tvingas tala mot bättre vetande utan också mot en ofta uttalad medborgaropinion. Tehys kampåtgärder har ju inte minst till regeringspartiernas förargelse visat sig ha ett brett och kompakt stöd bland allmänheten. Potentiella patienter säger med andra ord ja till det som enligt regeringen ytterst hotar deras liv och nej till det som regeringen försöker sälja som ett säkerhetspaket.
Och så undrar politikerna vad politikerföraktet eller ointresset för politiken beror på.

Placerar man
in den aktella retoriska omsorgen om medborgarna i ett större perspektiv och ett annat sammanhang blir det propagandistiska uppenbart.
Nu påstår regeringen alltså att tvångslagen måste stiftas för att garantera patientsäkerheten. Den hotbild som målats upp är att någon, någonstans kanske i värsta fall kan hotas av döden på grund av vårdarbrist. Därför måste man kunna tvinga vårdare att arbeta.

Var har den stora omsorgen om medborgarnas hälsa funnits och var finns den i till exempel alkoholpolitiken?
Den frågan ställs inte, som i regeringens tvångslagsretorik, utgående från spekulativa funderingar om vad som eventuellt kan hända. Den ställs med väldokumenterad kännedom om hur utvecklingen sett och ser ut.

Enligt den senaste statistiken dog 2 033 finländare år 2005 i alkoholförgiftning och alkoholrelaterade sjukdomar. Det var en ökning med nio procent i jämförelse med året innan.
Det finns en generell förklaring till den bokstavligt talat fatala utveckling: beslutet att sänka alkoholskatten.
Från åren 2001-2003 till år 2005 ökade männens dödlighet med över femton procent och kvinnornas med över trettio procent.

Statistiken över antalet fall av levercirros, alltså skrumplever, talar också den sitt tydliga språk.
År 1970 var antalet alkoholrelaterade dödsfall i skrumplever under 50. År 1990 hade antalet redan stigit till över 400 och år 2005 var antalet närmare 1 000.
Bland kvinnor har antalet dödsfall ökat speciellt snabbt. I början av 1970-talet var dessa fall färre än tio, under hela 1990-talet var det fråga om ett hundratal. År 2005 hade antalet vuxit till närmare 250.

För att förhindra redan ett eventuellt dödsfall i samband med en arbetskonflikt är regeringen beredd att gå till så drastiska åtgärder som att lagstifta om att göra det möjligt att tvinga människor i arbetskonflikt att arbeta.
Lika resoluta kraftåtgärder för att ens försöka förhindra över 1 000 dödsfall per år plus all den nöd och allt det elände som alkoholen förorsakar lyser däremot med sin frånvaro. För att inte tala om att kostnaderna för problem förorsakade av alkohol ligger kring en miljard euro per år. Jämför det med det tak på 170 miljoner euro som regeringen ”satsat” på vårdarlönerna.

Det är skillnad på omsorg och omsorg.

Stig Kankkonen



betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

ekumenik. Laura Häkli börjar i höst leda det dagliga arbetet med Ekumeniska rådet. Hon kommer från Finska Missionssällskapet. 10.4.2025 kl. 15:16

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22