Folkkyrkan och kyrkfolket

Ledare. Ledare 42/2007 Domkapitlet i Uleåborgs stift beslöt nyligen att för två månader avhålla en kvinnoprästmotståndare från prästtjänst. 15.10.2007 kl. 00:00

Domkapitlet i Uleåborgs stift beslöt nyligen att för två månader avhålla en kvinnoprästmotståndare från prästtjänst.

Någon dag tidigare hade svenska YLE presenterat en webbenkät som visade att 80 procent av cirka 350 svarande ansåg det vara rätt att kyrkan inte accepterar att manliga präster vägrar samarbeta med kvinnliga kolleger. Praktiskt taget lika många ansåg att sådana präster borde avskedas eller söka sig till andra uppgifter.


Illustration: Jan Lindström

Inspirerade av detta skrev Kenneth Myntti en ledare i Vasabladet och Bengt Rönnback i Jakobstads Tidning. Myntti förefaller se de svåra frågor som kyrkan brottas med som redskap i en nationell stiftstävling i det som kallas progressivitet. Rönnbacks ledare känns som hänförd lovsång till tankarna i Dan Browns bok Da Vinci koden.

Den gemensamma
nämnaren för kommentarerna var att de kritiserade kyrkan ur ett samhällspolitiskt perspektiv. Den kritiserades för att den inte är som vilken utvecklingsanpassad samhällsinstitution som helst.

Att kyrkan inte kritiseras utgående från vad den är eller vad den säger sig vilja vara är intressant och viktigt. Och ytterst problematiskt. Så problematiskt att man måste fråga sig om en vettig diskussion i värsta fall blir omöjlig.
Det blir den om alla som deltar i diskussionen inte accepterar att kyrkan bekänner sig till den kristna tro som grundar sig på Bibeln och att den i enlighet med sin bekännelse förkunnar Guds ord och förvaltar sakramenten.

En diskussion
där kyrkan med hänvisning till exempel till samhällsutvecklingen förutsätts göra det ena eller det andra är varken ärlig eller konstruktiv.
En ärlig och konstruktiv diskussion måste bygga på att kyrkan har och tillerkänns den självklara rätten att stå för det som den säger sig stå för och handla i enlighet med det. Annars är det som att kritiskt diskutera Röda Korset utgående från att den humanitära organisationen i högre grad borde agera som affärsjätten Nokia eller den amerikanska underrättelsetjänsten CIA.

En förklaring
till att diskussionerna om kyrkan ofta förs utan beaktande av eller respekt för dessa allmänna spelregler har att göra med att vår kyrka är en folkkyrka.
Den statusen gör att alla – som ambassadör Norrback uttryckte det i Malax – vardagskristna – ser det som sin rätt att uttala sig om allt som rör kyrkan. Från tro och lära till vad prästerna bör säga i samband med olika förrättningar.
Kyrkan är ju deras, folkets, kyrka.

Ser man folkkyrkan som ett av det politiska systemets många specialorgan, vilket är allmänt till exempel i Sverige och ser ut att bli allt allmännare också hos oss, finns det inte mycket att säga om den attityden.
Då är det självklart att allt i kyrkan skall vara föremål för demokratiska processer och att det enda som gäller är vad majoriteten av kyrkans medlemmar anser och vill.

Ser man folkkyrkan som en av Gud grundad kyrka som är öppen för alla som vill komma med i dess gemenskap blir verkligheten en annan.
Då är det centrala att de som väljer att vara med omfattar kyrkans tro och lära och utvecklar gemenskapen utgående från de elementen. Då är det Guds vilja som är avgörande för kyrkans val och inte den allmänna samhällsutvecklingen.

Det faktum
att det inom kyrkan ofta är allt annat än lätt att komma överens om vad Gud egentligen sagt och vill förändrar inte detta.
Kyrkans inre slitningar och konflikter varken motiverar eller legitimerar att den leds och låter sig ledas av krafter som varken vill veta av den som Kristi kyrka eller bryr sig om vad det innebär att det är just det som den måste vara.

Om kyrkans samhällsanpassning sker på bekostnad av trohet mot Gud och allt det som det innebär kan följden bara vara en: vi kan kanske formellt behålla en så kallad folkkyrka men kyrkfolket lyser i den med sin frånvaro.

Stig Kankkonen



utnämning. Det är uppenbart att vi i stiftet behöver fler kvinnor på ledande poster, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om att Mia Anderssén-Löf valts till kontraktsprost i Pedersöre prosteri. 19.12.2019 kl. 17:12

profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15

Familjejul. Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg. 19.12.2019 kl. 00:01

julfirande. Eva Biaudet läser julevangeliet varje jul. Hon tilltalas av moderskärleken, men påminns också om att Maria, Josef och det nyfödda barnet var en familj på flykt. 19.12.2019 kl. 00:01

profilen. Som tonåring ville Elefteria Apostolidou byta tillbaka till den ortodoxa kyrkan som hon döpts i. Men istället blev hon konfirmerad, blev hjälpledare, skrev religion i studenten och sökte in till teologin. En måndagsmorgon i butikskassan visste hon: Jag vill bli präst. 16.12.2019 kl. 16:13

Depression. Vi är alla beroende av något, vi är alla missbrukare, säger Matti Aspvik. 13.12.2019 kl. 17:25

präst. Han var pastor i en uppmärksammad och framgångsrik pingstförsamling i Malmö. Men ändå saknades något. Det var startskottet för en resa som ledde till Luther och till Evangeliska-Fosterlands Stiftelsen, EFS. Idag är Magnus Persson prästvigd och anställd av EFS. 13.12.2019 kl. 16:05

Esse. En donation på ett sexsiffrigt belopp av två privatpersoner har gett församlingshemmet i Esse en orgel. 13.12.2019 kl. 11:12

film. I Guds namn är en film om den lilla människan som farit illa i den ståtliga institutionen – och som trettio år senare kämpar för upprättelse och för att rättvisa ska skipas. 13.12.2019 kl. 15:28

julklappar. Julklapparna måste inte vara ett hot mot miljön eller plånboken, säger den gröna bloggaren Julia Degerth. Men hon vet att det inte är en enkel fråga. 12.12.2019 kl. 15:11

profilen. Jonas Jansson tycker om att prata med Gud och med sina grannar. Han skulle vilja att alla fick känna sig duktiga och fina. – Det viktigaste är att visa omtanke och bära varandras bördor. 13.12.2019 kl. 12:56

förtjänstmedalj. Kyrkostyrelsen har beviljat Pro ecclesia-utmärkelse till fyra personer. En av dem är Stina Lindgård som är kyrkoherde i Agricola svenska församling. 10.12.2019 kl. 17:28

lediga tjänster. Två tjänster har varit lediganslagna i stiftet och en sökande vardera. 10.12.2019 kl. 16:45

julafton. I Matteus och Petrus församlingar sträcker sig julaftonens gemenskap ännu längre än julbönen. I Matteus firar man tillsammans i kyrkan och i Petrus hemma hos kyrkoherden. 12.12.2019 kl. 00:01

samlare. Man ska inte samla skatter på jorden, men tänk om sakerna är terapi, lek, möten och känslobehållare? 7.12.2019 kl. 11:13

ETT GOTT RÅD. Pastorn Stefan Löv är i dag en 52-årig man med varm utstrålning och perspektiv på livet, men sitt 20-åriga jag beskriver han som en ruggigt vilsen själ. 27.7.2023 kl. 15:25

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00

JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17

musik. Två händelser som mänskligt sett inte var förnuftiga bevisade för ”Banjo-Ben” Ben Clark att Gud ledde honom. 21.7.2023 kl. 21:59

Solf. Johan Kanckos och Camilla Svevar har sökt kyrkoherdetjänsten i Solf. De fick svara på några frågor om sig själva och sin syn på Solf och kyrkoherdejobbet. 31.5.2023 kl. 16:52