Drogade i dödens väntrum

Ledare. Ledare 29/2007 Rubriken syftar på den situation många av våra finländska åldringar lever i. 24.9.2007 kl. 00:00

Rubriken syftar på den situation många av våra finländska åldringar lever i.

 
Illustration: Jan Lindström


Den kan förefalla dramatisk i överkant, men med tanke på bland annat professor Sirkka-Liisa Kiveläs forskning och tankar ger den i alla fall – skrämmande nog – en korrekt bild av många åldringars verklighet.

I synnerhet
dementa åldringar tillbringar allt för ofta och dessutom allt oftare sin sista tid på jorden mer eller mindre nerdrogade.
Inte för att de behöver drogerna, utan för att vårdpersonalen inte har tid att ge dem den omvårdnad de behöver i normalt tillstånd, och för att anhöriga inte hinner eller vill hjälpa till.
Åldringarna måste hållas tysta och stilla. Som paket.

Eländet tar inte slut här. Kivelä, som är professor vid Åbo universitet och åldringsforskare, förutspår dessutom att eutanasi kommer att bli en del av åldrings”vården”. Enligt henne pekar praktiskt taget allt i den pågående utvecklingen mot att eutanasi, alltså så kallade barmhärtighetsmord, är den enda möjligheten för samhället att ”klara” åldringsvården.

Utan förskönande
omskrivningar kan man alltså säga att det näst bästa sättet att lösa problemet med åldringsvården håller på att bli att droga ner dem.
Det bästa sättet är att ta livet av dem. Eller rättare sagt: att de själva besluter sig för att de vill dö. Då kan man ju få det hela att se ut som … Just det: barmhärtighetsmord.

Den senaste World Values-undersökningen visar att finländarna har stor förståelse för eutanasi då det gäller personer som lider av någon obotlig sjukdom. Endast 13 procent säger att de aldrig skulle acceptera något sådant.
Eutanasi i sådana fall är enligt finländarna betydligt mera acceptabelt än till exempel att man tar mutor i tjänst. Till det säger 73 procent definitivt nej.

De attityder som ledande politiker i åratal givit uttryck för och omsatt i praktiken gällande sjukvårdspersonalens arbetsvillkor och lönenivå stöder professor Kiveläs dystra förutsägelser.
Det finns praktiskt taget ingenting som talar emot dem.

En allvarlig fråga som måste ställas i sammanhanget är om de upprörande mord som på senare tid förövats på utvecklingsstörda skett helt oberoende av det förändrade attitydklimatet. Eller är det kanske snarare så att de skall ses som allvarliga tecken på att respekten för livets helighet eroderas allt snabbare?
Nu då en av landets främsta experter på åldringar och åldringsvård har delat med sig av sin syn på vilken framtid vi förefaller gå till mötes, är det vår tur att ta ställning.
Var och en på sitt sätt.

Gör vi ingenting talar mycket för att också våra yngre anhöriga och vi som ännu är i arbetsför ålder en dag kan ligga drogade i dödens väntrum. Det gäller både dem som fattar de beslut som formar nutid och framtid och dem som påverkar de attityder som styr besluten.

En mindre vacker dag kan vem som helst av oss ligga där.

Stig Kankkonen



KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00