Reflektioner vid nattvardsbordet

Teologi. Huvudfrågan i den pågående debatten om vem som har rätt att ta del av nattvarden har gällt prästens skyldigheter och rättigheter när det gäller att dela ut nattvarden. Är prästen skyldig att ge den åt alla, eller har han rätt att med hänvisning till personens liv och leverne och det som det säger om den personens religiösa övertygelse vägra att göra det? 20.9.2007 kl. 00:00

Huvudfrågan i den pågående debatten om vem som har rätt att ta del av nattvarden har gällt prästens skyldigheter och rättigheter när det gäller att dela ut nattvarden. Är prästen skyldig att ge den åt alla, eller har han rätt att med hänvisning till personens liv och leverne och det som det säger om den personens religiösa övertygelse vägra att göra det?

 
Illustration: Sanna Kallio

Den pågående debatten visar att det finns olika åsikter om den saken.

Biskop Gustav Björkstrand har påmint om kyrkolagen och kyrkoordningen. Kyrkoordningens § 11 moment 1 säger: ”Berättigad att delta i nattvarden är varje konfirmerad medlem av kyrkan.” Att vara en konfirmerad medlem av kyrkan innebär att man också är döpt och skriftskolgången eftersom det är en förutsättning för att bli konfirmerad.

Kaplan Halvar Sandell har med hänvisning till Bibeln och kyrkans tradition hävdat sin rätt att inte dela ut nattvarden på dessa premisser. Han menar sig ha rätt att också vägra att dela ut nattvarden åt personer som enligt hans bedömning av en eller annan orsak inte är beredda eller värdiga att motta den. Exakt vilka de kriterier är som enligt Sandell ger honom rätt att förvägra någon nattvard har förblivit oklart.

Sandell har också motiverat sin rätt att förvägra någon nattvard med Bibeln, traditionen och kyrkans bekännelse. Bland annat har han i en radiointervju (13.9) påmint om att nattvarden instiftades i ett slutet rum där endast sådana som trodde på Jesus Kristus fanns och att det öppna nattvardsbordet är ett tämligen sent påfund som beror på att kyrkan blev en folkkyrka.

Utan att närmare gå in på temat Judas finns det orsak att påminna om att också han fanns i den krets som var med om det som beskrivs med de kända orden:

I den natt då vår Herre Jesus Kristus blev förrådd, tog han ett bröd, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: ”Tag och ät. Detta är min kropp, som blir utgiven för er. Gör detta till min åminnelse.” Likaså tog han kalken, tackade, gav åt lärjungarna och sade: ”Drick härav alla. Denna kalk är det nya förbundet i mitt blod, som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse. Så ofta ni gör detta, gör det till min åminnelse. (Matt 26:26-28, Mark 14.22-24, Luk 22:19-20, 1 Kor 11:23-25)

Bland annat med tanke på Judas, på att blodet blir utgjutet ”för många till syndernas förlåtelse” och på den universella missionsbefallning som Jesus senare gav sina lärjungar är det att våldföra sig på helheten om man vill göra nattvarden till något exklusivt som bildlikt talat endast kan utdelas i slutna rum.

Jesus Kristus dog och uppstod för hela världen, för oss alla, för att vi genom honom skall få syndernas förlåtelse och evigt liv. Detta budskap konkretiseras i nattvarden, som är en bekräftelse på att våra synder är förlåtna.

Att det är och kan vara så beror helt och fullt på att vi människor ingenting har att göra med hur nattvarden kom till eller vad den förmedlar. Detta slås fast bland annat i Luthers stora katekes där följande står att läsa om nattvarden, altarets sakrament: Ty det är icke uttänkt eller påfunnet av någon människa, utan av Kristus instiftat utan någons råd och anvisning.

En del av detta är att en persons synder inte är förlåtna vid det ögonblick då förlåtelsens ord uttalas. De är redan förlåtna i himlen i det ögonblick Jesus betalade för dem på korset.

Prästens roll är att som Guds och kyrkans representant påminna om och erbjuda alla människor den förlåtelse som redan är ett faktum. Prästens roll är att kalla alla till nattvardsbordet där vi minns Jesu död och uppståndelse och förkunnar Hans återkomst. Det kan prästen göra därför att allt är fullbordat och allt är redo och för att detta glada budskap gäller alla.

Prästens roll är också att påminna människorna om att den nåd och välsignelse som erbjuds i nattvarden kan bli oss till dom. Men det är något helt annat än att utesluta någon från nådens bord.
I Luthers lilla katekes står att den som sätter sin tro till orden ”för eder utgiven och utgjutet till syndernas förlåtelse” är ”värdig och väl beredd” att undfå sakramentet. I Konkordieformeln sägs att ”Vi tro, lära och bekänna även, att det blott finns ett slags ovärdiga nattvardsgäster, nämligen de som icke tro, om vilka det står skrivet: ’Men den som icke tror, han är redan dömd’. Genom det ovärdiga bruket av det heliga sakramentet skärps och försvåras denna dom, 1 Kor. 11.”

Människans roll i sammanhanget är alltså att säga nej eller ja till förlåtelsen, att ta emot den eller förkasta den. Det är den enskilda nattvardsgästen själv som avgör om nattvarden blir till välsignelse eller om den blir en dom. Det är med andra ord en sak mellan Gud och nattvardsgästen. Det är inte en sak mellan prästen och nattvardsgästen.

Att det är så framgår på många olika ställen i vår kyrkas bekännelseskrifter, dit bland annat redan citerade Luthers stora och lilla katekes samt Konkordieformeln hör. Dit hör också Augsburgska bekännelsens apologi där det sägs att ”sakramentet utdelas till dem som vilja mottaga det, sedan de förut blivit förhörda och fått avlösning”. Att bli förhörd innebär i vår kyrkas liturgiska kontext att vi bekänner våra synder varefter vi får avlösning.

Till bekännelseskrifterna hör också Schmalkaldiska artiklarna där det om altarets sakrament sägs att brödet och vinet ”utdelas och mottagas av icke blott fromma, utan även ogudaktiga kristna”.
I Augsburgska bekännelsens apologi, som också är en del av bekännelseskrifterna, tillbakavisas bestämt tanken på att nattvarden skulle vara ”ett tecken på vittnesbörd och bekännelse”, eller en högtidsmåltid ”som tecken på det ömsesidiga sambandet och vänskapen mellan kristna”. Sådana tankar som här uttryckligen tillbakavisas förefaller ju föresväva dem som vill försöka hålla nattvardsbordet slutet och rent.

Stig Kankkonen



Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49