Också nu behövs vägröjaren

Ledare.

Ledare 25-26/2007. Midsommardagen är också dagen då vi, enligt en tradition som sträcker sig så långt tillbaka i tiden som till 400-talet, firar Johannes döparens dag, vägröjarens dag.

18.6.2007 kl. 00:00
Midsommarveckoslutet är ett innehållsrikt veckoslut.
Det är veckoslutet då vi vill vara uppfyllda av sommar, sol och glädje.
Det är veckoslutet då vi på lördagen tänker på skapelsen och på söndagen på frälsningen.
Det är veckoslutet då vår blåvita flagga hissas för att ta emot vår hyllning.

 
Illustration: Jan Lindström
Midsommardagen är också dagen då vi, enligt en tradition som sträcker sig så långt tillbaka i tiden som till 400-talet, firar Johannes döparens dag, vägröjarens dag.
Bibelns berättelser om Johannes, den cirka 30-åriga mannen som uppträdde i Judeens öken och predikade omvändelse, är fascinerande på många olika sätt.

Här är en man som predikar syndernas förlåtelse genom omvändelse och dop och som får människor att lyssna och fråga. En man som kan och vill konkretisera vad han menar med omvändelse och som i klartext beskriver hur den tar sig uttryck i praktiken:
Här finns människor som vill veta vad de borde göra, men förmodligen blir allt annat än glada över ”recepten”. Här finns ”superkändisen” Johannes som säger att det är som sig bör att han blir mindre och att den som han röjer vägen för, Jesus, blir större.

Men att
vara vägröjare är inte lätt.
Med sitt budskap skaffade sig Johannes snabbt många stora och starka fiender. Av rädsla för folket vågade de dock inte gå till aktion utan det blev som bekant en dansande flicka som blev hans öde då hon av ståthållaren Herodes krävde att få – och fick – hans huvud på ett fat.

Det budskap som Johannes döparen hade till sin samtid och det budskap som han fortfarande har till oss är i korthet följande: ni är på fel väg, vänd om och handla därefter.
Uttryckt på ett annat sätt kunde samma sak kanske sägas ungefär så här: överge er egoism och egoistiska prioriteringar och placera Gud och hans vilja i centrum.

Att det
budskapet är brännande aktuellt borde det inte råda någon tvekan om. Guds skapelse, den jord vi är satta att förvalta, håller på att förstöras.
Medmänniskor som vi uppmanas att älska som oss själva behandlas ofta som medel för egoistiska strävanden och bedöms efter hur de kan bäst betjäna oss och våra egoistiska strävanden.
Kort sagt är det fråga om att vi måste placera Gud och hans vilja i centrum samt se på vår existens ur ett helhets- och evighetsperspektiv.

Hur resonemangen ser ut om vi fortsätter som nu är den så kallade utsläppshandeln ett tragikomiskt exempel på. Med betoning på det tragiska.

I utsläppshandeln är som bekant fråga om att de som förorenar tilldelas en kvot för hur mycket de kan förorena. Den som underskrider sin kvot kan sälja det som ”blir över” och de överskrider sin kvot kan köpa sig extra föroreningsrätt.
Men eftersom naturen inte tål mera nedsmutsning över huvud taget blir hela resonemanget absurt. Det finns ju ingenting att handla med, ingenting att sälja eller köpa.

Och hur täcks vi tala om ett civiliserat välfärdssamhälle då inte på långt när alla har den bastrygghet som borde vara en självklarhet, då personer som söker asyl behandlas iskallt, då det råder oklarhet om vem som skall få födas och vem som aktivt skall hållas vid liv och så vidare.

Johannes döparens, vägröjarens, uppmaning till sin tids människor gäller därför i högsta grad också oss: omvänd er och bär sådan frukt som hör till omvändelsen. Och just i den ordningen: först omvändelsen till Gud och sedan gärningar som är i enlighet med Guds vilja.
Gör vi det blir betoningarna de rätta.
Stig Kankkonen



jul. Många församlingar ordnar julaftonsfester som vem som helst kan delta i. – Det ger så mycket att få göra något för andra, säger värdinnan Mona Andersson i Tenala. 19.12.2016 kl. 00:00

Helsingfors . – Det var mycket lugnare att sova här än i stadens härbärge, säger han som inte har ett eget hem. 16.12.2016 kl. 16:50

givmildhet. Kan vi förändra oss själva och världen genom att kombinera barnets blick och den vuxnas plånbok? 16.12.2016 kl. 14:53

Helsingfors. Efter en lång process blir nu Daniel Björk officiellt kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 14.12.2016 kl. 15:38

krishjälp. Evanglisk-lutherska kyrkans samtalstjänst är öppen på grund av branden i Nordsjö där fyra personer dog. 9.12.2016 kl. 13:00

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11