Kyrkan ointressant som maktfaktor

Samhälle. I 21 delprojekt, med omkring 100 forskare och för 6,5 miljoner euro kommer Finlands Akademi de närmaste åren att syna makten i Finland i sömmarna inom ramen för sex temahelheter. En aktör förefaller dock saknas: kyrkan. 27.3.2007 kl. 00:00

I 21 delprojekt, med omkring 100 forskare och för 6,5 miljoner euro kommer Finlands Akademi de närmaste åren att syna makten i Finland i sömmarna inom ramen för sex temahelheter. En aktör förefaller dock saknas: kyrkan.

 

 
Illustration: Wilfred Hildonen

En central målsättning med Finlands Akademis maktforskningsprojekt är att delta i diskussionen om makt, maktfördelning och maktutövning i Finland samt ge verktyg och material för en fortsatt aktiv debatt. Enligt programchef Petteri Pietikäinen har en sådan debatt i hög grad lyst med sin frånvaro.

De sex temaområdena och de 21 delprojekt som får finansiering visar att makten granskas närmast ur ett institutionellt och kollektivt perspektiv. Här finns allt från internationella betoningar till köns- och åldersperspektiv, från statliga maktstrukturer till gräsrötter, från ekonomiska maktaspekter till medierna.

Kyrkan saknas

Men evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, som samlar omkring 85 procent av finländarna, finns inte med i det aktuella forskningsprogrammet, vare sig som direkt eller indirekt maktfaktor.

 
Petteri Pietikäinen. Foto: Stig Kankkonen

– Av allt att döma är kyrkan inte ett intressant objekt i maktforskningssammanhang. Varför det är så är inte lätt att säga, konstaterar Pietikäinen.

En förklaring kan enligt honom vara att kyrkan inte själv genomgått radikala förändringar med åtföljande kriser. Kyrkan upplevs inte heller som en central aktör i de pågående, stora samhällsförändringarna.

– Kyrkan finns helt enkelt på sin höjd i marginalen då man diskuterar globaliseringen och dess utmaningar eller den allt mera marknadsideologiskt dominerade samhällsutvecklingen i Finland, ref-lekterar Pietikäinen.

Läs artikeln i sin helhet i papperstidningen 13/2007.

Stig Kankkonen



Åbo. Coronapandemin kommer att lämna långvariga spår – kanske lika långvariga som nittiotalets recession, säger Teemu Hälli, som är beredskapschef vid samfälligheten i Åbo. 2.2.2022 kl. 11:42

TJÄNSTER. Domkapitlet har fått in tre ansökningar till två kyrkoherdetjänster i stiftet. Herdetjänsten i Väståboland har fått två sökande och herdetjänsten i Tammerfors en. 1.2.2022 kl. 15:43

ÅSIKTER. Päivi Huhtanen var flickan med många åsikter i skolan – något som väckte motstånd. Hon har ofta gått mot strömmen och vågat ta oväntade beslut, som till exempel den där morgonen när hon blev ursinnig på Juha Sipilä. 1.2.2022 kl. 14:09

FAMILJERÅDGIVNING. Under 2021 hade kyrkans familjerådgivning flera klienter än någonsin tidigare. Unga personer söker sig allt mera till tjänsten. 31.1.2022 kl. 17:49

FÖRFÖLJELSE. Miika Auvinens jobb är att följa med var i världen kristna förföljs allra mest. I år har Afghanistan stigit upp som det land där det är svårast att vara kristen. 31.1.2022 kl. 10:37

RÄTTEGÅNG. Rättegången mot riksdagsledamot Päivi Räsänen inleddes idag i tingsrätten i Helsingfors. Hon står åtalad för hets mot folkgrupp på grund av offentliga inlägg om homosexualitet. – Jag skulle inte bli förvånad om hon blev dömd, säger professor emeritus Dan Frände. 24.1.2022 kl. 15:41

kyrkoherdeinstallation. På söndagen installerades Niklas Wallis som kyrkoherde i Kronoby församling. Wallis valdes redan hösten 2020 och tillträdde tjänsten för ett år sedan men på grund av pandemin har installationen fått vänta. Och när den nu blev av fick det ske utan biskop Bo-Göran Åstrands närvaro då han satt i karantän. 23.1.2022 kl. 13:32

utmattning. – Jag var som en julgran. Alla hängde mer och mer på mig, också jag själv. Och jag såg ju så fin ut, och hade inga ben att promenera därifrån med, säger Janne Kütimaa om att bli svårt utbränd. 21.1.2022 kl. 11:56

Larsmo. Då pandemin sköt upp en inplanerad kurs valde Boris Salo att spela in kursen i stället. Nu får flera församlingar glädje av den. 20.1.2022 kl. 14:00

Bibel. Som ung smugglade Håkan Nitovuori biblar till Sovjet. I en specialsydd underskjorta bar han iland biblarna i Tallinn. 20.1.2022 kl. 09:43

journalist. Jan-Erik Andelin börjar jobba för Kyrkpressen i februari. De senaste tolv åren har han varit journalist vid HBL. 19.1.2022 kl. 17:25

europa. Via sitt arbete som Svenska Yles medarbetare i Baltikum har Gustaf Antell genom åren fått en god insikt i det politiska läget i Östeuropa. – Jag har ingen större passion för att berätta historier men älskar samtidigt att ge en röst åt dem som inte hörs. 20.1.2022 kl. 06:00

BORGÅ STIFT. Borgå stift har fyra nya präster och en ny diakon. Vi ställde några frågor till dem. 19.1.2022 kl. 13:02

BORGÅ STIFT. På trettondagen vigdes fyra nya präster och en ny diakon i Borgå domkyrka. 11.1.2022 kl. 09:04

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar (UK) som skulle ordnas i januari 2022 kommer på grund av rådande coronarestriktioner att flyttas fram och hålls istället 21-24 april på Lärkkulla i Raseborg. 10.1.2022 kl. 13:33

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00