Kyrkan ointressant som maktfaktor

Samhälle. I 21 delprojekt, med omkring 100 forskare och för 6,5 miljoner euro kommer Finlands Akademi de närmaste åren att syna makten i Finland i sömmarna inom ramen för sex temahelheter. En aktör förefaller dock saknas: kyrkan. 27.3.2007 kl. 00:00

I 21 delprojekt, med omkring 100 forskare och för 6,5 miljoner euro kommer Finlands Akademi de närmaste åren att syna makten i Finland i sömmarna inom ramen för sex temahelheter. En aktör förefaller dock saknas: kyrkan.

 

 
Illustration: Wilfred Hildonen

En central målsättning med Finlands Akademis maktforskningsprojekt är att delta i diskussionen om makt, maktfördelning och maktutövning i Finland samt ge verktyg och material för en fortsatt aktiv debatt. Enligt programchef Petteri Pietikäinen har en sådan debatt i hög grad lyst med sin frånvaro.

De sex temaområdena och de 21 delprojekt som får finansiering visar att makten granskas närmast ur ett institutionellt och kollektivt perspektiv. Här finns allt från internationella betoningar till köns- och åldersperspektiv, från statliga maktstrukturer till gräsrötter, från ekonomiska maktaspekter till medierna.

Kyrkan saknas

Men evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, som samlar omkring 85 procent av finländarna, finns inte med i det aktuella forskningsprogrammet, vare sig som direkt eller indirekt maktfaktor.

 
Petteri Pietikäinen. Foto: Stig Kankkonen

– Av allt att döma är kyrkan inte ett intressant objekt i maktforskningssammanhang. Varför det är så är inte lätt att säga, konstaterar Pietikäinen.

En förklaring kan enligt honom vara att kyrkan inte själv genomgått radikala förändringar med åtföljande kriser. Kyrkan upplevs inte heller som en central aktör i de pågående, stora samhällsförändringarna.

– Kyrkan finns helt enkelt på sin höjd i marginalen då man diskuterar globaliseringen och dess utmaningar eller den allt mera marknadsideologiskt dominerade samhällsutvecklingen i Finland, ref-lekterar Pietikäinen.

Läs artikeln i sin helhet i papperstidningen 13/2007.

Stig Kankkonen



flyktingar. Efter ett nytt avslag på sin asylansökan håller familjen Gill på att ge upp. 16.4.2018 kl. 09:15

Tjänster. Kyrkoherdetjänsten i Saltviks församling har inom utsatt ansökningstid sökts av Peter Blumenthal. Det meddelar domkapitlet. 13.4.2018 kl. 16:06

ämbetssyn. Biskoparna ger en skrapa mot seg diskriminering av kvinnor i prästtjänst. 13.4.2018 kl. 13:18

metoo. – Vi sviker vårt uppdrag som kyrka om vi inte är beredda att lyssna till de här obehagliga berättelserna som handlar om maktmissbruk och sexualitet. 13.4.2018 kl. 13:04

upprop. Borgå stifts påskupprop samlade över 800 namn och förs nu vidare på både kyrkligt och politiskt håll. 4.4.2018 kl. 09:45

upprop. Uppropet för en humanare flyktingpolitik har nu samlat långt över 300 namn. Bland undertecknarna finns bland andra Kristina Stenman som är stadsdirektör i Jakobstad och Astrid Thors. Vill man underteckna uppropet går det ännu att göra det via Borgå domkapitels Facebooksida 23.3.2018 kl. 09:12

flyktingar. Migri tar sig makten att döma om konverterade asylsökande är kristna eller inte. De anser att de bättre kan bedöma om en konvertit förändrat sitt liv på basis av ett dagslångt samtal än vi som umgåtts med honom regelbundet under ett helt år. 22.3.2018 kl. 07:07

tjänst. Biskop Björn Vikström har sökt en universitetstjänst. Blir han vald siktar han på att tillträda i augusti–september 2019. 14.3.2018 kl. 09:27

retreat. Villkorslös gemenskap och kravlös tystnad går inte att hitta i det hektiska arbetsliv och den jäktiga vardag som så många av oss lever i. Men de erbjuds på retreaten, som är en plats för vila och helande. Det konstaterar pastor Hilkka Olkinuora, som själv får kraft av att regelbundet delta i retreat ett par gånger per år. 2.3.2018 kl. 11:12

ärkebiskopsval 2018. På förhand var det bäddat för en oviss andra omgång mellan Luoma och Vikström i ärkesbiskopsvalet med ett litet övertag för Luoma. Nu blev marginalen större än väntat. 1.3.2018 kl. 15:37

ärkebiskopsval 2018. Tapio Luoma är vald till ny ärkebiskop. I den andra valomgången idag valdes Esbobiskopen Luoma med 374,667 röster mot Borgåbiskopen Björn Vikströms 292,333 röster. 1.3.2018 kl. 14:29

ärkebiskopsval. Följ med valet på Kp! 1.3.2018 kl. 13:19

Taltidning. Efter en paus på cirka sju år kommer Kyrkpressen ut som taltidning igen. Det första inlästa numret kommer redan i mars. 27.2.2018 kl. 09:23

andlighetsstörning. En kväll satt jag i soffan och grät över att min kristna tro kändes som skådespel och inbillning. Det som skulle vara stadigt var egentligen vingligt och snett. Det här är vad som hände sedan. 22.2.2018 kl. 10:02

enkät. Vad tyckte du om denna veckas nummer av KP. För att utveckla tidningen gör vi under vintern några enkäter för att få en tydligare uppfattning om vad ni läsare gillar att läsa. Vi är jättetacksamma för att du tar dig tid! 22.2.2018 kl. 09:47

profilen. Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han. 21.3.2023 kl. 18:50

riksdagsvalet. Kyrkpressen träffade SFP:s Anna-Maja Henriksson och KD:s Peter Östman, vars partier är de populäraste inom kyrkan på svenska. Dubbelintervjun slutade i att regeringens företrädare gav oppositions­ledamoten en kram. 20.3.2023 kl. 19:00

FINANSFÖRVALTNING. Förvaltningsdirektören kan inte svara på varför Helsingfors kyrkliga samfällighet förvaltar medel genom finansvärdepapper i Schweiz. 16.3.2023 kl. 16:10

Konfirmander. Under det första coronaåret 2020 sjönk antalet deltagare i konfirmandundervisningen i evangelisk-lutherska kyrkan, men 2021 vände trenden, en trend som fortsatte under 2022. 15.3.2023 kl. 18:16

KYRKOHERDETJÄNST. – Det kan ju hända att vi har den ansökningskulturen i Pedersöre av att man avvaktar och ser vad som händer, säger biskop Bo-Göran Åstrand om att ingen sökte den lediganslagna kyrkoherdetjänsten i Pedersöre församling. 14.3.2023 kl. 19:43