Oro för TF:s framtid

Samhälle. Teologiska fakulteten och Humanistiska fakulteten vid Åbo Akademi kunde slås samman till en fakultet. Det är ett av de förslag en arbetsgrupp vid akademin kommit med. Från arbetsgruppens sida betonas att det är ett förslag. Från TF:s sida är det tummen ner för förslaget. 16.2.2007 kl. 00:00

Teologiska fakulteten och Humanistiska fakulteten vid Åbo Akademi kunde slås samman till en fakultet. Det är ett av de förslag en arbetsgrupp vid akademin kommit med. Från arbetsgruppens sida betonas att det är ett förslag. Från TF:s sida är det tummen ner för förslaget.

 Den strategiarbetsgrupp som rektorn för Åbo Akademi, Jorma Mattinen, tillsatte i fjol har presenterat sin första rapport.
– Arbetsgruppen har fokuserat på konkreta åtgärder som ytterligare skulle stärka Åbo Akademis ställning som ett kvalitativt högtstående universitet, betonar akademins personalchef Margita Vainio, som fungerat som arbetsgruppens sekreterare.
– Vi har – trots allt – klarat oss bra och gör det fortfarande, och eftersom vi vill klara oss bra också i framtiden är det viktigt att planera för kommande utmaningar.

Nya utmaningar

Arbetet har enligt Vainio gjorts med beaktande av de stora samhälleliga förändringarna och de krav som de ställer på akademin, forskningen och undervisningen.
– Alla torde vara överens om att vi inte kan möta de nya utmaningar som ÅA står inför utan att strukturerna och verksamheten ses över.
– Oberoende av hur man ställer sig till exempel till produktivitetskraven så finns de, och vi måste leva med dem. Det innebär att vi måste se över strukturer och verksamheter.
Vainio understryker att den aktuella rapporten är ett diskussionsunderlag och ett första genomarbetat inlägg i den process som skall leda fram till en uppdatering av Åbo Akademis helhetsstrategi med sikte på åren 2007-2011.
En helhet av de konkreta förslagen är att fakulteternas antal minskas till fyra genom att bland annat slå samman Teologiska och Humanistiska fakulteten.

Tummen ner

Professor Ingvar Dahlbacka, dekanus för teologiska fakulteten, sätter tummen ner för en sammanslagning med humanistiska fakulteten.
– Det man kan konstatera är att den föreslagna sammanslagningen, i motsats till alla andra sammanslagningar, inte motiveras vare sig innehållsligt, ekonomiskt eller på annat sätt, konstaterar Dahlbacka.
– Jag finner det också snällt sagt märkligt att teologin inte nämns bland de ämnen som enligt arbetsgruppen är kulturbärande.
– De ämnen som nämns är svenska, etnologi, filosofi, folkloristik, historia, konstvetenskap, litteraturvetenskap, musikvetenskap och religionsvetenskap. Anser arbetsgruppen verkligen att teologin inte är kulturbärande? undrar Dahlbacka.

Profil och identitet

Det som enligt Dahlbacka skulle hända om förslaget i planen förverkligades är att fakulteten skulle förvandlas till en liten, tämligen betydelselös enhet vid humanistiska fakulteten.
– Fakultetens profil och identitet försvinner, understryker Dahlbacka.
– Det är svårt att tro att detta inte skulle ha konsekvenser för dem som vi finns till för, nämligen kyrkan och då huvudsakligen Borgå stift, för skolorna och deras behov av religionslärare och i allt högsta grad också för andra avnämare som har behov av svenskspråkiga teologer.
– Förmodligen skulle också mycket av det goda samarbete som fakulteten idag har med andra teologiska fakulteter framför allt i vårt eget land och i Norden raseras.

Målen har nåtts

Till allt detta kommer enligt Dahlbacka att teologiska fakulteten levt upp till de mål som ställts upp för den.
– Jag tycker inte att man skall slå sönder något som visat sig fungera.
– Nu gäller det att söka motiverade samarbetslösningar och den vägen uppnå ännu bättre resultat och ännu effektivare strukturer, säger Dahlbacka.
– I det arbetet vill Teologiska fakulteten gärna vara med, men vi vill inte bli påtvingade lösningar som bevisligen skulle försämravåra verksamhetsmöjligheter.

Stig Kankkonen



KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

julfirande. Olyckligtvis har siffrorna i telefonnumret där du kan anmäla dig till julaftonens firande kastats om i papperstidningen. Här hittar du rätt nummer: 050 568 65 98. 16.12.2024 kl. 12:07

BAGERI. I Ytteresse finns ingen historisk anknytning till Jeriko. Men på Jeriko Gård har man funnit en koppling till namnet. 14.12.2024 kl. 20:25

HEDERSTITEL. Biskop Bo-Göran Åstrand utnämnde den 12 december tre nya prostar. De är ledande sjukhusprästen i Karleby kyrkliga samfällighet Anne Peltomaa, ledande sakkunnig inom kommunikation vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Lucas Snellman och militärpastorn vid Nylands brigad Markus Weckström. 13.12.2024 kl. 15:18

musik. Efter många år inom kristen musik vill Johannes Häger nu jobba utom kyrkornas väggar med sitt nya band. Men touchen i texterna av hans tro har inte försvunnit. 12.12.2024 kl. 10:00

Personligt. En gång var Yvonne Mattsson en kuvad tonåring i Borgå, en som inte hade en enda vän i skolan. Karismatiska församlingssammanhang blev hennes räddning – och sedan hennes skräck. – Det är lätt att vara svartvit, du följer bara reglerna. Men när du bryter mot dem är du utanför. Idag tänker jag att jag har ansvar för mitt eget liv och att det varit rikt och bra. 12.12.2024 kl. 14:14