Kyrkan kunde vara en värdedebattör

Samhälle. År 2003 blev dubbeldoktor Tarja Cronberg invald i riksdagen som representant för Gröna förbundet. I ett och ett halvt år har hon varit partiets ordförande. Under sin tid som politiker på riksnivå har hon kontaktats en gång av kyrkan: den grekisk-ortodoxa kyrkan. Evangelisk-lutherska kyrkan har låtit henne och hennes parti ”vara i fred”. 6.2.2007 kl. 00:00

År 2003 blev dubbeldoktor Tarja Cronberg invald i riksdagen som representant för Gröna förbundet. I ett och ett halvt år har hon varit partiets ordförande. Under sin tid som politiker på riksnivå har hon kontaktats en gång av kyrkan: den grekisk-ortodoxa kyrkan. Evangelisk-lutherska kyrkan har låtit henne och hennes parti ”vara i fred”.


I alla sina många offentliga uppdrag har Gröna förbundets ordförande Tarja Cronberg stiftat nära bekantskap med lobbyorganisationer av olika slag. Och hon har själv blivit van att lobba. Evangelisk-lutherska kyrkan har inte funnits bland de institutioner och organisationer som ansett det viktigt att informera Cronberg och hennes parti om hur den ser på olika frågor och på samhällsutvecklingen som helhet.
Cronberg ser inte bristen på kontakt som negativ. Åtminstone inte enbart.
– Kyrkan har en stor betydelse i och för människornas liv, men jag tror kanske inte att kyrkan skall vara en lobbyorganisation, säger Cronberg.
– Dess uppgift är av andlig art och att kombinera det andliga med aktiv politisk lobbyverksamhet går kanske inte.

Kyrkan och staten

För Gröna förbundet blev frågan om förhållandet mellan statsmakten och kyrkan i alla fall brännande aktuell under partiets kongress 2006. Då väcktes kravet på en klarare separation mellan kyrkan och stat.
– Förslaget, som de gröna ofta har diskuterat, kom dock plötsligt till kongressen och utan egentliga förberedelser. Därför fanns inte heller förutsättningar för en saklig behandling och därmed inte heller för något beslut, konstaterar Cronberg.
– Om man från kyrkans sida vill att riksdagsledamöterna på detta plan skulle diskutera kyrkan och ta ställning till förhållande mellan kyrkan och staten kunde den med fördel ta upp frågan. Det skulle vara en diskussion om de grundläggande frågorna och en diskussion som jag skulle välkomna.
Men att kyrkans representanter aktivt skulle börja besöka riksdagen och riksdagsledamöterna för att informera om hur kyrkan ser på olika frågor tar Cronberg avstånd från. Men helt kategorisk är hon i alla fall inte.
– Jag är mycket intresserad av säkerhetspolitik och alla frågor som gäller den sektorn. En av de stora frågorna när det gäller den säkerhetspolitiska utvecklingen har att göra med förhållandet mellan olika religioner, inte minst mellan kristendomen och islam, säger Cronberg.
– Jag tycker att den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland kunde ha deltagit aktivare och synligare i diskussionerna om islam och dess inflytande på det politiska livet i de länder där den är förhärskande.

Kyrkans tribut

Enligt Cronberg kunde kyrkans tribut ha varit att använda sina kanaler för att informera finländska medborgare om vad islam egentligen är. I det sammanhanget efterlyser Cronberg också större aktivitet från kyrkans sida för att klarlägga religionernas allmänna betydelse för och i krig och konflikter.
– Om medborgarna inte har rätt information kan religionerna missbrukas, understryker Cronberg.
Hon menar också att det är på sin plats att kyrkan aktivt deltar i debatten om hur ett mänskligare samhälle kunde eller bör se ut.
– Jag tycker det har varit väldigt bra att kyrkans diakoni aktivt och kraftfullt reagerat mot den sociala nedskärningen och en bristfällig social lagstiftning, säger Cronberg.
Kyrkans styrka ligger enligt Cronberg inte minst i att man i det diakonala arbetet mycket konkret ser problemen i samhället och också vad som kunde och borde göras. Att diakoniarbetarna delar med sig av sina erfarenheter och tankar är därför mycket viktigt.
– Egentligen anser jag att kyrkans erfarenheter och sakkunskap kunde och borde utnyttjas bättre i vår sociallagstiftning.
– Som jag ser kunde kyrkan också där lyfta fram en värdegrund som leder till en helt annan utveckling än den vi nu har. Alltså till en utveckling där ansvar för miljön betonas och prioriteras och där en ansvarslös konsumtion ges klara alternativ.

Kyrkan som värdedebattör

Sist och slutligen menar Tarja Cronberg också att kyrkan kanske trots allt kunde och borde spela en aktivare roll i utformningen av morgondagens samhälle, men göra det på ett sätt som inte gör kyrkan till en lobbyorganisation.
– Jag tror att det skulle vara mycket välkommet om kyrkan till exempel då det nya regeringsprogrammet skrivs kunde komma med välmotiverade och genomtänkta synpunkter på vad som borde tas med och hur prioriteringarna borde vara, säger Cronberg.
En grundförutsättning för att kyrkans röst skall bli hörd då konkreta beslut som formar samhället fattas är att kyrkan aktivt engagerar sig i den allmänna värdedebatten och göra sina åsikter och argument kända.
– Det är helt enkelt fråga om att kyrkan hela tiden genom att engagera sig i värdedebatten bidrar till att det allmänna samhällsklimatet förändras, understryker Cronberg.
– Det handlar om fattigdom, jämställdhet, hänsynstagande, miljöfrågor …
Trots att Tarja Cronberg alltså ser att det är mycket som kyrkan kunde och borde bidra med understryker hon samtidigt med att kyrkans samhällsengagemang är en svår balansgång. Det gäller att den säger sitt utan att bli påträngande på ett sätt som gör att de som valts att fatta de politiska besluten känner sig påtrampade.
– Dessutom anser jag det vara en stor betydelse att kyrkan också väljer rätt metoder för att påverka, understryker Cronberg.
– Jag står för en sekulär stat och då är det viktigt att kyrka och religion inte är det som styr beslutsfattandet.

Politik är politik

Cronberg slår fast att de organ som valts för att handha samhälleliga frågor skall göra det och kyrkan primärt skall syssla med religion.
– Att en så stor del som cirka 84 procent av finländarna hör till den evangelisk-lutherska kyrkan förändrar inte på den saken.
– Den stora tillhörigheten gör inte kyrkan till expert på till exempel arbetsfrågor, försvar, miljö eller annat.
– Att en så stor del av befolkningen hör till kyrkan beror ju inte heller på att kyrkan har en viss syn på olika samhällspolitiska frågor, utan på att kyrkan har en andlig uppgift och ett andligt budskap.
– Vi måste passa upp så att gränserna mellan kyrkan och staten inte blir suddiga. Sker det innebär det säkert problem både för kyrkan och staten, understryker Cronberg.

Stig Kankkonen



nina wredlund. Det var i Esbo svenska församling som Nina Wredlund råkade ut för det sexuella ofredande hon berättat om i Västra Nyland. Nuvarande kyrkoherden i Esbo går nu ut och uppmanar personer som eventuellt råkat ut för samma sak att ta kontakt. 12.2.2014 kl. 12:00

döden. Då en nära anhörig går bort följer chock och sorg. I den situationen vill man inte ägna sig åt byråkrati, detektivarbete och släktfejder. Genom att ordna sina angelägenheter innan man dör kan de anhöriga undvika en del bekymmer. 11.2.2014 kl. 12:05

Margareta Puiras. En särskild arbetsgrupp ska under ledning av Margareta Puiras, stiftssekreterare för personalvård och utbildning, utarbeta ett handlingsprogram för personer som blivit utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp i församlingsarbete. Det bestämde domkapitlet på sitt möte i fredags. På det här sättet ska församlingarnas beredskap att hantera sexuella trakasserier förstärkas. 11.2.2014 kl. 11:58

Karleby församling. Kaplan Jan Nygård är inte behörig att söka kyrkoherdetjänsten i Karleby svenska församling. Då Tuisku Winter återtagit sin ansökan innebär det att Per Stenberg är den enda sökande som är kvar. 7.2.2014 kl. 15:52

Ett uppdrag i församlingens missionsdirektion gav Kristina Örn i Närpes en nytändning i sin vandring med Gud. Hennes tro blev både starkare och mera betydelsefull. 7.2.2014 kl. 14:47

Sofia Torvalds. Kyrkpressenredaktören Sofia Torvalds har fått ett av Svenska litteratursällskapets pris för sin bok Hungrig. 5.2.2014 kl. 18:00

Göran Skytte. Likgiltighet, Jante och minoritetssammanhållning. KP:s Inkastare Göran Skytte efterlyste respons på varför en finlandssvensk tiger. Det krävdes tydligen en rikssvensk för att få svaren att börja välla in. 5.2.2014 kl. 10:18

KP. I februari ordnar Kyrkpressen skrivar- och fotokurser i Österbotten för att inspirera blivande redaktörer till nysatsningen med lokala Insidan. 5.2.2014 kl. 10:14

övergrepp. Nordiska biskopen Christian Alsted säger att metodistkyrkans interna utredning om de sexuella övergreppen lades ner för tidigt, och tar själv på sig ansvaret för att så skedde. 3.2.2014 kl. 14:56

I torsdags berättade Nina Wredlund i Västra Nyland hur en församlingsungdomsledare förgrep sig på henne för 35 år sedan. Biskopen stöder hennes krav på system för att anmäla trakasserier. 31.1.2014 kl. 19:11

Minska inte antalet allmänbildande kurser i gymnasiet. Det anser Kyrkostyrelsen i sitt utlåtande till Undervisningsministeriet. 30.1.2014 kl. 07:00

katriina lehelmä. När Katriina Lehelmä berättar om sitt liv har åhöraren orsak att ömsom förundras och ömsom förskräckas. Genom berättelsen om övergrepp, droger och mörker går Guds omsorg som en glimmande tråd. 30.1.2014 kl. 07:00

Instagram. Tyck till inför församlingsvalet – vinn biobiljetter. KCSA och Församlingsförbundet engagerar unga med instagramkampanj. 28.1.2014 kl. 08:33

kyrkoherdeval. Församlingsrådet i Joensuu vill välja kyrkoherde med indirekta val. Domkapitlet i Kuopio stift förväntas ta ställning till anhållan på fredagen. 28.1.2014 kl. 08:29

UK. Didrik ”Didde” Svahn har avslöjat för Kyrkpressen hur han blivit så bra på pausgymnastik. 25.1.2014 kl. 10:57

KARRIÄRBYTE. Efter åtta år som kantor bytte Niclas Nylund ut att körövningarna mot körningarna. Nu har han kört buss i snart femton år. 17.2.2022 kl. 12:00

mariehamn. – Det var som ett flygplan hela orgeln, konstaterade Kaj-Gustav Sandholm när han som barn bestämde sig för sitt drömyrke. 15.2.2022 kl. 10:36

UNGDOMSTID. Ta det lugnt, det ordnar sig! Så säger Björn Vikström till sitt tjugoåriga jag. 17.2.2022 kl. 10:21

krav. Stiftsdekanen är något av biskopens högra hand, och det har också hänt att en stiftsdekan blivit vald till biskop. Nu lediganslås tjänsten i Borgå stift. 9.2.2022 kl. 15:39

domkapitlet. Magnus Riska avgår från tjänsten som stiftsdekan. Nu söker domkapitlet både en ny stiftsdekan och en ny stiftssekreterare för personalvård. 9.2.2022 kl. 11:10