Kyrkan lyser för ofta med sin frånvaro

Samhälle. Enligt Socialdemokratiska partiets partisekreterare Maarit Feldt-Ranta har kyrkan och hennes parti många gemensamma kontaktytor, men något regelbundet utbyte av åsikter och tankar har man inte. Det kunde vara annorlunda, menar hon. 6.2.2007 kl. 00:00

Enligt Socialdemokratiska partiets partisekreterare Maarit Feldt-Ranta har kyrkan och hennes parti många gemensamma kontaktytor, men något regelbundet utbyte av åsikter och tankar har man inte. Det kunde vara annorlunda, menar hon.


Under den tämligen korta tid, knappt två år, som Maarit Feldt-Ranta varit partisekreterare för Socialdemokratiska partiet, sdp, har hon inte en enda gång i den egenskapen kontaktats av kyrkan.
– Nu när jag tänker på det är det nog lite märkligt, säger Feldt-Ranta.
– Jag blir ju kontaktad av praktiskt taget hela tredje sektorns aktörer, av företrädare för arbetslivet, kulturlivet och så vidare. Men kyrkan har alltså inte mera officiellt varit i kontakt.
Preciseringen ”mera officiellt” kommer sig av att Feldt-Ranta av kyrkoherden i sin egen församling en gång ombads tala i Pojo kyrka.

Personliga kontakter

Trots att de mera officiella kontakterna mellan kyrkan och partiet alltså lyst med sin frånvaro understryker Feldt-Ranta att kontakter i alla fall finns.
– Kontakterna finns på det personliga, individuella planet mellan partimedlemmar och kyrkan. Via de kontakterna förs tankar och idéer från den kyrkliga sektorn in i partiet, förklarar Feldt-Ranta.
Det som enligt Feldt-Ranta kraftigt bidrar till att också de inofficiella, individuella kontakterna kan ha och har betydelse för partiets politiska verksamhet är att det finns många gemensamma kontaktytor mellan kyrkan och partiet.
– Det har vi kunnat konstatera då vi inom partiet reflekterat över bland annat kyrkans ställningstaganden, konstaterar Feldt-Ranta.
– Vi delar till exempel oron över att den ekonomiska tillväxt som Finland som land fått njuta av inte kommit alla finländare till godo. Vi delar oron över att barn och unga far illa. Vi delar oron över vad som händer med naturen.
– Det är helt enkelt fråga om att kyrkan och sdp i hög grad bygger på samma värdegrund.

Diskussion på bred front

Det faktum att kontakterna mellan kyrkan och de politiska aktörerna, i detta fall alltså sdp, inte är vare sig många eller regelbundna ger enligt Feldt-Ranta orsak till en del reflektioner.
– Som jag ser det borde vi i högre grad och på bredare front än vad som sker i dag diskutera frågor som har med samhällsutvecklingen att göra.
– Vi borde ha en öppen växelverkan mellan olika aktörer utan att på förhand slå fast vad som borde uppnås. Redan att utbyta tankar, åsikter och argument är ett värde i sig och en sådan aktivitet ger underlag för det fortsatta arbetet.
– För att inte tala om att en sådan växelverkan ger aktörerna större förståelse för varandra, tillägger Feldt-Ranta.

Grundvillkor

Det är utgående från dessa tankar som partisekreterare Maarit Feldt-Ranta efterlyser ett större informationsutbyte mellan bland annat kyrkan och de politiska aktörerna. Men på vissa grundvillkor.
– Man bör komma ihåg och respektera att de olika aktörerna har olika uppgifter och olika ”tomter”.
– Aktörerna skall alltså inte gå in på varandras tomter och försöka diktera hur den andra skall tänka och handla. Det skall vara fråga om växelverkan.
Samma regel skall enligt Feldt-Ranta också gälla i motsatt riktning, alltså då ett parti engagerar sig i kyrkliga sammanhang.
– Inte skall personer som ställer upp på en socialdemokratisk lista heller bedriva socialdemokratiskt partipolitiska intressen i kyrkan. Avsikten med en partilista är ingen annan än att samla personer som har samma värdegrund för arbete i församlingarna på de villkor som gäller för församlingsarbetet, understryker Feldt-Ranta.
– Det varken är eller kan vara fråga om att de olika aktörerna skulle ersätta varandra på något sätt. De politiska partierna och politikerna har sina uppdrag och kyrkan har sitt uppdrag. Men det innebär samtidigt att det behövs samarbete för att helheten skall bli bra.

Aktörer i marginalen

Feldt-Ranta påminner om att samarbetet mellan kyrkan och de politiska partierna åtminstone delvis är ett samarbete mellan aktörer i marginalen.
– På frågan huruvida kyrkan står i marginalen när det gäller förhållandet till de politiska beslutsfattarna måste man nog svara ja.
– Samtidigt är det också så att de politiska partierna och beslutsfattarna är i marginalen när det gäller medborgarna.
Enligt Feldt-Ranta skulle det därför för bägge aktörerna gälla att uppdatera sina aktiviteter, göra dem synliga och föra dem så nära människorna att de börjar betyda något.
En förklaring till att kyrkan har varit och är minst sagt försiktig och sparsam med sina kontakter till de samhällspolitiska aktörerna kan vara en oro för att bli missuppfattad och sedd som påträngande. Den faran anser Feldt-Ranta vara obefogad.
– Alla andra som har tankar och idéer om hur samhället kunde utvecklas positivt tar kontakt. En del för att informera om hur de ser på olika saker och andra för att direkt påverka beslutsfattarna i konkreta frågor.
– Som beslutsfattare agerar man inte i ett tomrum och därför är man också beroende av information, understryker Feldt-Ranta.
– Det är på basis av allt det som händer omkring en och på basis av den information man skaffar sig eller får som besluten sedan fattas.
From förhoppning
– Personligen är jag kunskapshungrig och -törstig på alla sätt och därför hoppas jag att kyrkan skall aktivera sig och använda de möjligheter som de har att aktivt vara med och påverka samhällsutvecklingen.
– Jag ser verkligen fram emot en större växelverkan mellan kyrkan och de politiska aktörerna, säger Maarit Feldt-Ranta.

Stig Kankkonen



KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

julfirande. Olyckligtvis har siffrorna i telefonnumret där du kan anmäla dig till julaftonens firande kastats om i papperstidningen. Här hittar du rätt nummer: 050 568 65 98. 16.12.2024 kl. 12:07

BAGERI. I Ytteresse finns ingen historisk anknytning till Jeriko. Men på Jeriko Gård har man funnit en koppling till namnet. 14.12.2024 kl. 20:25

HEDERSTITEL. Biskop Bo-Göran Åstrand utnämnde den 12 december tre nya prostar. De är ledande sjukhusprästen i Karleby kyrkliga samfällighet Anne Peltomaa, ledande sakkunnig inom kommunikation vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Lucas Snellman och militärpastorn vid Nylands brigad Markus Weckström. 13.12.2024 kl. 15:18

musik. Efter många år inom kristen musik vill Johannes Häger nu jobba utom kyrkornas väggar med sitt nya band. Men touchen i texterna av hans tro har inte försvunnit. 12.12.2024 kl. 10:00

Personligt. En gång var Yvonne Mattsson en kuvad tonåring i Borgå, en som inte hade en enda vän i skolan. Karismatiska församlingssammanhang blev hennes räddning – och sedan hennes skräck. – Det är lätt att vara svartvit, du följer bara reglerna. Men när du bryter mot dem är du utanför. Idag tänker jag att jag har ansvar för mitt eget liv och att det varit rikt och bra. 12.12.2024 kl. 14:14