Kyrkan och samlingspartiet

Samhälle. Kyrkan och församlingarna formar det politiska beslutsfattandet mera än många inser. Det menar samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen.
2.2.2007 kl. 00:00


Enligt honom förmedlar folkkyrkan sina värden till politiken genom alla dem som varit eller är aktiva i församlingarna.Något organiserat, kontinuerligt samarbete eller fungerande kontaktnät mellan kyrkan och de politiska beslutsfattarna finns inte enligt samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen. Under sina många år i riksdagen, han invaldes 1999, har han inte som politiker och partiordförande officiellt kontaktats av vad som kunde kallas för ledande personer i kyrkan. Den bristen har han för egen del avhjälpt genom att själv mer eller mindre regelbundet ha kontakt med personer inom kyrkans ledning.– Det är inte fråga om något märkligt. Vi kan till exempel träffas över en kopp kaffe och diskuterar saker som rör sig i tiden, konstaterar Katainen.För Katainen är kontakterna till kyrkan och dess ledning något naturligt. Hemma i Siilinjärvi har han nämligen varit aktiv i församlingen allt sedan skriftskolan, först som hjälpledare och sedan också som medlem i kyrkofullmäktige.

Löst men fruktbart

Katainens personliga bakgrund och senare erfarenheter har gjort att han ser förhållandet mellan kyrkan och de politiska beslutsfattarna som visserligen ganska löst men egentligen mycket fruktbart. Kyrkan påverkar enligt honom de politiska besluten och samhällsutvecklingen betydligt mera än man i allmänhet kanske tror.
– I och med det arbete som kyrkan gör i församlingarna förmedlas grundläggande värden till många av dem som deltar i det politiska livet, förklarar Katainen.
– Då avser jag värden som empati, att man bryr sig om varandra att man skapar och känner gemenskap och så vidare.
– Allt det är ju sådant som är eller borde vara riktmärken och mål för de politiska besluten bland annat i riksdagen.
Med tanke på detta kan man enligt Katainen säga att kyrkan inte minst i sitt barn- och ungdomsarbete bidrar till att lägga grunden för en positiv samhällsutveckling.
– De unga som är med i kyrkans verksamhet får via sin aktivitet värden som är viktiga bland annat också i en politisk verksamhet, understryker Katainen.

Medborgarsamhället tar över

Med tanke på framtiden tror Katainen att samhället i allt högre grad blir ett medborgarsamhälle. I ett sådant samhälle kan och bör också kyrkan spela en aktiv roll, vara en viktig aktör.
– Detta inte minst då det gäller att skapa gemenskap och beredskap att ta ansvar för varandra, understryker Katainen.
– Det är nu en gång för alla så att vi inte kan lagstifta om medkänsla och vi kan inte heller utveckla välfärdsservicen så att människorna ges ett meningsfullt liv.
– Medkänsla och mening i livet är kvaliteter som helt enkelt inte kan produceras av myndigheter eller enskilda tjänstemän. Det är kvaliteter som endast vi tillsammans kan se till att finns.
Enligt Katainen har kyrkan här en stor uppgift både som värdedebattör och som föregångare i praktisk handling.
– Jag ser det som önskvärt att kyrkan aktivare än vad nu är fallet skulle delta i samhällsdebatten och föra fram sina tankar, idéer och sin värdegrund, understryker Katainen.
Lobbandet känns främmande
Däremot är partiordförande Jyrki Katainen tveksam när det gäller sådan verksamhet från kyrkans sida som kunde upplevas som lobbande.
– Jag tror inte att det skulle upplevas positivt i vår kultur, säger Katainen.
– Snarare är risken överhängande för att en sådan aktivitet skulle leda till negativa reaktioner och bli direkt kontraproduktiv.
Katainen ser dock positivt på mera regelbundna och åtminstone i viss mån organiserade kontakter mellan de politiska beslutsfattarna och kyrkan. Det kunde vara fråga om olika forum där företrädarna för olika aktörer kunde mötas och utbyta tankar och erfarenheter.
– Det skulle säkert vara till fördel för alla parter att mötas för att informera varandra och utbyta tankar om till exempel den allmänna samhällsutvecklingen.
– Detta bör dock ske så att parterna respekterar varandras särart. Med det menar jag att politikerna inte skall blanda sig i trosfrågor och att kyrkan inte skall göra politiska frågor till trosfrågor, förklarar Katainen.

Inga fördömanden

Det senare kan enligt Katainen upplevas ske om kyrkan i fördömande ordalag tar ställning i till exempel konkreta skattepolitiska frågor eller skuldbelägger någon arbetsmarknadspart för den politik som förs.
– Det är olyckligt om kyrkan i etiska frågor ger ett intryck av att fördöma dem som gör andra bedömningar än den, understryker Katainen.
– I det politiska livet och i arbetet med att utveckla samhället till ett allt bättre samhälle måste det finnas rum för olika sätt att tänka. Det viktiga är att företrädare för olika åsikter kan mötas för att diskutera sina åsikter och argument.
– När det gäller kyrkan är jag övertygad om att dess roll kunde vara ännu större och att dess röst kunde höras klarare och tydligare än den hörs i dag.
– Men som sagt. Mitt intryck och min övertygelse är att kyrkan redan i dag spelar en större roll för samhällsutvecklingen än många kanske inser, säger Jyrki Katainen.

Stig Kankkonen



Biskopen i Åbo ärkestift Kaarlo Kalliala uttrycker sitt deltagande med anledning av de tragiska händelserna i Påmark. 19.6.2012 kl. 15:00

Enligt professor Miikka Ruokanen är gammellaestadianismen inte en sekt utan en schism, skriver Kirkko & kaupunki. 19.6.2012 kl. 10:49

Martyrkyrkans Vänner har nyligen skrivit samarbetsavtal med den lutherska kyrkan i Burma (Myanmar). 18.6.2012 kl. 16:46

Finska Missionssällskapets sommarfest är i full gång i Kronoby. 16.6.2012 kl. 15:28

Idéer och sångförslag söks till psalmbokens tilläggshäfte. Vem som helst kan sända psalmer och idéer. 17.6.2012 kl. 06:00

Ärkebiskopen i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, Kari Mäkinen, skulle vilja stärka dialogen och samarbetet mellan kyrkorna i Östersjöregionen. 16.6.2012 kl. 06:00

Han kallar sig tältmakarpräst. Patrik Saviaro är den andra svenskspråkiga teologen som prästvigts av Lutherstiftelsen. 15.6.2012 kl. 13:34

En Guds gåva är det, arbetet på Samariacentret i Vasa. Förutom att hon har fått en arbetsplats har Maarit Rahjas relation till Gud förstärkts. 15.6.2012 kl. 13:52

På sommaren ska musikälskaren gå i kyrkan. Det är gratis och det är terapeutiskt. 15.6.2012 kl. 11:02

Film om rasism och tv-program om utslagning bland unga fick understöd. 14.6.2012 kl. 11:25

eko. I en ekoskriftskola funderar ungdomarna på hur vi kan respektera skapelsen i vårt vardagliga liv. 13.6.2012 kl. 12:22

lekholmen. Lägerholmen Lekholmen i Helsingfors skärgård fyller 75 år. Jubileet firades på söndagen. 12.6.2012 kl. 13:59

Terapeuten och författaren Tommy Hellsten berättar i färska numret av tidningen Askel att han befann sig i livsfara under en svår seglats för en månad sedan. 11.6.2012 kl. 16:03

Den nya prästdräkten för kvinnor fick pris i designtävlingen Vuoden Huiput 2011. 8.6.2012 kl. 12:56

Lägerholmen Lekholmens 75-årsjubileum firas med festmässa på söndag. 7.6.2012 kl. 15:55

GUDSTJÄNST. I juni börjar kyrkorna öppna upp för gudstjänstbesökare. Men kyrkoherde Johan Westerlund rakar av sig sitt coronaskägg först när kyrkans alla coronabegränsningar är borta. 28.5.2021 kl. 16:05

samtal. Vad är ett gott samtal? Vad händer när människor möts i dialog istället för debatt? Jakten på det goda samtalet tog sig uttryck i en talkshow i kyrkan. 27.5.2021 kl. 17:02

sammanslagning. Fyra församlingar slås samman på Åland och bildar två nya. Sammanslagningarna godkändes av Kyrkostyrelsens plenum idag. 27.5.2021 kl. 14:38

tro. Han har fallit ner från tre politiska träd. När det gäller sin tro aktar sig Ove Stråka därför för att klättra upp i fel träd igen. 27.5.2021 kl. 09:53

tro. Minna Opara förlorade sin pappa som 15-åring. Med åren kom barndomens oro ut i form av panikångest. – När jag känner paniken komma säger jag till Jesus: Gör någonting. Jag är bara en mamma, men du är allsmäktig. 26.5.2021 kl. 16:18