
Lucka 6. Självständig och fri?
Självständighetsdagen är snart det enda som förenar oss finländare. Förutom döden. Som alltid är närvarande denna dag. Kransar vid hjältegravar. Två ljus i fönstren. Okänd soldat.
Självständighetsdagen vet alla varför vi firar: kriget är slut och Finland kom god tvåa. Men nu har vi ändå segat oss högst upp på prispallen. Det känns bra. Glöm brödköerna och den misslyckade öppna psykvården för en stund, knäpp på tv:n och kolla in det bättre folket.
På självständighetsdagen förenas vi kring friheten. Yttrandefriheten. Som numera tolkas som att vi får kleta ner oss själva och andra med ord. Det är väl inte så farligt, det är ju bara ord. Som ordet ”frihet”. Det är bara ord. Ändå skiljer det bara en bokstav mellan ord och mord.
En del slänger omkring ord på webben. Som granater. Splittret fastnar lätt. Det sårar också. En del bär splittret med sig resten av livet.
Men vi får ostraffat förtala vem vi vill. För det mesta. Hatskriverier är svåra att bedöma. Ibland säger rätten stopp. Men yttrandefriheten är stark, liksom vårt behov att testa gränserna. ”Jag hatar på webben – alltså är jag till.”
Många tror att frihet är resultatet av vår nationella självständighet. Utan självständighet skulle vi inte vara fria – och inte heller lyckliga. Självständighet - frihet - lycka. Vi är fria att välja fritt. Mellan olika kaffesorter, shampon, hamburgare och ett dussin nyanser av farkkublått. Vår självständighet har gett oss frihet att konsumera. Det är något att glädjas över. Och sen då?
Min afrikanske vän sa: Vi afrikaner är glada trots att vi inte har mycket pengar. Många finländare har svårt att vara glada, trots pengarna. Han har naturligtvis rätt. Vi kan inte välja om vi föds fattiga eller rika, men vi kan välja hur vi förhåller oss till vår situation.
Många tror att frihet handlar om pengar, eller köpkraft som det heter numera. Bara ordet ”köpkraft” vittnar om makt. Vi har makt att konsumera. Pengar är frihet och pengar är makt.
Våra pengar och vår frihet värnar vi om. Med vapen om så behövs. Är det för att påminna oss om detta som vi firar vår självständighet? Att vi har makt och rätt att med vapen försvara vår rätt att konsumera.
Jag står kluven inför självständighetsdagsfirandet.
Visst är jag glad att ha fötts med lottovinsten och att mina barn är med i Pisaklubben. Och jo, jag är glad att ingen burar in mig eller deporterar mig för mina åsikter. Respekt har jag också för Mannerheim, Ryti (ja, särskilt Ryti), för alla dem som dog i krigen och för dem som överlevde. Och inte har jag något emot slottsbalen (speciellt inte sen jag själv var inbjuden). Men kanske borde vi oftare använda vår yttrandefrihet till att fråga: Vad använder vi vår självständighet och vår frihet till?