Sonja Winé är ungdomsarbetsledare i Jomala församling.

Lågan flämtar till och försvinner och så plötsligt är den tillbaka, större och klarare igen

Kolumn.

"Även jag kan vara ett ljus för någon."

11.11.2020 kl. 11:52

Jag älskar hösten. Så där i stort i alla fall. Inte då jag måste ut i regnet eller stormen men så där annars. Alla underbara färger när naturen förbereder sej för vintern. Löven blir röda och granna och himlen kan skimra i en massa olika nyanser. När solen ännu skiner över trädtopparna och lyser upp markens lövmatta. Men också då jag får kura ihop på soffan med en sprakande brasa och lyssna till stormens vinande utanför husknuten. Då jag får tända ljusen för att jaga bort mörkret och njuta av en bra film eller bok.

Jesus säger: jag är världens ljus. Att tända ett ljus i höstmörkret ger oss värme och hopp. Varje gång jag tänder ljus ger också en eftertanke; jag kan vara ett ljus för någon genom att sprida värme och hopp i mörkret, också mina vänner kan vara ett ljus för mig då jag behöver det. I dessa tider av fysisk distansering kan hoppet och ljuset ibland fladdra till, det kan kännas som om de håller på att slockna. Då jag försöker koncentrera mig på lågan kanske den flämtar till och försvinner och så plötsligt är den tillbaka, större och klarare igen. Snart ser jag flera ljusglimtar i mörkret och så står jag där. Omgiven av ljusglimtar som brinner starka och klara.

Att ta vara på dessa ljusglimtar i livet, våra vänner och glädjeämnen, att läsa en bra bok då stormen ryter bakom fönstren, dricka kaffe med en vän eller videosamtala med någon gör kanske oss själva till en ljusglimt för någon annan. Att kunna sitta tyst med någon och bara njuta av tystnaden, utan att känna att man behöver säga något, då hålls lågan fladdrande, klar och stark. Trots att mörkret sänker sej utanför kan hösten vara en ljus och hoppfull tid. Jag tänder ljus för alla dem jag tycker om (och inte tycker om).

Sonja Winé

Väståboland. Jan Bambu Eriksson säger att kyrkan är en plats där du kan lugna ner dig och stänga ute världen. – Det blir en slags meditation. Och rutinerna är desamma, du stiger upp lite och sätter dig igen. 16.9.2020 kl. 10:35

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30

Kolumn. Jag erkänner direkt att jag inte skriver det här på grund av att jag själv skulle vara speciellt duktig på att lyssna på folk som bara klagar. Jag skriver för att det känns olustigt att rensning bland människor verkar vara något som normaliseras. 16.9.2020 kl. 09:32

Kristinestad. Vad kan jag göra av gamla strumpbyxor och Pringles-rör? Simone Öhman brukar locka till sig kreativa uppgifter var hon än är. I församlingen har hon också fått andra värdefulla erfarenheter. 16.9.2020 kl. 09:30

Kolumn. Camilla Svevar skriver om en höst då det gäller att ha både en A- och en B-plan, och funderar om vi nu kan få se en nystart för frivilligt arbete. 16.9.2020 kl. 09:19

Replot. Replot och Björkö kyrkor står mitt i sina byar, nymålade och klarröda. En som tillbringar mycket tid i dem är kyrkvaktmästaren Barbro Lähdesmäki. Någon som känner byns kyrka väl är också Jarl Nystrand, 16.9.2020 kl. 09:04

nykarleby. Gå på dejt med din partner – och lär er att kommunicera bättre. Kredu ordnar en kurs för friskvård i äktenskapet. 3.9.2020 kl. 15:36

Kolumn. För en tid sedan var frun på en äppelprovning. Efteråt kunde jag inte låta bli att ställa frågan: Nå, hur ser det fullkomliga äpplet ut? 3.9.2020 kl. 15:30

nykarleby. Varje kväll i Språkcaféet känns meningsfull, säger Melina Saari, som hoppas att vem som helst ska våga kika in en tisdagskväll och lära känna invandrare som längtar efter nätverk. 3.9.2020 kl. 15:26

sund-vårdö. Ibland blir det fel. Förlåt oss stressade redaktörer! Församlingsannonseringen för Sund-Vårdö föll bort ur detta nummer av Kyrkpressen (18/2020). Här kommer den digitalt i stället! Barnkören startar igen, friluftsgudstjänst, mässa i Taizéstil och mycket mer! 2.9.2020 kl. 15:07

Åbo. Deltagarna i Frukostklubben räds inga ämnen. De vill komma ifrån boskillnaden mellan religiösa och sekulära frågor. 2.9.2020 kl. 00:00

Kolumn. Vi är utspridda i en vidare ring än vanligt, men vi är tillsammans. 2.9.2020 kl. 00:00

Väståboland. I Pargas har församlingarna och staden samarbetat på ett lyckat sätt. Resultatet är familjekaféet Jolla som bjuder på otvungen samvaro för andra året i rad. 2.9.2020 kl. 00:00

sibbo. Klubbar för barn och deras föräldrar har startat i Sibbo. Isabella Munck hoppas på en så normal höst som möjligt. 2.9.2020 kl. 00:00

Kolumn. Varken livet eller världen är simpla. De kan varken kontrolleras eller förutspås. 2.9.2020 kl. 00:00