Sonja Winé är ungdomsarbetsledare i Jomala församling.

Lågan flämtar till och försvinner och så plötsligt är den tillbaka, större och klarare igen

Kolumn.

"Även jag kan vara ett ljus för någon."

11.11.2020 kl. 11:52

Jag älskar hösten. Så där i stort i alla fall. Inte då jag måste ut i regnet eller stormen men så där annars. Alla underbara färger när naturen förbereder sej för vintern. Löven blir röda och granna och himlen kan skimra i en massa olika nyanser. När solen ännu skiner över trädtopparna och lyser upp markens lövmatta. Men också då jag får kura ihop på soffan med en sprakande brasa och lyssna till stormens vinande utanför husknuten. Då jag får tända ljusen för att jaga bort mörkret och njuta av en bra film eller bok.

Jesus säger: jag är världens ljus. Att tända ett ljus i höstmörkret ger oss värme och hopp. Varje gång jag tänder ljus ger också en eftertanke; jag kan vara ett ljus för någon genom att sprida värme och hopp i mörkret, också mina vänner kan vara ett ljus för mig då jag behöver det. I dessa tider av fysisk distansering kan hoppet och ljuset ibland fladdra till, det kan kännas som om de håller på att slockna. Då jag försöker koncentrera mig på lågan kanske den flämtar till och försvinner och så plötsligt är den tillbaka, större och klarare igen. Snart ser jag flera ljusglimtar i mörkret och så står jag där. Omgiven av ljusglimtar som brinner starka och klara.

Att ta vara på dessa ljusglimtar i livet, våra vänner och glädjeämnen, att läsa en bra bok då stormen ryter bakom fönstren, dricka kaffe med en vän eller videosamtala med någon gör kanske oss själva till en ljusglimt för någon annan. Att kunna sitta tyst med någon och bara njuta av tystnaden, utan att känna att man behöver säga något, då hålls lågan fladdrande, klar och stark. Trots att mörkret sänker sej utanför kan hösten vara en ljus och hoppfull tid. Jag tänder ljus för alla dem jag tycker om (och inte tycker om).

Sonja Winé

kvevlax. Varje vecka delar församlingen ut matkassar till tiotals familjer och mindre hushåll. Här spelar de lokala butikerna en ovärderlig roll. 26.5.2021 kl. 13:30

Kolumn. Kanske det som gäller för att göra en slitstark gräsmatta också gäller för människor. 26.5.2021 kl. 13:24

kvevlax. – I glädje och sorg och genom alla livets skiftningar har församlingen varit väldigt viktig för mig, säger Gunilla Asplund. 26.5.2021 kl. 13:18

sibbo. – Man blir ofta isolerad i sin roll som närståendevårdare. Det är ett tungt arbete som behöver få stöd och uppmärksamhet, säger Astrid Packalén. 26.5.2021 kl. 13:13

Kolumn. "Då somliga barn kan turnera landet runt i husbil medan andra stannar hemma, då några får njuta av hängmatta och barndomens ansvarsfrihet medan en i klassen vet att alkoholen kommer att göra att mamma och pappa grälar ännu mer än vanligt." 26.5.2021 kl. 13:05

BORGÅ. När ungdomsverksamheten flyttat ut från sin våning i församlingshemmet blir Domprost­gården nytt centrum för barn och unga. 26.5.2021 kl. 12:59

KORSNÄS. Gemensamt Ansvar engagerade Korsnässkolorna. Elevernas konstverk kan beskådas på församlingens webbsida. 20.5.2021 kl. 16:15

NÄRPES. Hon var diakonissa i Närpes i fyrtio år – på dagen! Några lugna pensionärsdagar blir det inte för den som har hjälpverksamhet som sitt stora intresse. 20.5.2021 kl. 14:46

psalmbok. Åbo svenska församling firar hundraårsfest och alla medlemmar får en psalmbok i gåva. –Det blir en gåva från oss själva till oss själva, säger kyrkoherde Mia Bäck. 11.5.2021 kl. 16:16

Kolumn. Religionsundervisningen i vårt land är dyr. Det är bäst att lyfta katten på bordet genast och inte låtsas om något annat, skriver Malin Eriksson. 11.5.2021 kl. 16:11

Nagu. Nagubon Josefin Sundström bor i Malmö. Där studerar hon för att bli organist. – Jag längtar efter havet och skogen. I Nagu kan du gå var som helst och komma till en skog – det saknar jag. 11.5.2021 kl. 16:07

korsholm. De sjunger psalmer på musiklektionerna – och ibland på skolgården. Helsingby skola i Korsholm har varit med i Psalmedaljeskoj från starten. 11.5.2021 kl. 11:30

korsholm. Daglubbsledarna Henna Lundström och Sanna Saarela har haft besök i dagklubben av familjen Yli-Kätkä. 11.5.2021 kl. 11:30

Kolumn. Oasen i mitt liv är trädgården. Här får jag vila, arbeta och lösa problem, samtidigt som händer och kropp är i rörelse. 11.5.2021 kl. 11:30

BORGÅ. – Jag tror att Gud ger oss hela världen och jag kan välja var det är bättre för mig och min familj, säger Pelagia Amaxopoulou. 11.5.2021 kl. 11:30