Cay-Håkan Englund är församlingspastor i Bergö och Petalax.

Jag var tröttare än jag trodde

Kolumn.

Jag var inte utbränd. Men det var nära. Jag har varit så trött de senaste åren. Inte bara fysiskt, utan i själen.

28.10.2020 kl. 16:34

Jag är både social och en ensamvarg. När jag träffat mycket folk behöver jag vara för mig själv. Jag vilar bäst i avskildhet. För att råda bot på tröttheten beslöt jag för något år sedan att en gång i terminen åka på enskild retreat till birgittinerklostret i Åbo. Det var välgörande, men det räckte inte. Något mer behövdes, så jag ansökte om alterneringsledighet.

Jag fick ett halvårs ledighet, och tog ut semester både före och efter. Först så småningom insåg hur trött jag var. När ledigheten gick in i sista skedet blev min trötthet akut. Jag ville inte umgås med någon. Blotta tanken gav mig ångest. Men vid några tillfällen träffade jag vänner som jag kunde samtala med, och det var till stor hjälp.

Ett test jag gjorde hos min psykolog mot slutet av sommaren visade att jag ännu var på gränsen till utmattning. Men jag hade börjat återhämta mig. Jag hade återupptagit min gamla hobby från 90-talet: att göra musik på datorn. Med hjälp av musiken har jag kunnat koppla av totalt och det har varit terapeutiskt.

Mot slutet av min ledighet fick jag tillbringa ett par veckor i ensamhet. Min fru insåg vad jag behövde, och hon såg till att jag fick det. Jag är så innerligt tacksam för det!

"Varför skulle jag skämmas för att jag är trött?"

Ibland har jag dåligt samvete på grund av min trötthet. Jag som har ett jobb borde väl vara tacksam och bara kämpa på? Jo, det är jag, och jo, det gör jag. Men ingen skäms för att de har cancer. Varför skulle jag skämmas för att jag är trött? Jag är ju inte lat!

Nu har jag insett att jag måste hushålla med mina krafter. Jag har återgått till jobbet, men bara på 70 procent. Jag tar inte stress för allt jag tidigare kämpat med. Jag jämför mig inte med andra. Jag debatterar inte på sociala medier. Jag försöker att inte ta ut bekymmer i förväg. Visst är framtiden oviss. Det finns saker jag kunde oroa mig för. Men allt måste jag inte tänka på nu.

Text: Cay-Håkan Englund

jomala. – Det är lite spännande och lite nervöst, så mycket är nytt. Erica Långström har lämnat Jomala, församlingen hon storgillar, för att studera religionsvetenskap i Åbo. 16.9.2020 kl. 10:55

Väståboland. Jan Bambu Eriksson säger att kyrkan är en plats där du kan lugna ner dig och stänga ute världen. – Det blir en slags meditation. Och rutinerna är desamma, du stiger upp lite och sätter dig igen. 16.9.2020 kl. 10:35

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30

Kolumn. Jag erkänner direkt att jag inte skriver det här på grund av att jag själv skulle vara speciellt duktig på att lyssna på folk som bara klagar. Jag skriver för att det känns olustigt att rensning bland människor verkar vara något som normaliseras. 16.9.2020 kl. 09:32

Kristinestad. Vad kan jag göra av gamla strumpbyxor och Pringles-rör? Simone Öhman brukar locka till sig kreativa uppgifter var hon än är. I församlingen har hon också fått andra värdefulla erfarenheter. 16.9.2020 kl. 09:30

Kolumn. Camilla Svevar skriver om en höst då det gäller att ha både en A- och en B-plan, och funderar om vi nu kan få se en nystart för frivilligt arbete. 16.9.2020 kl. 09:19

Replot. Replot och Björkö kyrkor står mitt i sina byar, nymålade och klarröda. En som tillbringar mycket tid i dem är kyrkvaktmästaren Barbro Lähdesmäki. Någon som känner byns kyrka väl är också Jarl Nystrand, 16.9.2020 kl. 09:04

nykarleby. Gå på dejt med din partner – och lär er att kommunicera bättre. Kredu ordnar en kurs för friskvård i äktenskapet. 3.9.2020 kl. 15:36

Kolumn. För en tid sedan var frun på en äppelprovning. Efteråt kunde jag inte låta bli att ställa frågan: Nå, hur ser det fullkomliga äpplet ut? 3.9.2020 kl. 15:30

nykarleby. Varje kväll i Språkcaféet känns meningsfull, säger Melina Saari, som hoppas att vem som helst ska våga kika in en tisdagskväll och lära känna invandrare som längtar efter nätverk. 3.9.2020 kl. 15:26

sund-vårdö. Ibland blir det fel. Förlåt oss stressade redaktörer! Församlingsannonseringen för Sund-Vårdö föll bort ur detta nummer av Kyrkpressen (18/2020). Här kommer den digitalt i stället! Barnkören startar igen, friluftsgudstjänst, mässa i Taizéstil och mycket mer! 2.9.2020 kl. 15:07

Åbo. Deltagarna i Frukostklubben räds inga ämnen. De vill komma ifrån boskillnaden mellan religiösa och sekulära frågor. 2.9.2020 kl. 00:00

Kolumn. Vi är utspridda i en vidare ring än vanligt, men vi är tillsammans. 2.9.2020 kl. 00:00

Väståboland. I Pargas har församlingarna och staden samarbetat på ett lyckat sätt. Resultatet är familjekaféet Jolla som bjuder på otvungen samvaro för andra året i rad. 2.9.2020 kl. 00:00

sibbo. Klubbar för barn och deras föräldrar har startat i Sibbo. Isabella Munck hoppas på en så normal höst som möjligt. 2.9.2020 kl. 00:00

Mest läst