Det har skrivits otaliga böcker om den omåttligt produktiva och populära psalmförfattaren Anders Frostenson.

Psalmförfattaren Anders Frostenson var gemytlig, känslig, begåvad och bohemisk

Väståboland.

Anders Frostenson framstår som gemytlig, känslig, begåvad och lite bohemisk. Han skrev psalmer under promenader, ibland med en stav i snön för att inte glömma.

1.10.2020 kl. 09:56

Han är en gigant, omöjlig att undgå, säger Birgitta Sarelin om prästen och författaren Anders Frostenson.

Sarelin, som är pensionerad kyrkomusiker och docent i praktisk teologi, förbereder en psalmafton i Pargas där Frostensons psalmer står i centrum.

– Jag kommer att prata bland annat om psalmen ”Guds kärlek är som stranden”. Den finns i åtminstone tjugo länders psalmböcker. Den är så typisk för honom. Gräset är ständigt närvarande.

Att han ofta använde gräset som liknelse hänger ihop med att han hade 1,5 hektar gräs att slå om somrarna, vid prästgården i Lovö församling i Stockholms län, där han var kyrkoherde i över tjugo år.

Rune Pär Olofsson, Frostensons biograf, skriver att han ända sedan han träffade Frostenson för första gången fascinerades av hans ögon: ”stora, oförställda, oskyddade som ett barns ögon”, citerar Sarelin. Olofsson skrev att det kanske var Frostensons hemlighet, att han förblev ett nyfiket barn, och naiv i ordets bästa bemärkelse.

Birgitta Sarelin är docent i praktisk teologi. Foto: Privat

Arbetade på natten

Frostenson skrev och bearbetade över 600 psalmer under sitt liv. I vår psalmbok med tillägg finns 26 original och 11 översättningar, i psalmboken i Sverige hela 146 psalmer, därför kallas den också den frostenska psalmboken.

– Han arbetade ofta på natten, och inspirationen kom under promenader och tågresor. Psalmerna uppstod mitt i livet!

Det berättas att han under en promenad vid sjön när isen lagt sig kom på några viktiga versrader som han skrev ner i snön med sin stav. Han skyndande hem efter lappar att skriva på.

– Men när han kom tillbaka hade en bil övat halkkörning på det som stod i snön.

Han lär inte heller ha varit musikalisk i traditionell bemärkelse. Han sjöng inte, men rytm var hans specialitet.

"Han brukade stampa takten i sitt rum till de psalmer han formulerade."

– Han brukade stampa takten i sitt rum till de psalmer han formulerade.

Att hans psalmer blivit så populära tror Sarelin beror på att de inte är onödigt komplicerade.

– Det är vardagliga psalmer med ett enkelt språk men med ett stort teologiskt djup. Det är helt fascinerande tycker jag!

En känsla av utanförskap

Anders Frostenson föddes som bondson i Loshult i Skåne.

– Han skulle kostas på och gå i gymnasiet i Eslöv. Det här skapade en utanförkänsla gentemot hembygden och skolkamraterna. Han tappade sitt fotfäste. Han fick namn om sig att vara högfärdig, men drängen där hemma sa: nej, han är blyg.

Bland Sarelins favoriter finns nattvardspsalmerna 224 och 226. I den senare skriver han bland annat orden ”Låt ingen stanna utanför”.

– Det här med ”ingen utanför” kom till i tanken på Stockholms centralstation när han såg all världens folk som släpade på där.

– I psalm 226 tilltalas jag också av det saliga bytet: ”du tar vår skuld, din frid du ger”. Det är så väldigt enkelt sagt.


PSALMAFTON

  • Psalmaftonen ordnas lördag 10.10 i Pargas kyrka kl. 18.15 med Birgitta Sarelin som presentatör.
  • Deltagarna får sjunga och lära sig mer om Anders Frostensons psalmer.
Ulrika Hansson

korsnäs. Kantorn började köra buss och jobbar nu som barn- och ungdomsarbetsledare. Jan-Ola Granholm trivs med ett jobb där han inte behöver sitta inomhus när solen skiner. 7.4.2020 kl. 09:11

Kolumn. Anette Engsbo skriver om torkade frön som blir grönt gräs och saker som måste gå sönder för att nya ska kunna växa. 7.4.2020 kl. 09:04

Solf. Var passar påskharen in och varför har Jesus röda märken på händerna? Pyssel och legogubbar kan hjälpa till att göra påskens berättelse begriplig för barn. 7.4.2020 kl. 09:00

korsholm. I dagklubben får barnen leka med jämnåriga. Genom leken, musik och aktiviteter tränar de olika färdigheter. Nu håller grupperna paus, men anmälningen till höstterminen är öppen. 7.4.2020 kl. 09:00

Kolumn. Vart är vi riktigt påväg nu? När Rune Lindblom frågar Gud får han två svar. 26.3.2020 kl. 16:05

Kolumn. Daniel Norrback fundera på hur vi förmedlar tron till barnen och vilken bild de får av Gud. Ligger betoningen på regler eller relation? 26.3.2020 kl. 16:14

Nagu. I Nagu hjälper församlingens ideella arbetare till med Gemensamt Ansvar-insamlingen. – När jag var barn under kriget fick jag ett par skor av en välgörenhetsorganisation, nu betalar jag tillbaka, säger Raili Svahnström. 26.3.2020 kl. 15:20

mariehamn. För Gunnevi Styrström blev prästjobbet ett drömjobb, ett jobb där hon fått betyda något i människors liv, här och nu. 26.3.2020 kl. 13:58

sibbo. Varken han eller hon hade planer på att hitta någon ny. Men den dök upp ändå, kärleken. 25.3.2020 kl. 22:25

Borgå. "Vad betyder alla restriktioner för dig som människa den närmaste tiden? Gator och torg står tomma." 25.3.2020 kl. 22:16

sibbo. Ett konstverk i glas ska pryda det tolv meter höga fönstret bakom altaret i Söderkulla kyrka. Allmänheten är välkommen att bidra med teckningar och foton som kan påverka slutresultatet. 25.3.2020 kl. 21:45

hjälparbete. Då de tre kompisarna Hanna, Mathilda och Mikaela ville göra något för att hjälpa gatubarnen började de måla och sälja kvastar. 25.3.2020 kl. 16:50

strömning. Nu är det strömmade gudstjänster över nätet som gäller den närmaste framtiden. Jakobstads svenska och Pedersöre församlingar samarbetar kring gudstjänsterna. 25.3.2020 kl. 16:28

petalax. Hans gradutema väckte idén till en egenkomponerad mässa. Att tvingas fira gudstjänst i en tom kyrka känns konstigt, men Frank Isaksson hoppas få se människor sträcka ut handen till varandra i en gemensam nödsituation. 25.3.2020 kl. 08:00

korsholm. – De som är troende i vår kyrka är troende på riktigt, säger Rune Fant. Så länge han står på benen kommer han fortsätta jobba som kyrkoherde i sin församling, som ligger 700 kilometer från hans hem. 25.3.2020 kl. 08:10