Elina Mieskolainen frilansar som musiker i kyrkliga sammanhang i bland annat Borgå, Lovisa och Pernå.

Musik är glädje och tröst

Borgå.

– Jag kan inte föreställa mig församlingen utan musik, säger frilansmusiker Elina Mieskolainen.

20.8.2020 kl. 12:49

Vad är ditt huvudinstrument? Och hur kommer det sig att du spelar i kyrkliga sammanhang?

– Jag spelar endast violin, säger frilansmusiker Elina Mieskolainen.

– Klassiska musiker börjar vanligtvis med att vara med i en oratorieorkester och liknande, vilket jag också gjorde. Jag startade min kyrkomusikerkarriär på allvar i Pernå kyrka på 1990-talet då någon hade hört talas om mig. Jag flyttade till Pernå 1989. Efter det har jag fått en fin kontakt med kantorer och präster i Pernå, Lovisa och Borgå kyrkor.

– Samarbetet har sin grund i det att kantorer är villiga att bjuda på en intressant repertoar, som också tilltalar mig, inte bara barock utan också modernare verk. Församlingar har inte anlitat mig enbart för mässor utan också för att hålla konserter – och under åren har de varit otaliga.

Hur fungerar det i praktiken att vara frilansmusiker i församlingssammanhang?

– För att bjuda på konserter måste jag själv vara aktiv, och det är jag förstås, hur skulle annars någon veta vad det finns att få? Men med mindre tillställningar funkar det så att någon ringer till mig och frågar om jag är ledig.

Känns tillvaron trygg eller utmanande?

– Församlingsarbetet är bara en liten del av min verksamhet, även som musiker . Utöver det är jag också pilates-, yoga-, gymnastik- och danslärare samt konsthantverkare – så kyrkomusiken tar jag som en härlig och välkommen krydda i mitt vardagliga jobb!

Minns du något uppdrag speciellt bra?

– Julen är alltid härlig, i synnerhet i Pernå kyrka och speciellt tidiga julmorgnar.

– I januari i år fick jag också vara med i ”Valtiottomien kansojen musiikkia” i Lovisa kyrka. Det var en konsert med musik från länder som inte är stater, såsom Palestina och Katalonien. Konserten var dramatisk med fin ljusscenografi och mycket publik. Nu efteråt med pandemiutmaningar känns den konserten på något sätt förebådande. Coronan var då bara en aning men efteråt tänker man att det är på något sätt apokalyptiskt när vi är tvugna att stänga gränserna och man blir ganska hjälplös. Vad är gräser för något när man strider mot ett virus? Vad är gränser överhuvud taget?

Vad är din favoritgenre?

– Klassiskt, för evigt! Den genren innehåller allt. Och om jag ska nämna kompositörer så är det Bach, och sedan Mozart.

– Jag gillar också jazz mycket, från 1950- och 60-talet. Men jazz spelar jag inte själv tyvärr.

Vad gör musiken för oss?

– Oj oj … Allt! Den ger glädje, tröst, styrka. Jag kan inte föreställa mig församlingen utan musik. Och jag är otroligt glad över att jag själv kan bidra.

Hur ser hösten ut för dig?

– Man är ganska försiktig just nu och vi har bestämt att låta två stora konsertprojekt vara tills läget är lite klarare. Jag har mycket mindre att göra under hösten men det ger mera utrymme att öva och utveckla andra saker.

Ulrika Hansson

kvevlax. Varje vecka delar församlingen ut matkassar till tiotals familjer och mindre hushåll. Här spelar de lokala butikerna en ovärderlig roll. 26.5.2021 kl. 13:30

Kolumn. Kanske det som gäller för att göra en slitstark gräsmatta också gäller för människor. 26.5.2021 kl. 13:24

kvevlax. – I glädje och sorg och genom alla livets skiftningar har församlingen varit väldigt viktig för mig, säger Gunilla Asplund. 26.5.2021 kl. 13:18

sibbo. – Man blir ofta isolerad i sin roll som närståendevårdare. Det är ett tungt arbete som behöver få stöd och uppmärksamhet, säger Astrid Packalén. 26.5.2021 kl. 13:13

Kolumn. "Då somliga barn kan turnera landet runt i husbil medan andra stannar hemma, då några får njuta av hängmatta och barndomens ansvarsfrihet medan en i klassen vet att alkoholen kommer att göra att mamma och pappa grälar ännu mer än vanligt." 26.5.2021 kl. 13:05

BORGÅ. När ungdomsverksamheten flyttat ut från sin våning i församlingshemmet blir Domprost­gården nytt centrum för barn och unga. 26.5.2021 kl. 12:59

KORSNÄS. Gemensamt Ansvar engagerade Korsnässkolorna. Elevernas konstverk kan beskådas på församlingens webbsida. 20.5.2021 kl. 16:15

NÄRPES. Hon var diakonissa i Närpes i fyrtio år – på dagen! Några lugna pensionärsdagar blir det inte för den som har hjälpverksamhet som sitt stora intresse. 20.5.2021 kl. 14:46

psalmbok. Åbo svenska församling firar hundraårsfest och alla medlemmar får en psalmbok i gåva. –Det blir en gåva från oss själva till oss själva, säger kyrkoherde Mia Bäck. 11.5.2021 kl. 16:16

Kolumn. Religionsundervisningen i vårt land är dyr. Det är bäst att lyfta katten på bordet genast och inte låtsas om något annat, skriver Malin Eriksson. 11.5.2021 kl. 16:11

Nagu. Nagubon Josefin Sundström bor i Malmö. Där studerar hon för att bli organist. – Jag längtar efter havet och skogen. I Nagu kan du gå var som helst och komma till en skog – det saknar jag. 11.5.2021 kl. 16:07

korsholm. De sjunger psalmer på musiklektionerna – och ibland på skolgården. Helsingby skola i Korsholm har varit med i Psalmedaljeskoj från starten. 11.5.2021 kl. 11:30

korsholm. Daglubbsledarna Henna Lundström och Sanna Saarela har haft besök i dagklubben av familjen Yli-Kätkä. 11.5.2021 kl. 11:30

Kolumn. Oasen i mitt liv är trädgården. Här får jag vila, arbeta och lösa problem, samtidigt som händer och kropp är i rörelse. 11.5.2021 kl. 11:30

BORGÅ. – Jag tror att Gud ger oss hela världen och jag kan välja var det är bättre för mig och min familj, säger Pelagia Amaxopoulou. 11.5.2021 kl. 11:30