Clas Abrahamsson blev tf kyrkoherde precis då corona-bomben kreverade.

Återkomsten

coronavåren.

Återflytten till Åbo efter 34 år kändes så rätt, skriver Clas Abrahamsson, som varit tf kyrkoherde i Åbo under våren.

3.6.2020 kl. 15:56

Återflytten till Åbo efter 34 år kändes så rätt. De innehållsrika åren däremellan är jag väldigt tacksam över. Spontant kändes det att Åbo stad är som förut – men ändå så annorlunda. Åbo svenska församling är den samma – men ändå helt förnyad. I Åbo har jag gått i skola och studerat och där började jag mina stapplande steg som präst i början på 1980-talet.

Fjolårets mest otippade fråga lydde ”kan du tänka dig att vikariera för kyrkoherden i ett halvt år”. Efter noggrant övervägande och många böner lovade jag att ställa mig till förfogande, eftersom det fanns ett uppenbart behov. Men då kunde jag inte veta vad jag gav mig in på. Det blev betydligt mera spännande än jag kunde föreställa mig. Att lära sig nya datasystem och andra rutiner var litet utmanande för en pensionär, fick jag erfara. När jag blivit någorlunda varm i kläderna och kände mig som en del av arbetslaget, kändes det riktigt inspirerande.

Utan någon större förvarning kom bomben. Boom! Corona-bomben kreverade i våra samhällen. Vi firade högmässa som vanligt i domkyrkan, utan att veta att nästa söndag är det inte längre möjligt. Men följande söndag firade vi gudstjänst i en tom kyrka som strömmades och kunde ses på virtuaalikirkko.fi. ”Deltagarna” var då tre–fyra gånger fler än söndagen innan. Nu efteråt känns det som att ett under hade skett.

Men att vara tvungen att ta beslut att pausa all normal verksamhet kändes absurt. Listan över verksamhetsformer som inte kunde fortsätta blev cirka en sida lång! Vad kan vi göra trots allt? Och hur? Hur fungera som församling när grundförutsättningarna plötsligt saknas? Hur sköta beslutsfattandet och planeringen, när vi inte kan träffas fysiskt? Frågorna var många och osäkerheten stor. Att då bära det operativa ansvaret var tidvis inte helt lätt.

Men med idérika, fiffiga och entusiastiska medarbetare hittades framkomliga vägar och tekniska lösningar. Vår Herre fick många tack för vardera. Nu känns det onormala nästan normalt.

Församlingens uppgift är att skapa möten mellan människor och Gud, mellan människor och människor och ge mötena innehåll. Trots att vi nu kan fira högmässa normalt, men med begränsningar, är min fråga: Hur länge kan vi vara kyrka utan att kunna fira gudstjänster och nattvard tillsammans? Så länge ”tilanne sitä vaatii” antar jag att man svarar i ett förfinskat Åbo.

Clas Abrahamsson har i vår varit tf kyrkoherde i Åbo svenska församling.

Sofia Torvalds

Kolumn. "Jag har märkt att då jag själv eller någon annan säger till mig att jag ska känna lycka, ja då är det svårare än någonsin att göra det." 11.11.2020 kl. 11:29

Borgå. Den senaste tiden har utagerande och illamående bland unga i Borgå diskuterats i medierna. 11.11.2020 kl. 11:24

korsholm. En förväntansfull jultid – kanske inte för den som drabbats av ekonomiska svårigheter eller annan kris. Församlingarna vill hjälpa fler att få en fin jul och den som vill kan bidra. 12.11.2020 kl. 08:30

korsholm. Under sina år i Kina och Hongkong har Håkan och Judy Granberg sett församlingsliv med nära gemenskap, där alla är med i arbetet. – Gudstjänsten är inte en grej som produceras för att konsumeras. 12.11.2020 kl. 08:15

Kolumn. "Jag log för mig själv när jag såg det. Blicken följde pilens riktning och upp mot himlen." 11.11.2020 kl. 18:30

Närpes. Esbobon Johan Andersson har haft en framgångsrik karriär som grundare till flera programvaruföretag. Han växte upp i Närpes som son till en präst och sonson till en annan. 11.11.2020 kl. 18:00

Kristinestad. ”Man tager vad man haver och bygger en orgel”, skrev lokaltidningen. Att församlingens egen kantor byggde en orgel för kyrkorummet var något exceptionellt – nu har instrumentet varit till glädje i 35 år. 11.11.2020 kl. 16:49

Kolumn. "Både att ge förlåtelse och ta emot förlåtelse kan vara bland det svåraste vi människor ställs inför. Vi vill jämna ut det som hänt, få hämnd, vi vill ha blod." 11.11.2020 kl. 16:30

Borgå. Att få träffas och prata är viktigt för ungdomarna nu. – Men det är svårt när allt man planerar kan förändras, säger Linda Wahrman. 28.10.2020 kl. 13:31

Kolumn. Livet är ingen självklarhet – många av oss lever på övertid, skriver Mats Edman, kaplan i Nykarleby församling. 29.10.2020 kl. 17:03

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

sorgegrupp. De första gångerna Helena Häggblom åkte hem från församlingens sorgegrupp rann tårarna hela vägen hem. I sorgegruppen delar man sorg och förtvivlan, men också glädje och hopp. 29.10.2020 kl. 16:48

Åbo. Alla barn får inte julklappar. Det är där som församlingarna och frivilliga kommer in och gör ett imponerande jobb. – Hjälpviljan är stor, säger Carita Eklund. 28.10.2020 kl. 14:11

Kolumn. "Sorg handlar om spruckna drömmar, om förhoppningar och förväntningar som inte blir av." 28.10.2020 kl. 14:02

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

Mest läst