Solveig Pått hoppas att man även högre upp i kyrkan skulle ta tag i och diskutera den digitala diskrimineringen.

Hur överbrygger vi den digital klyftan?

Solf.

Vi måste se dem som inte är med, säger Solveig Pått. När vi inte kan mötas ansikte mot ansikte hittas nya alternativ och lösningar, men hur blir det med dem som inte är digitala?

20.5.2020 kl. 08:31

Solveig Pått är medlem i församlingsrådet i Solf. Hon vill att vi kommer ihåg de människor som stängs ute när samhälle och kyrka blir digitala.

– De är många, många fler än man tror. Och det beror på olika saker.

Någon kan inte tekniken, andra har inte tillgång till de senaste apparaterna av ekonomiska skäl, eller för att de inte vill vara del i en slit-och-släng-kultur.

– Det finns olika anledningar till att folk inte är digitala.

Vi tänker oss lätt att alla idag har internet i sin smarttelefon. Men på en del områden, som där Solveig Pått bor med sin mamma, är täckningen bristfällig och att gräva ner bredband skulle kosta stora summor.

När samhället och kyrkan satsar på digitala lösningar kan budskapet som förmedlas bli att de som inte kan ta del av dem är andra klassens människor.

– Det är väldigt illa att alla inte har tillgång till allt. Speciellt i de här tiderna när församlingen har en väldigt viktig uppgift i att finnas till – speciellt för de äldre och de som känner sig oroliga.

Vi har mycket jobb framför oss

När Solfs församlingen funderade på hur de skulle få ut gudstjänsterna i coronatider var Facebook den första lösningen. Då frågade Solveig Pått: kunde man inte också sända dem i när-tv, som andra församlingar gjort? Nu har församlingen gjort ett försök att på det här sättet nå ut till lite fler.

Därtill håller diakonin kontakt med äldre församlingsbor per telefon. Efter gudstjänsterna hålls kyrkan öppen och det finns en präst på plats för de som vill komma och diskutera.

– Vi har mycket jobb framför oss för att nå alla.

Kanske man kunde ordna digikurser också i församlingens regi? slänger Solveig Pått fram.

Samhället blir överlag allt mer digitalt: de senaste nyheterna finns på nätet, alla slags bankärenden sköts lättast där.

– Jag har försökt fundera: Hur hjälper man? Jag hoppas att det också är någon annan som funderar likadant.

Nu när problemet kommit upp till ytan hoppas hon att man även högre upp i kyrkan skulle ta tag i och diskutera den digitala diskrimineringen.

– Jag vill ju inte säga sluta, för jag tycker att det är bra att man hittar de här alternativa sätten att nå ut med en gudstjänst, med barnverksamhet.

"Det är nog det häftigaste sociala mediet, den direktkontakten är fantastisk och något alla kan vara uppkopplade på."

Saknar sin hemförsamling

När Solveig Pått talar med äldre släktingar och bekanta om vad de saknar mest är det att träffa andra människor – kanske bara sitta i samma kyrkbänk, delta i en grupp.

– De var några som sa: tänk att jag aldrig trodde att jag skulle sakna det här så mycket.

Många över 70 som varit aktiva frivilliga i sin församling tvingas nu stanna hemma. Och människor som bor på äldreboenden, för vilka ett besök från till exempel diakonin kunnat vara en ljusglimt i tillvaron, får inte ta emot någon.

– Vi som kan och vill, vi ska ta upp telefonluren lite oftare och ringa och prata, som vän och medmänniska. Det hjälper mycket, säger Solveig Pått.

Hon har flera gånger tänkt på orden som hon hörde i en gudstjänst nyligen: ”Har du någon som ber för dig?”

– Det är nog det häftigaste sociala mediet, den direktkontakten är fantastisk och något alla kan vara uppkopplade på. Det känns så befriande och skönt att ta en stund och be, småprata med Gud en stund. Och vi kan alla be för varandra och bry oss om varandra en smula.

Emelie Wikblad

Kristinestad. Långt inne i östra Sibirien ligger staden Jakutsk. Här arbetade Lappfjärdsbördige Joel Norrvik som missionär, i ett av världens kallaste områden. 21.12.2022 kl. 18:50

Kolumn. Den lilla världen börjar i den stora. Hanna Hofman gläder sig åt att hennes dotter skrev en ukrainsk flickas namn i snön och åt damen som donerade tre par stickade sockor till hjälpsändningen. 21.12.2022 kl. 18:43

NÄRPES. Ulla Holmbergs jular har sett olika ut genom åren, men det viktigaste består: gemenskapen och julens glada budskap. 21.12.2022 kl. 18:33

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54

Replot. En julotta i Kenya kan bli en besvikelse, men ändå leda till något gott. Och en sillburk i kylen kan ge julkänsla. Chamilla och Kristian Sjöbacka firar jul i Kisumu. 9.12.2022 kl. 09:02

Replot. Luafolket är en minoritet i bergstrakterna i norra Thailand, de kom ursprungligen som flyktingar från Laos. Paret Kolkka har arbetat fram ett skriftspråk och ser till att julens budskap blir tillgängligt på lua. 9.12.2022 kl. 08:43

BORGÅ. Det är inte lätt att balansera mellan att fira en mysig jul samtidigt som vi vet hur svårt många har det. Och kan den givmildhet vi uppmanas till öka det upphaussade kring julen? 8.12.2022 kl. 16:25

Kolumn. "Det var intressant att inse att allt inte handlar om pengar, utan lika viktigt är att skapa trygga platser där människor får berätta sina egna livsberättelser." 8.12.2022 kl. 16:19

vanda. Manda Karlsson är ny förvaltningssekreterare i Vanda svenska församling. – Jag har hellre mycket att göra än för lite, säger hon. 8.12.2022 kl. 16:14

Kolumn. "Kanske årets julklapp kunde vara en upplevelse?" Barndomens enklare och mer måttfulla jular inspirerar Christina Caldén-Back till att tänka kring ett julfirande som inte kväver människan med prylar, men har plats för gemenskap och värme. 7.12.2022 kl. 09:46

NÄRPES. Närhet, mångfald och tradition är några av Desirée Valsberg-Småros nyckelord. Hon är en av de färska förtroendevalda i Närpes församling. 7.12.2022 kl. 09:31

Kolumn. "Jag tror att vi blir lite fattigare på något viktigt när vi tappar bort advent ur kalendern och firar jul i stället." 23.11.2022 kl. 16:21

Kolumn. "Jag hoppas vi blir mindre attraktiva för marknadskrafterna, friare, snällare mot planeten, kanske rent av givmildare mot dem som har mindre än oss?" 23.11.2022 kl. 09:16

BORGÅ. Att få träffa människor i deras vardagliga miljö, att få uppmuntra, dela och hjälpa praktiskt ger missionär Rut Åbacka tilltro till sina arbetsuppgifter. 23.11.2022 kl. 16:34

Kolumn. "Slutligen sker grunduppdraget i det lilla. När tonåringen sporras att få sina läxor gjorda. När dosetten fylls åt ens gamle far." 23.11.2022 kl. 16:30