Erik Nyström jobbar för tillfället i Helsingfors i stället för i Uganda.

Den som behöver hjälp är inte hjälplös

solidaritet.

– Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen.

16.6.2020 kl. 00:01

Om inte coronaviruset dragit in över världen skulle Erik Nyström ha tillbringat försommaren i Uganda. Under de senaste två åren har han arbetat för Kyrkans Utlandshjälp, till största delen i Östafrika.

Nyström har studerat journalistik med specialisering på krig och konflikter. Han jobbade tidigare som journalist, men eftersom han länge varit intresserad av globala frågor sökte han jobbet som informatör för Kyrkans Utlandshjälp. I dag ansvarar han för organisationens internationella kommunikation.

– Det är inte alltid som journalister kan göra långa utlandsresor och -vistelser och se saker med egna ögon. Som journalist byter man också ämne väldigt ofta. Det kändes attraktivt att få jobba med en större helhet.

Utrikesnyheterna fokuserar i allmänhet på det som är avvikande – det är ofta konflikter, katastrofer och andra negativa händelser som blir nyheter. I arbetet som informatör är det mer relevant att berätta om det som är normalt, och det normala är enligt Nyström ofta den positiva förändring som pågår.

– Det är klart att det sker negativa händelser, men människorna däromkring har ju en normal vardag oberoende. Livet där är normalt liksom det är hemma i Finland. Det kretsar kring samma frågor: utbildning, arbete, vänkretsen, familjen och barnen.

Solidaritet över gränserna

Hans arbete för honom ofta till områden där man har erfarenhet av tidigare epidemier, till exempel av ebola. Det kan man ta lärdom av när det gäller återgången till ett normalare liv i afrikanska länder efter coronapandemin. Där lyfter han fram vikten av att öppna skolorna.

– Under ebolaepidemin var skolorna stängda en längre tid i bland annat Sierra Leone och man såg att det ökade risken för att barnen skulle börja arbeta för att försörja familjen. Det är också viktigt att den småskaliga affärsverksamheten fortsätter eftersom den gör det möjligt för människor att få en utkomst.

Mycket hjälp kommer att behövas i regionen, men Nyström poängterar att vi måste se regionens befolkning som aktiva i att förändra sin situation.

– Människor i sådana här kontexter är väldigt handlingskraftiga. De är inte i en passiv nödsituation, utan är väldigt måna om att kunna hjälpa sig själva.

Han hoppas att den här perioden kommer att lära oss vikten av solidaritet och att länderna lär sig att se utanför sina egna gränser, eftersom det är till allas fördel att hela världen kan ta sig ur den här situationen.

– I vardagen i Finland ser vi just nu att människor upplever stor solidaritet med varandra – och samma sak gäller i Kampala. Det som vi känner lokalt kunde vi utsträcka till det globala, så att länder kunde hjälpa varandra.

Nu sker arbetet för hans egen del på distans och han håller kontakt med de lokala kontoren via exempelvis WhatsApp.

– I Uganda har vi till exempel startat upp en del nya insatser i anknytning till coronakrisen. Via skolorna når vi tiotusentals personer i flyktingbosättningarna, och vi har bland annat delat ut tvål och vattenbehållare.

Omständigheterna har förändrats, men det finns fortfarande mycket att göra. Eftersom skolorna stängdes handlar en stor del av arbetet om att stöda distansundervisning.

– Utbildning är också katastrofhjälp. Det finns många lösningar som gör att barn och unga kan hålla kontakt med skolan. Därför har vi arbetat med distansutbildningsmaterial och delat ut soldrivna radioapparater så att de allra mest utsatta hushållen ska ha tillgång till både information om coronan och distansundervisning.

På annat håll i världen, i Myanmar, har Kyrkans utlandshjälp ordnat utbildning i hur man syr ansiktsmasker för kvinnor som normalt jobbar som skräddare men blivit utan arbete när textilfabrikerna stängt.

Jämlika trots olika förutsättningar

Nyström återkommer till att vi inte borde tala om de mindre privilegierade som om de skulle ha mindre kapacitet.

– På många håll talar man nu om partnerskap, inte om givande eller utveckling. Det här är en positiv utveckling som vi ser också nu när Finland håller på att skapa en ny partnerskapsstrategi med Afrika.

Han önskar att vi kunde se alla som jämlikar även om vi har olika förutsättningar och talar om de projekt som han följt i Östafrika.

– Förändringen görs inte av oss som reser dit från Finland eller andra länder, utan av människorna som är därifrån, allt från våra egna lokala anställda till de personer som är i en svår situation och som vi arbetar med.

Hans Finlandsvistelse som egentligen skulle ha blivit av i augusti började långt tidigare.

– Jag försöker se det positiva i att kunna vara här och ta ett ordentligt sommarlov.

Sommaren har varit svårare att planera än vanligt, men vissa saker består trots allt.

– Så länge jag hittar en hängmatta och något att läsa och kan koppla bort från nätet och coronanyheterna ett tag är jag nöjd.

Erika Rönngård

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

petrus. Petrus församlings färska projekt parar ihop unga som behöver en vuxen att prata med med en mentor som förbinder sig till att ge av sin tid under minst ett års tid. 31.5.2023 kl. 08:00

petrus. Han är designstuderande vid Aalto­universitetet och konstnären bakom det nya konstverket i Petrus­kyrkan. 31.5.2023 kl. 08:00

pilgrimsvandring. Pilgrimsvandring är populärt. Mobilapplikationen Citynomadi hjälper vandraren hitta lugnet. 17.5.2023 kl. 08:00

Kolumn. Millenialerna är den stora och osynliga målgruppen. – In i Johanneskyrkan brukade jag stiga en gång om året för att gå på julkonsert. I min bubbla är en liknande relation till församlingen väldigt normal. 17.5.2023 kl. 08:00

Fadder. Hugo Korhonen är nio år och han har tre faddrar. – Om vi alla hoppar samtidigt så flyger jag säkert ut ur hoppborgen eftersom jag är minst. 17.5.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Kanske har du ett utmanande barn – eller kanske har du själv utmaningar som kunde hänga ihop med ADHD? – Kyrkan har ett enormt ansvar i att möta de här barnen, säger Maria Sundblom Lindberg och Mikaela Albäck, som leder en lägerworkshop om ADHD. 3.5.2023 kl. 08:00

KOLUM. I mitt arbete som studentpräst träffar jag unga studerande som söker sig till mig för samtal. Deras värld har mörknat så mycket att de har klivit över den tämligen höga tröskeln att söka hjälp hos en präst. 24.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Han ser möjligheter till bredare samarbete mellan församlingarna i centrum. – En kyrka som inte tjänar, tjänar ingenting till. För mig är det viktigt att församlingen är lättillgänglig och stöder sina medlemmar i vardagen. 3.5.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Johannes församling åker på turné under våren för att få veta en hurdan församling medlemmarna vill ha. 19.4.2023 kl. 11:54

Kolumn. Har du redan gått ut i våren och låtit ditt glada vårskrik väcka förvånade reaktioner bland fåglar och djur, som hastar omkring för att bygga bo i vårsolen? 19.4.2023 kl. 12:02

MATTEUS FÖRSAMLING. Marianne Tast ser missionsarbetet som en naturlig del av församlingen, såväl hemma som utomlands. 19.4.2023 kl. 11:58

ENKÄT. Som en del av projektet Familjeliv genomför Petrus församling två enkäter: En för dig som har barn och en för dig som inte har barn. Fyll i och vinn ett spadygn! 19.4.2023 kl. 11:14

Helsingfors. I bästa fall märker man att andra kämpar med samma saker som man själv gör. 5.4.2023 kl. 07:00

KOLUM. Historien lär mig att ibland så segrar man genom att helt enkelt uthålligt stå kvar på slagfältet. 1.3.2023 kl. 07:00