"Gud härskar inte med den starkares rätt, han kommer utan våld"

Kolumn.

Vet du vad ordet ”oväld” betyder? Eftersom du läser KP har du säkert hört eller läst juldagens profetia ur profeten Jesajas bok många gånger. Orden blir bekanta och hör till julbönen, men deras exakta innebörd känns ofta inte så viktig. I år lyser ändå Jesaja-textens ord som neonljus: med oväld skipar han rätt åt de fattiga i landet.

18.12.2023 kl. 08:00

Orden skrevs i en tid då det var allt tydligare att det egna landet, och med det hela världsordningen som vanligt folk kände, skulle gå under. Landets politiker var korrumperade, våldet eskalerade och hela samhället uppdelat av djupa klyftor mellan rik och fattig, härskare och vanligt folk, utan möjlighet att påverka några beslut.

Mitt i allt detta skriver profeten om hopp. Och inte vilket hopp som helst, utan om en framtid utan våld. Det är vad begreppet ”oväld” betyder. Herren, han som skall komma för att rädda sitt folk, skall inte komma för att ta makten med våld. Gud härskar inte med den starkares rätt, han kommer utan våld. Utan makt så som vi förstår den, för vad är våld annat än ett sätt att försöka ta makten av den svagare.



Också i år kommer Herren till sitt folk. Till oss här i decembermörka Finland. Kanske är det den bräckliga världsfreden och det besinningslösa våldet vid Europas gränser som får våra hjärtan att skälva. Just nu längtar vi mest av allt efter fred. Inte efter terrorbalans, som hålls uppe genom kapprustning och blodspillan, utan den fred som är motsatsen till makthunger. Som inte söker sitt eget goda, utan som ser till att de fattiga i landet får det de har rätt till.

Bibelns texter är fulla av kullerbyttor som vänder upp och ned på det vi tar som en självklarhet. Makt utan våld, en värld där respekt för den fattige är viktigare än ägodelar. Ett sätt att leva där vi varken fördömer, dömer eller bedömer varandra.

En värld full av liv, som det sjungs om i Disneys Lejonkungen. Allt det väntar på oss. I Guds plan för världen som en gång skall bli verklighet, men också här och nu. Inte fullt ut, för så är det inte i vår trasiga värld, men bitvis. I korta glimtar får vi se att profeternas löften faktiskt håller, att Fredsfursten inte är en from förhoppning utan en levande kraft.



Kanske blir julen i år inte vad du hoppas. Måhända förtvivlans skugga faller över dig under några ögonblick. Eller så blir adventstiden och julen åtminstone bitvis fyllda av lugn och tillit. Hur det än blir står Guds löften genom Jesaja kvar:

Ty ett barn har fötts,

en son är oss given.

Väldet är lagt på hans axlar,

och detta är hans namn:

Allvis härskare,

Gudomlig hjälte,

Evig fader,

Fredsfurste.


Monica Heikel-Nyberg jobbar som präst i Johannes församling.