En ensam och klarsynt iakttagare

Bok. Att stiga in i Peter Sandströms litterära värld är lite som att vistas i ett eget universum. 21.11.2018 kl. 15:25

Jag är osäker på varför. Det har kanske med språket att göra; rytmen, de dialektala inslagen och hur orden fogas samman till alldagliga meningar som rymmer avgrunder av vankelmod, livsglädje, tillkortakommanden, ånger och humor.


I Sandströms senaste bok Mamma november får vi följa författarens namne som i åtta episoder eller noveller betraktar sin familj, sin fru, sina barn, sina föräldrar och sin syster.


Han är en ensam iakttagare som står vid sidan av och minns eller försöker få till ett äkta möte och ett samförstånd med sina närmaste. Outsiderskapet känner man igen från hans tidigare böcker Transparente Blanche och Laudatur. Avståndet till dem han betraktar gör det också tydligt hur stor respekten för dem är. Hans mor är långt mer än bara en mor. Klarsynt ser han alltid individens värde och sammanhang, som sträcker sig bortom familjebanden.


Huvudpersonen Peter är saktmodig och stillsam och har ett stort mått av självdistans, därför känns han som en trovärdig berättare. Samtidigt balanserar Sandström på gränsen mellan det rimliga och det orimliga. Huvudpersonen Peter och sonen Neo snor till exempel en kälke från vinden i Topelius hem Kuddnäs. För att inte tala om hur en död gris spelar en avgörande roll när Peter hamnat i ån. Händelserna kan kanske tolkas som bilder för något större, men minst lika väl fungerar de som vackra och absurda tavlor i helheten.


Det ödsliga möter med lätthet det roliga i Sandströms bok, och det blir sällan pretentiöst. I novellen om sonen Neo skriver han: ”Vi hade varit på Tivoli. Vi hade åkt med veteranbilar som gick längs en skena. Hur mycket man än svängde på ratten så fortsatte bilen längs sin bana. Neo märkte det där. Han satt och svängde på ratten. Han tittade på mig. Det händer inget, sa han. Bilen skramlade vidare. Från karusellerna hördes skratt och rop. Vi satt tysta i bilen. Vi kastade pil och drog i snören. Pojken vann ett diadem av plast.” Liksom bilen på tivolit skramlar vidare går huvudpersonens liv vidare. Hand i hand med hans acceptans av alltings förgänglighet och det faktum att han åldras går hans ånger över att han inte tillbringat tillräckligt med tid med sina barn när de var små. I stället för att tälta med dem i skogen har han skrivit dikter. Få lyckas så vackert beskriva det täta släktskapet mellan vissheten om alltings död och livets intensitet som Peter Sandström gör.


Jag ser redan fram emot nästa bok av Sandström. Vad händer om han bjuder in oss in en helt annan värld än han byggt upp hittills? Vad händer om dialogerna blir långa och hetsiga? Jag litar helt på att han ror precis vad han vill i hamn.

Ulrika Hansson
Att fira påsk tillsammans med familjen känns viktigt för Merete Mazzarella.

Minnen. Påsken är Merete Mazzarellas favorithögtid. Den är både mörker och ljus. Hon minns allt från hemlagad memma till en ensam påsk som tolvåring. Och hon brukade älska påskalamm, men det fick ett abrupt slut. 17.4.2019 kl. 00:00
På lördagen inleds mässan i mörker för att sedan övergå till ljus.

Midnatt. – Om man vill uppleva att kyrkan faktiskt har effekt, att kyrkan kan bidra till upplevelser, ska man komma på midnattsmässan. Och helst på påskens alla tre gudstjänster, säger Mikael Busck-Nielsen. 17.4.2019 kl. 00:00

Program. Hur firar du påsk? Med musik, stillhet eller äggjakt? Eller kanske lite av allt? Här hittar du påskens program i Helsingfors. Klicka på bilden så får du fram en pdf! 17.4.2019 kl. 00:00
Eric Barco spelar huvudrollen i årets Via Crucis.

lidande. Eric Barco spelar i år rollen som Jesus i passionsdramat Via Crucis: – Det finns otroligt mycket lidande i vår tid. 17.4.2019 kl. 00:00
Lovsångsgruppen backar upp gudstjänsbesökarna med sånger på svenska och finska.

förbön. ”Vi ber för att en person som fått cancer ska bli frisk”, ”vi ber för en pojke som behöver bli sedd av sin pappa”, ”tack för att relationen mellan två släkter blivit bättre”. Bönerna och tackämnena läses upp ärligt och naket under förbönsgudstjänsten i Munkshöjdens kyrka. 5.4.2019 kl. 13:55
Fred Wilén jobbar som tf. kyrkoherde i Matteus församling.

Rannsakan. "Men så blev det inte – funderar jag med hälften av Geishaplattan i handen." 5.4.2019 kl. 13:51
Det ceremoniella  behöver inte kännas främmande, menar prästen Henri Järvinen.

vigsel. Bröllopstrenden ser inte ut att klinga av, tvärtom önskar dagens brudpar allt högre standard på sin bröllopsdag. Av kyrkan önskar man en stämningsfull ceremoni, det ska kännas festligt att gå fram till altaret. 5.4.2019 kl. 13:41
Pauliina Kittilä är grafisk designer, illustratör och informatör i Petrus församling.

Möjligheter. "Jag tror nyckeln till att få det vi allra mest längtar efter är att våga välja något." 21.3.2019 kl. 20:19
Projektkören Matteus Voice har övat varannan vecka under ett par månaders tid.

Löften. Många av oss är rädda för att engagera oss regelbundet i en hobby. – Ibland blir kraven bara för stora och då låter vi bli att förbinda oss, säger Daniel Jakobsson. 21.3.2019 kl. 20:03
Gruppen Kvinnor mitt i livet under sin terminsstart på Lekholmen.

vardag. ”Kvinnor mitt i livet” heter en grupp som delat och pratat om det mesta, allt från vaknätter och småbarnsliv till åldrande föräldrar och självutveckling. Du är välkommen med! 21.3.2019 kl. 19:16
Slutet nått