Anders Larsson skriver om barndomens hemliga tecken och koder

recension. Sofia Torvalds har läst Anders Larssons roman om en värld som gått förlorad men samtidigt alltid finns där. 6.3.2017 kl. 15:44

Minns du hur det var att vara barn? Jag läser Anders Larssons Ett barns memoarer och plötsligt minns jag verkligen, som vi minns då en god berättelse lockar fram en känsla som en gång uppfyllde oss till bredden.

Ja, tänker jag. Så var det att vara barn. Sådan var världen: full av hemliga tecken och koder, fullt förståelig för oss som tolkade den, och sällan synkroniserad med den värld de vuxna levde i och som de verkade tolka på ett annat sätt.

Anders Larsson skriver om en värld som gick förlorad på många olika plan, eftersom berättelsen slutar med att slakthuset där hans pappa jobbar läggs ner och familjen flyttar någon annanstans.

Vi som läst så långt vet hur mycket som försvinner i den flytten. Det är inte bara den efterlängtade bollen på Johanssons gård och vännen Barbro, längre upp på gatan, hon som är snabb och teknisk och vet nästan allt. Det är rädslorna, den längtan vi bär på och som blir en annan på nya ställen, ja, allt det runt omkring oss som gör oss till oss själva, för som barn definierar vi oss mer i förhållande till omgivningen än vi gör när vi är vuxna.

Det har att göra med barnets sårbarhet. Alltid offer för vuxnas nycker, men sällan missnöjd. Ena dagen möter man pappa vid kiosken och han köper plötsligt den adventskalender man längtat efter hela dagen. (Känsla av skuld.) Andra dagen är pappa på dåligt humör och man vågar inte säga att ens finger är i kläm mellan bildörren.

Men nu ska ni inte tro att det här är en tragisk bok, för det är den inte, i själva verket ser den tillbaka på sitt objekt, pojken Lasse, med ömhet och glädje.

Berättelsen varvas med glimtar ur det liv som levs nu: författaren och hans fru ligger vakna på natten i ångest över viktiga papper som ska kopieras på morgonen, de reser tidigt under turistsäsongen och väntar på att det blir påsk och restaurangerna ska öppna.

Det vuxna berättarjaget besöker sin gamla pappa och märker att något har skiftat i deras relation – ett eko från den stund då Lasse ser sin pappa på stan av en slump, så annorlunda då han är separerad från familjen (”Så ser han alltså ut när han inte är med oss”), och deras ömsesidiga förlägenhet slutar med att pappan köper inte bara en adventskalender utan också en chokladkaka.

Men om adventskalenderepisoden blir en sådan som pojken ständigt återkallar i minnet, som den lyckligt älskande minns sin första träff, frågar författarjaget vilka fjäll det var som föll från pappans ögon när han i 90-årsåldern såg på sin son med lite mindre värme. Frågan pojken ställer sig är kanske: Vem är jag? Tycker jag om mig?

Ett barn kan nästan treva sig till ett svar bara genom att se sig omkring.


BOK
Ett barns memoarer
Författare: Anders Larsson
Förlag: Schildts & Söderströms 2017

Sofia Torvalds

MÄNNISKOVÄRDE. "För mig som var van vid att glädjas över vad jag åstadkommit krävdes det misslyckanden för att jag skulle inse vad som egentligen avgör mitt värde." 1.9.2021 kl. 06:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga i Johanneskyrkan erbjuder en möjlighet att varva ner, ta med kroppen i bönen och öppna sig för Guds närvaro. 18.8.2021 kl. 06:00

ansvar. "Ibland är jag rädd för att inte klara av arbetet, men oftare är jag tacksam och glad över att få vara en del av släktkedjan som funnits på platsen i över 450 års tid." 18.8.2021 kl. 06:00

Grannar. För två och ett halvt år sedan flyttade Jonatan Gauffin och hans fru till ett radhusområde. Det blev början på en ny tid i deras liv – en tid när de bygger gemenskap med grannarna. 4.8.2021 kl. 06:00

ensamhet. "Jag tror att just god gemenskap är en bristvara på många håll, och det har knappast blivit bättre under pandemin." 4.8.2021 kl. 07:00

VÄNSKAP. De ska delta i Kymppisynttärit på Borgbacken. De har känt varanda sedan de gick i dagis och alltid gått i samma klass. 4.8.2021 kl. 06:00

STADSBO. Pamela Granskog känner sig som helsingforsare i Österbotten och som österbottning i Helsingfors. Om hon skulle få bestämma skulle alla åka på utbyte till andra regioner. 22.7.2021 kl. 06:00

SOMMARJOBB. Hon sommarjobbar för Petrus församling på barnläger och som ungdomsledare på Lekholmen. 22.7.2021 kl. 06:00

SKÖNHET. "Kanske har du också gjort så där som man gjorde som barn, när man hade en hemlig skatt som man gömde i handen och höll i hårt, och sedan i förtroende visade för någon och beundrade tillsammans. Den slätaste stenen eller den vackraste snäckan, som man inte släppte taget om. Så är du i Guds hand." 22.7.2021 kl. 06:00

GENERATION Y. – När man frågar millennialer vad de vill att kyrkan ska göra svarar många: Vi vill inte ha något av kyrkan, det räcker att kyrkan finns där. Vi kan komma om det är någon kris eller om vi vill gifta oss, säger Laura Leipakka. 8.7.2021 kl. 06:00

Sommarliv. "Någonting varmt och inbjudande möter en på ön. Där finns alla ingredienser för att utvecklas i tron och i sig själv." 8.7.2021 kl. 06:00

SOMMARPARADIS. Hon är verksamhetsledare på Svartholmen och tycker om sina mångsidiga arbetsuppgifter och sin arbetsmiljö. 8.7.2021 kl. 06:00

johanneskyrkan. Johanneskyrkans fasad med sina gargoyler, rosettfönster och fialer får en grundlig genomgång i samband med fasadrenoveringen. 23.6.2021 kl. 06:00

CYKELTUR. Han är förtroendevald i Johannes församling och ska leda en cykeltur i samband med en serie after work-träffar under sommaren. 23.6.2021 kl. 06:00

FRIHET. "Varje sommar när vi åker iväg med vår fullastade båt fladdrar det en massa fjärilar i min mage." 23.6.2021 kl. 06:00