Anders Larsson skriver om barndomens hemliga tecken och koder

recension. Sofia Torvalds har läst Anders Larssons roman om en värld som gått förlorad men samtidigt alltid finns där. 6.3.2017 kl. 15:44

Minns du hur det var att vara barn? Jag läser Anders Larssons Ett barns memoarer och plötsligt minns jag verkligen, som vi minns då en god berättelse lockar fram en känsla som en gång uppfyllde oss till bredden.

Ja, tänker jag. Så var det att vara barn. Sådan var världen: full av hemliga tecken och koder, fullt förståelig för oss som tolkade den, och sällan synkroniserad med den värld de vuxna levde i och som de verkade tolka på ett annat sätt.

Anders Larsson skriver om en värld som gick förlorad på många olika plan, eftersom berättelsen slutar med att slakthuset där hans pappa jobbar läggs ner och familjen flyttar någon annanstans.

Vi som läst så långt vet hur mycket som försvinner i den flytten. Det är inte bara den efterlängtade bollen på Johanssons gård och vännen Barbro, längre upp på gatan, hon som är snabb och teknisk och vet nästan allt. Det är rädslorna, den längtan vi bär på och som blir en annan på nya ställen, ja, allt det runt omkring oss som gör oss till oss själva, för som barn definierar vi oss mer i förhållande till omgivningen än vi gör när vi är vuxna.

Det har att göra med barnets sårbarhet. Alltid offer för vuxnas nycker, men sällan missnöjd. Ena dagen möter man pappa vid kiosken och han köper plötsligt den adventskalender man längtat efter hela dagen. (Känsla av skuld.) Andra dagen är pappa på dåligt humör och man vågar inte säga att ens finger är i kläm mellan bildörren.

Men nu ska ni inte tro att det här är en tragisk bok, för det är den inte, i själva verket ser den tillbaka på sitt objekt, pojken Lasse, med ömhet och glädje.

Berättelsen varvas med glimtar ur det liv som levs nu: författaren och hans fru ligger vakna på natten i ångest över viktiga papper som ska kopieras på morgonen, de reser tidigt under turistsäsongen och väntar på att det blir påsk och restaurangerna ska öppna.

Det vuxna berättarjaget besöker sin gamla pappa och märker att något har skiftat i deras relation – ett eko från den stund då Lasse ser sin pappa på stan av en slump, så annorlunda då han är separerad från familjen (”Så ser han alltså ut när han inte är med oss”), och deras ömsesidiga förlägenhet slutar med att pappan köper inte bara en adventskalender utan också en chokladkaka.

Men om adventskalenderepisoden blir en sådan som pojken ständigt återkallar i minnet, som den lyckligt älskande minns sin första träff, frågar författarjaget vilka fjäll det var som föll från pappans ögon när han i 90-årsåldern såg på sin son med lite mindre värme. Frågan pojken ställer sig är kanske: Vem är jag? Tycker jag om mig?

Ett barn kan nästan treva sig till ett svar bara genom att se sig omkring.


BOK
Ett barns memoarer
Författare: Anders Larsson
Förlag: Schildts & Söderströms 2017

Sofia Torvalds
studerande vill diskutera relationer, studier, ork och livsåskådning med studentprästen.

Studerande. Att börja studera, kanske på en ny ort, kan vara krävande. Ingen vill vara ensam, men hur hittar man sitt sammanhang? 13.9.2018 kl. 15:03
På Café Torpet ordnas bland annat många av Petrus församlings kurser.

CafĂ©liv. Ett sätt att flytta ut kyrkan bland stadsborna är att ordna verksamhet på ett café. 13.9.2018 kl. 14:49
Jonas Gehlin jobbar som församlingspastor i Johannes församling.

Tempo. "Förändringar som är tänkta att beröra på djupet tar ofta lång tid och kräver också närvaro", skriver Jonas Gehlin i veckans Sökruta. 13.9.2018 kl. 13:42

Helsingfors . Ett drömjobb att få vara med om att utveckla kyrkan i Helsingfors. Stefan Forsén är motiverad att jobba för fungerande samarbete mellan församlingar och samfällighet. 7.9.2018 kl. 14:59
Tinna Siljamäki anser att ungas frihet bör öka i takt med att de blir äldre.

förĂ€ldraskap. I höst kan föräldrar till tonåringar och yngre barn få nya insikter under två olika kurser. 30.8.2018 kl. 18:52
Maria Sten är präst och arbetar som sakkunnig i frågor som rör vuxna i kyrka och kultur.

Rastplats. "Ingen hade behov av att visa upp en fin utrustning eller vältränad kropp", skriver Maria Sten i veckans kolumn. 30.8.2018 kl. 18:41
Vandringen ordnas i lättframkomlig terräng i närheten av S:t Jacobs kyrka på Drumsö.

barn. En pilgrimsvandring på barnens villkor är ganska unikt. Och jo, man får prata under vandringen. 30.8.2018 kl. 18:34
Stefan Forsén.

utnĂ€mning . Gemensamma kyrkorådet i Helsingfors beslöt vid sitt möte på torsdagskvällen att föreslå att Stefan Forsén blir ny direktör för det gemensamma församlingsarbetet vid samfälligheten i Helsingfors. Det slutgiltiga beslutet fattas av gemensamma kyrkofullmäktige den 6 september. 23.8.2018 kl. 21:11
Linda Jordas och Bettina Stenbäck uppskattar närheten till församlingsborna efter att församlingens personal flyttade från tredje våningen till gatunivå.

Lokaler. Om du kikar in genom de stora fönstren i Högbergsgården ser du en del av det som är Johannes församling. Och dörren är öppen för alla. 16.8.2018 kl. 00:00
Stefanie Lindroos är studerande och förtroendevald i Matteus församling.

Mod. "När jag trodde att min småkusin bredvid mig sov knäppte jag händerna i hotellrummets mörker." 16.8.2018 kl. 00:00
Slutet nÄtt