Bloggarkiv

Vårt dagliga bröd
Vårt dagliga bröd
Vårt dagliga bröd är en serie recept och tips på hur man får till olika sorters matbröd. Bianca Holmberg, Chribbe Aarnio, Gunnevi Winberg och Martin Nord turas om med att bjuda KP-läsarna på sina läckraste recept och bästa tips.

Som ett nytt språk

09.02.2015 12:52

I den skola jag gick i fanns inget skolkök eller ens kök och matsal. Eleverna gick hem och åt på mellantimmen. Ett femtioårigt perspektiv öppnar ett otroligt faktum: Under hela skoltiden hade jag en personlig kock! Min farmor med trettiofem år som prästgårdshusmor i bagaget – aldrig under tio personer till bords – hade kvar sitt matkunnande också på gamla dar. Jag söker fortfarande efter receptet på hennes strömmingslåda.

Vad annat kunde det bli än en helt traditionell rollfördelning när jag bildade familj?

Tidningar innehåller ofta lättlagade recept i mängd. Men för den som inte kan läsa är bokstäver bara krumelurer. Recepten ger en matlagningsanalfabet Stendhalska sjukan, ni vet det där som händer med folk som åker till Florens för att titta på konst och drabbas av den chockerande mängden.

Förändringen började med två artiklar. Den ena lärde mig att ju fler kontaktytor med din vardag du har, dess bättre lever du. En av ytorna är just matlagning. Den som har matlagning på vardagsagendan klarar övergången till pensionstillvaron bättre.

Den andra var skriven av en profet i gymbranschen. Hans budskap var att all träning är dömd att misslyckas för den som äter fel. Boven i hans värld är mat som genomgått för många processer.

Men man går inte ostraffad in på det som varit en kärestas obestridliga revir i tiotals år. Min plats i köket erövrades med ett Pirkkahäfte – och ett kvällsgymnasium. Häftet innehöll recept av typen ”tag en påse pirkkapotatis, en påse pirkkastrimlade rotfrukter, koka upp och lägg i några pirkkakorvar”. Inte kokkonst precis, men det gav en helt ätbar soppa.

Kvällsgymnasiet då? Det höll min fru borta från köket under de timmar som behövdes för att under okontrollerade former få pirkkamaten att vandra till matbordet. Färdiga varma måltider genast efter att hon hållit fyra, fem intensiva kvällslektioner, på bordduk med servetter i färg och någorlunda enhetlig servis, gav resultat.

EU gav den första röda tråden i samlingen av recept. Paella för Spanien, Krakowgryta för Polen. Cypern har sin halloumi, osten som traditionellt görs på fårmjölk och får en krispig yta när den steks.

Halloumireceptet kräver tjugo minuter. Att koka bulgur, Mellanösterns pasta, tar tio–tolv minuter. Bulguren ska stå och dra och under tiden borde man hinna blanda kikärter och soltorkade tomater och klippa ner krukorna med basilika och persilja.

Som dessert kan man att röra ner en burk småbarnsmango i naturell yoghurt, hälla upp i dricksglas och varva med farinsocker. Sista klicken mango överst i glaset är pricken på i:et.

Halloumiost med bulgursallad

Ett paket
halloumiost
2 dl bulgur
3/4 grönsaksbuljongtärning
ca tio soltorkade
tomater i olja
3 dl kikärter
1 kruka persilja
1 kruka basilika
En pressad vitlöksklyfta
3 msk av tomatlagen
vinäger och peppar

Koka bulgur med buljongtärningen i 4 dl vatten. Låt dra en stund.
Skär tomaterna i mindre bitar, hacka eller klipp ner persiljan och basilikan.
Tillsätt de kokta kikärterna i bulgurröran och blanda ner med resten av ingredienserna i en stor skål.
Skär upp halloumi, stek i olja och lägg överst i skålen.

Rolf af Hällström

Samhälle. Sluta slösa-veckan, den årliga temaveckan för hållbar konsumtion, infaller i år den 2-8 maj. Temat för årets vecka är Hållbart i sällskap. 26.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Esbo stift ordnar biskopsval i november 2011. Kandidatuppställningen i biskopsvalet inleds den 13 juli och avslutas den 13 september. 25.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Årets Kyrkodagar vill bland annat skapa nya bilder av kyrkan. Till exempel att kyrka och idrott kan höra ihop. 25.4.2011 kl. 00:00

Insändare. Dagens  media, som är eftersläppliga för diskutabla tendenser som går åt ett visst håll och helt stäcker varje befogat åsiktsutbrott som går åt ett annat håll, är tunga att leva med. Det motstånd mot intrång från väst man känner inom  islam eller i Afrika kränks med karrikatyrer och tecknad film, skenbart lättsamma men oförskämda. Nyhetsmaterialet om kriser och operationer består blott av i väst fabricerade färdiga "perikoper" som traderas okommenterade, utan att analytiskt brytas ner och blottas som lögn, i alla världens media. Väst  missbrukar hela mediafältet till sitt hårdhänta förtal av motståndet, och linjen är tydlig: Vem och vadhelst som inte godtar denna ekonomiskt betingade framfart är i farozonen. De däremot som ger den sitt stöd får hjälp att driva sina godtyckliga agendor. Det leder till att ansvarslösa intressen nu får ett lyft och skrålar sig förbi. Enligt mitt förmenande kunde ett samfällt angrepp på medias enkelriktning av medborgarna råda kunna bot på saken. Om  varocken oförtröttligt som en hackspett låter höra av oss och inte tiger, kan vi undkomma en tillskärpning i populisisk eller nazistisk riktning där de som ingenting vet stöds i regimens namn för att hjälpa till att förverkliga dess dubiösa och hårdföra mål i III världen och annars.Det vore igen dags för Generalförsamlingen i FN och vår representant i FN att ta upp vårt krav på  mänskliga rättigheter  ifråga om  sann rapportering,  som  bör relatera till mångfalden av intressen i världen. Brittisk och amerikansk neoliberal världsbild är tyvärr för skev och begränsad för att inte nyhetsvinkligen därifrån tillockmed här på nordkalotten skall kännas  absurd och vrång på ett sätt som framverkar aversion. Vad är meningen?! Om man skamlöst kränker  den tysta progressiva majoriteten  kan EU falla sönder.  Vi är inte vana att tiga! 24.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Biskop Björk Vikström hälsar Borgå stift glad påsk med den traditionsenliga påskhälsningen. Läs den här. 24.4.2011 kl. 00:00