Bloggarkiv

Svante Lundgren
Svante Lundgren
Svante Lundgren har nyligen skrivit en bok om de kristna i Mellanöstern. Själv bor han just nu i Yttre Hebriderna utanför Skottland. Därifrån bloggar han om smått och stort.

Utrensning

13.12.2011 08:22

Från slutet av 1700-talet skedde en omvälvande förändring av livet i de skotska högländerna. Från ett klanbaserat markägande gick man nu över till renodlat privatägande. Stora jordegendomar gavs till personer som gjort sig förtjänta av kungens gunst. Hela Lewis - som är den största ön i Storbritannien med flera tusentals invånare - kom till exempel att ägas av en enda person. De vanliga invånarna var helt beroende av godsägaren och dennes förvaltare. En invånare på Isle of Skye uttryckte det som så att han "bävade mer inför förvaltaren än inför Herrarnas Herre".


Storgodsägarna kom på att det enkla jordbruket skulle moderniseras. I stället för att ha en massa små jordplättar odlade av diverse torpare skulle man skapa stora fårfarmer eller områden för jakt (för godsägaren och hans vänner). Tiotusentals torpare, crofters, vräktes därför. De fick flytta till särskilda  crofting villages, oftast närmare kusten. Eller så fick de flytta till Glasgow och söka arbete i den växande industrin. Tiotusentals emigrerade också till Kanada, USA eller Australien.  


Den här processen kallas Highland Clearances och väcker fortfarande starka känslor. De mest notoriska utrensningarna gjordes i Sutherland på fastlandet. Där vräktes mellan 6 000 och 10 000 personer under femton år. Anvarig för detta var förvaltaren Patrick Sellar, som har kallats den mest hatade mannen i Skottlands historia. Det berättas att gräset vägrar att växa på hans grav.


Också Yttre Hebriderna drabbades. Från North Uist skeppades 2 500 crofters till Kanade mellan åren 1849 och 1856. Man ansåg att det bästa var att bli kvitt dem. Så man gav dem pengar för att emigrera. Det låter ju gentilt, men man lurade dem också att då de kom fram skulle det finnas folk som tog hand om den och hjälpte dem till rätta i det nya landet. Ingenting av detta stämde, de fick ta sig fram på egen hand. De kunde dessutom ingen engelska. Men godsägaren blev kvitt folk som bara utgjorde en börda.


Denna dramatiska förändring av "livet på landet" har motsvarigheter i andra länder i Europa, där jorbruket moderniserades vid samma tid. Skillnaden är att i till exempel Danmark agerade staten kraftfullt för att hjälpa dem som drabbades av dessa förändringar. I Skottland var staten i praktiken totalt frånvarande i denna process.


Det blev dock en ändring. Inte på grund av statens eller godsägarnas godhet. Utan för att folket reste sig till kamp. Oj, vad det låter sextiotalistiskt. Men det skedde på 70-talet. 1870-talet. Mer om det i morgon.  

Det här fåret i Yttre Hebriderna är helt oskyldigt till att godsägarna i tiden föredrog får framom småbönder.
sven-olof emet
13.12.2011 8:53
Svårt att inte bli påverkad av denna artikel, instinktivt reagerar jag på de orättvisor du beskriver, låt vara att det är ngt hundratal år tillbaka i tiden men det finns likheter med dagens förtryckare.
Att bli fråntagen sitt språk, sina sedvänjor, religion, ägodelar mm används av makthavare även i dag, kanske inte lika brutala former men definitivt lika effektiva. Ändå så tycks vi av och till sakna empati när vi inte själva är drabbade. Vill inte skriva klagovisor men jag tvivlar på att de drabbade blev hjälpta av den så kallade civilisationsprosessen som makthavarna gömde sig bakom.

kyrkoherdeinstallation. Vid årsskiftet gick Purmo, Esse och Pedersöre församlingarna samman i nya Pedersöre församlingen. På söndagen installerades nya kyrkoherden Kaj Granlund i tjänst i en välfylld Purmo kyrka. 9.2.2020 kl. 16:34

nytt från domkapitlet. Hans Häggblom och Berndt Berg har förlänats prosttiteln. 6.2.2020 kl. 16:01

medaljer. Biskop Bo-Göran Åstrand premierade idag personer som arbetat länge och förtjänstfullt för kyrkan och stiftet. 6.2.2020 kl. 15:22

Fontana Media. Kyrkpressen, Fontana Media och Församlingsförbundet har från och med februari ny adress. Flytten gick från Sandvikskajen till Tölö i Helsingfors. 6.2.2020 kl. 11:48

familjerådgivning. Rådgivningen hade under 2019 drygt 18 500 klienter som de mötte i över 90 000 sessioner. Över 40 procent av kunderna var män. 5.2.2020 kl. 09:53

kyrkoherdeinstallation. Jakobstads svenska församlings nya kyrkoherde Jockum Krokfors installerades i tjänst på söndagen. I sin predikan knöt han an både till det japanska konceptet ”ikigai” samt den egna församlingens kärnvärden. 2.2.2020 kl. 21:24

fotboll. Ju närmare EM-slutspelet vi kommer desto mer ökar intresset och förväntningarna på laget. Men det är inget som skrämmer Tim Sparv. Snarare tvärtom. Han tycker det enbart är häftigt. 30.1.2020 kl. 10:24

medlemsantal. I slutet av 2019 hörde ca 3 792 000 personer till evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 29.1.2020 kl. 16:56

ulf ekman. Ulf och Birgitta Ekman grundade Livets ord och såg rörelsen växa och knaka i fogarna. Efter trettio år lämnade de Livets ord för att bli medlemmar i den gamla kyrka som de tidigare tänkte var död. 29.1.2020 kl. 10:24

tvivel. – Tvivlar gör vi säkert alla någon gång, säger prästen Monica Heikel-Nyberg. Hon har med åren accepterat att det kommer dagar när hon har svårt att tro, men att hon då får lita på att Gud tror på henne. 29.1.2020 kl. 00:01

Keltiska böner. De keltiska bönerna har hittat hit via Iona i Skottland. En del har mött dem på retreater eller i Tomasmässan – eller i form av en psalmtext. 29.1.2020 kl. 00:01

Lärkkulla. – Lärkkulla behövs som en mötesplats för kyrkligt anställda och aktiva i vårt avlånga stift, säger Wallén. 28.1.2020 kl. 09:24

ungdomens kyrkodagar. Deltagare på Ungdomens kyrkodagar ger tummen upp för en kyrka som är aktiv i klimatdiskussionen. 27.1.2020 kl. 17:58

ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31

KYRKOMÖTET. Borgå stift har sex ombud i kyrkomötet: två präster, tre lekmän och ett ombud från Åland. Fyra av de tidigare ombuden ställer inte upp för omval. Det innebär ett spännande val för Borgå stift. 29.11.2023 kl. 16:48

KONFIRMANDTIDEN. Ungefär 68 procent av unga som konfirmerades i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland under 2023 tycker att konfirmandtiden har påverkat deras psykiska välbefinnande på ett positivt sätt. Det här kommer fram i kyrkans nationella självutvärdering för konfirmander. 29.11.2023 kl. 08:00

kulturpris. I trettio år var Stefan Härus redaktör för programmet Tack och lov i Yle Vega. Programmet presenterade andlig musik enligt lyssnarnas önskemål, och präglades starkt av Härus röst, personlighet, närvaro och kunskap. Dessa motiveringar lyftes fram när Stefan Härus fick Församlingsförbundets kulturpris år 2023. 28.11.2023 kl. 15:33