En person ska inte behöva förtjäna att bli hjälpt

Eva Kuhlefelt 04.04.2025

Användandet av olika krediter och avbetalningssystem skapar numera svårigheter för allt yngre människor. Det är enkelt att med några telefonklick inhandla varor man aldrig kommer att ha råd med, eller att wolta hem mat och lägga notan på framtiden.

Vi vet att den vanligaste orsaken till att människor söker sig till diakonin är ekonomiska problem. Vi vet också att problemen ofta är toppen av det isberg som döljer ett massiv av till exempel relationsproblematik, missbruk, arbetslöshet, sjukdom och psykisk ohälsa under ytan.

Vissa av oss har full koll på vår ekonomiska situation och en ambition att förändra den om den försämrats. Andra värjer för den smärtsamma insikten om att loppet är kört och fortsätter att köpa för pengar som inte finns. En drivkraft är de skamkänslor som uppstått när man intalats att varken man själv eller barnen duger utan airfryer och telefon à la mode. Räkningen för det människovärde man försökt konsumera sig fram till kommer ju hursomhelst först om en månad.

Situationen för den diakoniarbetare som ska ta ställning till hur omfattande ekonomiskt stöd en överskuldsatt klient kan få är etiskt sett utmanande. En liten hjälpinsats kan ge en skjuts framåt i rätt riktning, men kan också innebära mer stjälp än hjälp eftersom sannolikheten för att klienten sedan fortsätter ungefär som förut är stor. Samtidigt är det klart att man inom diakonin fortsättningsvis hjälper i enlighet med hjälpbehovet.

En person ska inte behöva förtjäna att bli hjälpt, till exempel genom att vara dygdig och insiktsfull, eftersom Guds nåd utsträcker sig till och omfattar alla på lika villkor. Vår sårbarhet är gemensam, liksom vår längtan efter tillhörighet, vila och tröst.

Men hur långt ska församlingarnas resurser räcka när behovet av avancerad ekonomisk rådgivning växer sig större samtidigt som klienterna upplever det som allt svårare att navigera i det havererade välfärdssamhällets virrvarr av nedskurna tjänster och bidrag? Hur ska vi komma åt den destruktiva människosyn som dominerar just nu och som får den som mår dåligt att må ännu sämre?

Diakonin är och förblir ett uttryck för Guds omsorg. Men det gäller att se över målsättningar och arbetssätt, och att utveckla samarbetet både inom och över organisationsgränserna för att omsorgen med diakonin som förmedlare ska kunna nå ända fram.

Människa. Konstkritik, feminism och en gigantisk dödsrädsla – verkligheten är mångbottnad för en engagerad person. 17.6.2009 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Det var inte så långa utbildningar på 1960-talet. Jag hade inte hunnit fylla aderton innan jag fick tjänst som ungdomsledare i Karis församling. Jag minns att jag grät en skvätt på tåget. Det var långt hem till mamma i Korsholm. 17.6.2009 kl. 00:00

Ledare. 17.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. 60 procent av samerna bor utanför det traditionella hembygdsområdet.  De erbjuds sällan kyrkliga tjänster på samiska. 15.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. Svenska kyrkans kyrkostyrelse beslutade den 12 juni att överlämna en skrivelse till kyrkomötet. I skrivelsen föreslås att kyrkoordningen ska ändras så att par av samma kön ska kunna ingå äktenskap. 13.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. Gudstjänst utan ström ordnades i Värmland. 14.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. 12.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. Mission då och nu 12.6.2009 kl. 00:00

Samhälle. Yusuf Bile har fått lämna sin kyrkliga fristad i Vasa och återvänt till Oravais flyktingförläggning. 12.6.2009 kl. 00:00

Människa. – Jag är inte ute efter att strida med den konservativa falangen, men vill föra kyrkan närmare människan, säger radioredaktören och teologie-studeranden Fred Wilén. 11.6.2009 kl. 00:00

Rolf af Hällström. Det är finfrämmande på Karis prästgård på trettiotalet. Äldsta sonen har vevat glassmaskinen hela dagen.  11.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. Har Finska Missionssällskapet glömt sin uppgift att sprida det kristna budskapet till dem som inte ännu 
hört det? Den kritiska frågan ställdes både på den svenska huvudfesten och under års-
mötesförhandlingarna. Sällskapets ledning
svarar nej på frågan. 11.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. Det andra veckoslutet i juni fylls kyrkorna – det är det mest populära konfirmationsveckoslutet i de lutherska församlingarna. 10.6.2009 kl. 00:00

Rolf af Hällström. Det är finfrämmande på Karis prästgård på trettiotalet. Äldsta sonen har vevat glassmaskinen hela dagen.  Det är biskopsbesök så prästgårdspojkarna kikar bakom matsalsdörren och ser med stora ögon hur biskopen förser sig med efterrätt. 11.6.2009 kl. 00:00

Ledare. Det första en präst som ska vigas till biskop lovar i sin försäkran är att hålla sig ”till Guds heliga, rena ord samt till den evangelisk-lutherska kyrkans därpå grundade bekännelse”. 11.6.2009 kl. 00:00

nytt från domkapitlet. Kyrkoherdetjänsten i Sibbo svenska församling har sökts av Camilla Ekholm och Karl af Hällström. 7.3.2019 kl. 16:50

Personligt. Familjen Holmgårds dagar kretsar mest runt mattan på vardagsrumsgolvet. Där är Oliver, 3,5 år, medelpunkten. Oliver lider av sjukdomen INCL och bryts sakta ner. 7.3.2019 kl. 13:00

ekofasta. ”För att vi tillsammans skall kunna bevara hoppet.” I sin hälsning inför fastan vädjar biskoparna i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland för klimatet. 6.3.2019 kl. 11:49

ekofasta. Avstå från nya kläder och vårda de du har, säger Ida Haapamäki. Fastan kan bli en solidarisk handling med miljön och människorna som producerat det du har på dig. 1.3.2019 kl. 17:40

klimat. Kyrkostyrelsens plenum godkände kyrkans energi- och klimatstrategi. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har som mål att bli koldioxidneutral senast år 2030. Ett av målen är att kyrkan ska vara en aktiv samhällspåverkare i klimatfrågor. 26.2.2019 kl. 17:13