En person ska inte behöva förtjäna att bli hjälpt

Eva Kuhlefelt 04.04.2025

Användandet av olika krediter och avbetalningssystem skapar numera svårigheter för allt yngre människor. Det är enkelt att med några telefonklick inhandla varor man aldrig kommer att ha råd med, eller att wolta hem mat och lägga notan på framtiden.

Vi vet att den vanligaste orsaken till att människor söker sig till diakonin är ekonomiska problem. Vi vet också att problemen ofta är toppen av det isberg som döljer ett massiv av till exempel relationsproblematik, missbruk, arbetslöshet, sjukdom och psykisk ohälsa under ytan.

Vissa av oss har full koll på vår ekonomiska situation och en ambition att förändra den om den försämrats. Andra värjer för den smärtsamma insikten om att loppet är kört och fortsätter att köpa för pengar som inte finns. En drivkraft är de skamkänslor som uppstått när man intalats att varken man själv eller barnen duger utan airfryer och telefon à la mode. Räkningen för det människovärde man försökt konsumera sig fram till kommer ju hursomhelst först om en månad.

Situationen för den diakoniarbetare som ska ta ställning till hur omfattande ekonomiskt stöd en överskuldsatt klient kan få är etiskt sett utmanande. En liten hjälpinsats kan ge en skjuts framåt i rätt riktning, men kan också innebära mer stjälp än hjälp eftersom sannolikheten för att klienten sedan fortsätter ungefär som förut är stor. Samtidigt är det klart att man inom diakonin fortsättningsvis hjälper i enlighet med hjälpbehovet.

En person ska inte behöva förtjäna att bli hjälpt, till exempel genom att vara dygdig och insiktsfull, eftersom Guds nåd utsträcker sig till och omfattar alla på lika villkor. Vår sårbarhet är gemensam, liksom vår längtan efter tillhörighet, vila och tröst.

Men hur långt ska församlingarnas resurser räcka när behovet av avancerad ekonomisk rådgivning växer sig större samtidigt som klienterna upplever det som allt svårare att navigera i det havererade välfärdssamhällets virrvarr av nedskurna tjänster och bidrag? Hur ska vi komma åt den destruktiva människosyn som dominerar just nu och som får den som mår dåligt att må ännu sämre?

Diakonin är och förblir ett uttryck för Guds omsorg. Men det gäller att se över målsättningar och arbetssätt, och att utveckla samarbetet både inom och över organisationsgränserna för att omsorgen med diakonin som förmedlare ska kunna nå ända fram.

Kyrka. – Det är det bästa materialet jag stött på. Ungdomsarbetsledare Catarina Lindgren i Vörå döljer inte sin entusiasm över Bibeläventyret. 26.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kristdemokraternas ordförande Päivi Räsänen belönas med utmärkelsen årets kristna mediainsats. Utmärkelsen väcker debatt inom kyrkan. 26.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Lutherska kyrkan har fyra huvudmål inför vårens riksdagsval. 26.1.2011 kl. 00:00

Världen. För tjugo år sedan startade Finska missionssällskapet en församling i Siu Hong i nordösta delen av Hongkong. Det blev den sista FMS startade och den är fortfarande den minsta. 25.1.2011 kl. 00:00

Samhälle. Kristna, judar och muslimer i Finland har grundat ett nytt samarbetsforum, Religionernas samarbete i Finland (RESA-forumet r.f.). 25.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. De första svenskspråkiga webbutbildarna har snabbutbildats för att hjälpa församlingarna ta i bruk sociala medier. 25.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Sedd & hörd är ett projekt som vill stärka barn och ungas delaktighet i församlingarna och som bekostas av undervisningsministeriet. 24.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Utvecklingen av församlingsstrukturen i Lojotrakten har inletts. 23.1.2011 kl. 00:00

Kultur.  – Det är dansarens egen inre inställning som är avgörande, säger Titta Tunkkari, inhemsk pionjär inom kristen professionell danskonst och aktiv i Xaris Dance Finland.   22.1.2011 kl. 00:00

Samhälle. Vasa, Närpes, Jeppo och Raseborg. Det är några av de orter där Kvinnobanken är på gång att utvidga sin verksamhet i Svenskfinland. 21.1.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg. Jag har klarat av det. Jag har klarat av att gå fram till vilt främmande mänskor på gatan och ställt den kontroversiella frågan: Känner du Jesus? 20.1.2011 kl. 00:00

Ledare. I dagarna gör sig drygt niohundra frivilliga ansvarstagare i församlingarna hemmastadda på de platser som väljarna anförtrott dem. Många församlingar har ordnat välsignelseakter för de nyvalda i samband med årets första gudstjänster. De har samlats och knutit de första kontakterna, med varandra och med de anställda. 20.1.2011 kl. 00:00

Människa. – Jag är tacksam över mitt lutherska arv, säger Sarah Tiainen, i dag andra pastor i Metodistkyrkan i Åbo. 20.1.2011 kl. 00:00

Allmän info. 19.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Diakoniarbetarna i Vasa svenska församling vill vara tillgängliga också utanför centrum. Under två månader har de stöd av en väktare, men hur säkerheten på mottagningarna garanteras efter det är ännu öppet. 19.1.2011 kl. 00:00

vardag. Annette Nyholm, psykoterapeut, tycker att det är viktigt att reflektera över vad det är som gör att det känns tungt att återvända efter semestern. 3.8.2020 kl. 10:15

Pieksämäki. Det anrika sommarlägret fick inhiberas i år, istället uppmärksammar Kyrkans Ungdom lägerveckan med digitalt program. 28.7.2020 kl. 12:18

frågesport. Sara, Bilba, Hanna? Deborah eller Abigail? Gör vår frågesport! 21.7.2020 kl. 20:39

Kolumn. Ibland har jag varit med om att ordna katakombmässor på skribaläger. Det handlar om att vi leker oss in i de första kristnas vardag som förföljda trossyskon. 22.7.2020 kl. 17:36

avund. Vi skäms över vår avund, men alla är vi avundsjuka. Avund kan göra oss bittra, men den kan också sporra oss. Säg mig vad du avundas så ska jag säga dig vad du längtar efter. 18.7.2020 kl. 19:00