En befrämjande grogrund?

Catherine Granlund 14.10.2024

Våra morötter i vår lilla trädgård växer inte fast platsen borde vara gynnsam: jorden är mjuk och välkomnande, mellanrummen tillräckliga, de har fått regn och sol.

Den största moroten jag fick – och den enda riktigt stora, växte till hälften under terrassen på ett inklämt och ogästvänligt ställe med ogräs omkring sig. Den var enorm, (Hur den växte där vet jag inte.)

Det blev en bild för mig på den västerländska, kristna församlingen. En talande upplevelse av vår kristenhets mognad. I vårt land är Guds ord lättillgängligt. Vi kan läsa det hur mycket vi vill, fritt besöka andliga möten och gudstjänster av alla de slag, lyssna till andakter och gudstjänster i radio och på teve, dela Ordet i hemmen utan förföljelse.

Men. Var är styrkan? Tillgivenheten, överlåtelsen, den uppriktiga nöden över människors frälsning – inte nöd över att ingen kommer just till min kyrka? Var är bönen till Gud som ropas ut för våra ungdomar, våra äldre, våra beslutsfattare, våra grannar?

I Iran har sedan flera år pågått en underjordisk väckelse. Här handlar tro och att dela tro med varandra, om att bli utesluten ur samhällets favörer, det innebär förföljelse, tortyr och död. Men några som flytt och mött vår västerländska kristendom har åkt tillbaka till Iran och hellre mött förföljelse för tron, än lutat sig tillbaka i en bekväm tillvaro. Kärleken till Jesus har varit större än kärleken till det jordiska.

Jesus säger till församlingen i Laodikeia, som enligt en del bibeltolkare gäller ändtidens församling: ”Jag känner dina gärningar, du är varken kall eller varm. Om du ändå vore kall eller varm! Men nu är du ljum och varken varm eller kall, och därför ska jag spy ut dig ur min mun.” Det är ord och inga visor när man läser breven till de olika församlingarna i Uppenbarelsebokens första kapitel. Och jag tänker på min stora morot som vuxit under obekväma förhållanden, trängd under plankorna – hur mycket frukt och glädje den gav oss.

Må vi kristna gå till oss själva idag – som judarna gör tio dagar före Yom Kippur, (när de firar den stora försoningsdagen) – som just firats. Är jag ljummen, kall eller varm? Varför? Var är min prioritering, var är min längtan? Må Gud välsigna oss och leda oss.

vanda svenska församling. – Tidigare var Larsgården vår a-plan. Nu är den en god b-plan, medan Dickursby kyrka är en god a-plan, säger Martin Fagerudd, kyrkoherde i Vanda svenska församling. 14.10.2015 kl. 19:30

Det kan bli tvära kast från permitteringar till nyanställningar på Evangeliska Folkhögskolan i Vasa. 13.10.2015 kl. 11:40

Gemensamma kyrkorådet i Vasa tog senaste vecka ställning till ett fall där en änkling ville ha sin avlidna hustrus ortopediska implantat efter kremeringen. 13.10.2015 kl. 10:33

asylsökande. – Vi får in allra minst av den typ av kläder som behövs allra mest, säger Gita Lindholm, en av kontaktpersonerna för Bikupan. 13.10.2015 kl. 10:22

Droganvändingen skär genom alla samhällsskikt och grupper. Inte ens församlingsanknutna ungdomar går fria. I Jakobstad planerar LFF en manifestation mot droger. 8.10.2015 kl. 12:34

Tuulikki Koivunen Bylund tror att samkönade par vigs i Finland på 2020-talet. 8.10.2015 kl. 15:44

Det som gör kärleksskildringen så pricksäker är ändå inte själva tvåsamheten, utan kollektivet som de ingår i, skriver Kyrkpressens recensent om Stormskärs Maja på ÅST. 5.10.2015 kl. 13:28

irja askola. Irja Askola, biskopen i Helsingfors stift, anser att bilden av den mansdominerade kyrkan i någon mån är överdriven, skriver Kotimaa. 5.10.2015 kl. 13:25

karleby svenska församling. Två personer har sökt tjänsten som kantor i Karleby svenska församling, skriver Österbottens Tidning. 5.10.2015 kl. 13:02

hangö. Hangös kyrkliga samfällighet har ändrat linje angående planerna på försäljning av byggnader. Hittills har man försökt sälja alla byggnader utom kyrkorna, nu är bara pastorskansliet till salu. 5.10.2015 kl. 13:02

åland. Kyrkorådet i Finström-Geta säger ja till att de fyra församlingarna på norra Åland slås ihop till en. 5.10.2015 kl. 13:01

Astrid Seeberger skämdes över att vara tysk och blev svensk i stället. Men när hon började skriva sin mors historia insåg hon att man inte kan lämna det förflutna bakom sig, som man ömsar ormskinn. 5.10.2015 kl. 09:59

postkristet. Vad ska de som varken identifierar sig som ateister eller kristna kalla sig? Religionshistorikern David Thurfjell kallar dem postkristna. 1.10.2015 kl. 12:39

De första nätterna efter att flyktingslussen i Torneå öppnade fortsatte flyktingar att komma till Vasa. Församlingarna i staden är beredda att fortsätta dejourera på kvällarna så länge polisen och mottagningscentralen önskar det. 29.9.2015 kl. 07:33

film. Kyrkpressens recensent låter sig inte övertygas av uppföljaren till publiksuccén Så som i himmelen. 28.9.2015 kl. 16:38

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00