Vad innebär framtidens värnplikt i ett mer jämställt samhälle?

Mikaela Westerling-Nylund 26.01.2024

Presidentvalet är ju högaktuellt och presidentkandidaterna har intervjuats om mycket, även om värnplikten ska gälla kvinnor. Jag passar på och delar mina tankar om saken.

När jag var ung och vår amerikanska gäst blev chockad över att inte kvinnor kunde göra värnplikten, ryckte jag på axlarna, det hade jag aldrig funderat på. År 1995 blev det möjligt för kvinnor att frivilligt göra militärtjänstgöring. När det för några år sedan i sociala medier diskuterades att göra värnplikten könsneutral var min respons: Inte innan jämställdheten är mycket bättre uppnådd i Finland! Ifall kvinnor förlorar ytterligare ett år på arbetsmarknaden minskar kvinnans euro ännu mer. Visst kunde jag förstå kompisars åsikter om att kvinnor i arme´n lär sig värdefulla ledaregenskaper och knyter kontakter de har nytta av i arbetslivet. Och jo, jag tror nog att de kvinnor som gjort frivillig militärtjänstgöring har nytta av det i arbetslivet och får en del skinn på näsan som gör det lättare att t ex löneförhandla.

Visst är det lite gammalmodigt att alla män måste göra antingen civiltjänst- eller militärtjänstgöring medan kvinnor inte behöver göra det, men jag hävdar att väldigt många kvinnor redan gör sin plikt för fosterlandet genom att jobba inom yrken där de tar hand om människor t ex inom vården och socialvården och får alldeles för lite betalt för det, under en hel arbetskarriär. Hur vi ska göra så att insatsen skulle vara rättvis vet jag inte. Jag förstår att det knappast går att slippa en militär- eller civiltjänstgöring genom att lova en ska jobba inom ett för samhället viktigt yrke. Hur skulle en sådan yrkeslista se ut?

Vi såg ju redan under covid-pandemin hur orättvist det var då yrken inom kulturbranschen inte värdesattes och vi vet att ett land i krig behöver industri, företag, möjlighet till ett normalt vardagsliv för att klara sig. Ännu mer dystopiskt skulle det vara ifall kvinnor som lovade föda barn och uppfostra dem, inte skulle beröras av en könsneutral försvarstjänst. Samtidigt vet vi att det är kvinnorna som föder barnen, oftare är hemma med småbarnen, fortsättningsvis ofta har huvudansvaret för barnen och har sämre lön än män. En ensamstående trebarnsmamma som jobbar som närvårdare har minsann under sitt liv redan dragit sitt strå till den gemensamma stacken utan någon militär- eller civiltjänstinsats som 19-åring. Men vad som händer i framtiden vet inga 19-åringar och att ha 30-åringar i någon civiltjänstform skulle också vara svårt.

Nu har SFP och Samlingspartiet beslut på att de vill jobba för den modell som Sverige har, där både pojkar och flickor omfattas av värnplikten, men där man har valt att endast utbilda en bråkdel av årskullarna. Under den här regeringsperioden är det tänkt att både killar och tjejer ska kallas till uppbåden för att öka andelen frivilliga kvinnor som gör militärtjänst och det är rimligt tycker jag.

Anna Sourander, journalist på ÖT, var den första jag såg sett offentligt ta upp problematiken då hon i sin ledare 10.1.24 skrev om hur värnplikt för kvinnor kan motverka jämställdhet och skapa ytterligare utmaningar för nativiteten. Det här är en sak som på riktigt måste diskuteras. Att bara jobba för kvinnlig värnplikt utan att ändra på resten av paketet blir inte bra.

Försvarsmakten som är känd för att vara konservativ tycker inte det finns orsak i nuläget att ändra på lagen. Men som Anna Souraner påpekar i ledaren kan det bli brist på kompetenta män i och med mindre årskullar och armén skulle ha nytta av att fler kvinnor gör militärtjänstgöring. Ett villkor är att försvarsmakten skärper sig. Andelen kvinnor som blir sexuellt trakasserade är oacceptabelt hög. Förstås är trakasserier av alla de slag mot alla kön oacceptabel. Det finns inget försvar heller för pimsning och liknande trakasserier. Ungdomarna är där för att lära sig försvara sitt hemland och dess nordiska demokratiska principer. Nog är det då en skam om beväringarna trakasseras under processen. Det är inte de kvinnor som eventuellt efter en lagändring blir beväringar som ska se till att trakasserier försvinner, även om jag tror att en större mängd kvinnor i arme´n skulle bli den våg som hjälper till att nöta bort manschauvinismen där.

Det som hör ihop med kvinnlig militärtjänst är att det öppet diskuteras planer för hur göra ifall det, Gud förbjude, skulle bli krig. Självklart försvarar kvinnliga reservister Finland på samma sätt som manliga, men det skall vara klart i förväg att barnen i en familj har rätt till en hemmavarande förälder. Det funderar jag vidare på i en senare blogg.

Henrik Perret Kyrkomöte präst. – Att vara präst är det värsta och det bästa som finns, säger Henrik Perret. 23.11.2011 kl. 09:00

Digital bibel app. Heliga skrifter läses allt oftare från digitala plattformar. Användningen av biblar i elektronisk form har ökat explosionsartat, rapporterar Publishers weekly. 22.11.2011 kl. 13:45

advent foto. Hanna Sandberg har tagit adventsbilden här ovan. Läs hennes tankar om foto och bli inspirerad! 21.11.2011 kl. 17:02

TV Big Brother. I dag firas gudstjänst i Big Brother-huset. Idén kommer från en av deltagarna som är troende och önskade sig nattvard. 20.11.2011 kl. 09:00

Lärare och kyrkfolk diskuterar ivrigt hur ett fungerande samarbete kan se ut på gräsrotsnivå. 17.11.2011 kl. 14:15

facebook. Finlands evangelisk lutherska kyrka öppnade i dag sin egen sida på facebook. 17.11.2011 kl. 10:04

skola religion. Omkring 60 personer diskuterar samarbetet mellan kyrka och skola på ett seminarium i Helsingfors imorgon, torsdagen den 17 november. 16.11.2011 kl. 15:32

Lovisa kyrka. Bänkarna i nyrenoverade Lovisa kyrka fick över hundra rumpavtryck efter en konsert i början av november. Orsaken utreds som bäst. Samtidigt har en rörelse för att rädda avtrycken satt igång. 16.11.2011 kl. 13:15

technomässa Stockholm. Metallmässan har blivit en självskriven del av vårt gudstjänstfirande. I Sverige har man gått ett steg längre och infört en technomässa. 16.11.2011 kl. 10:48

frivilligarbete. Församlingarnas frivilligarbetare upplever att deras insats uppskattas, visar en färsk enkät. 15.11.2011 kl. 07:00

GA. Årets insamling för kampanjen Gemensamt ansvar (GA) inbringade sammanlagt 4 381 956,40 euro. Jeppo församling är en av de församlingar som samlat in allra bäst. 14.11.2011 kl. 16:18

Det är lutherskt att få fira gudstjänst och andakt på sitt eget språk. Nu kan också döva finländare med svenska som modersmål äntligen göra det. 12.11.2011 kl. 11:40

julen kyrkoåret ulla oinonen. När andra stressar upp sig över julkommersen i november vill pastor Ulla Oinonen ta vara på tiden av förberedelse. 11.11.2011 kl. 07:00

kyrkomöte. Kyrkomötet godkände på torsdagen Kyrkans centralfonds budget för 2012 och verksamhets- och ekonomiplanen för åren 2012-2014. Ramen för kyrkans verksamhetsmedel för nästa år minskar med fem procent jämfört med i år. 10.11.2011 kl. 15:47

Diakonat. Kyrkomötet beslöt på torsdagen efter en kort diskussion i plenum att sända frågan om diakonatet till Kyrkostyrelsen för beredning. 10.11.2011 kl. 15:37

Mest läst

    utnämning. Pia Bengts blir stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik vid Borgå stift, slog domkapitlet fast vid sitt möte idag. 11.11.2020 kl. 14:33

    Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01

    relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

    val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

    bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07