Vad innebär framtidens värnplikt i ett mer jämställt samhälle?

Mikaela Westerling-Nylund 26.01.2024

Presidentvalet är ju högaktuellt och presidentkandidaterna har intervjuats om mycket, även om värnplikten ska gälla kvinnor. Jag passar på och delar mina tankar om saken.

När jag var ung och vår amerikanska gäst blev chockad över att inte kvinnor kunde göra värnplikten, ryckte jag på axlarna, det hade jag aldrig funderat på. År 1995 blev det möjligt för kvinnor att frivilligt göra militärtjänstgöring. När det för några år sedan i sociala medier diskuterades att göra värnplikten könsneutral var min respons: Inte innan jämställdheten är mycket bättre uppnådd i Finland! Ifall kvinnor förlorar ytterligare ett år på arbetsmarknaden minskar kvinnans euro ännu mer. Visst kunde jag förstå kompisars åsikter om att kvinnor i arme´n lär sig värdefulla ledaregenskaper och knyter kontakter de har nytta av i arbetslivet. Och jo, jag tror nog att de kvinnor som gjort frivillig militärtjänstgöring har nytta av det i arbetslivet och får en del skinn på näsan som gör det lättare att t ex löneförhandla.

Visst är det lite gammalmodigt att alla män måste göra antingen civiltjänst- eller militärtjänstgöring medan kvinnor inte behöver göra det, men jag hävdar att väldigt många kvinnor redan gör sin plikt för fosterlandet genom att jobba inom yrken där de tar hand om människor t ex inom vården och socialvården och får alldeles för lite betalt för det, under en hel arbetskarriär. Hur vi ska göra så att insatsen skulle vara rättvis vet jag inte. Jag förstår att det knappast går att slippa en militär- eller civiltjänstgöring genom att lova en ska jobba inom ett för samhället viktigt yrke. Hur skulle en sådan yrkeslista se ut?

Vi såg ju redan under covid-pandemin hur orättvist det var då yrken inom kulturbranschen inte värdesattes och vi vet att ett land i krig behöver industri, företag, möjlighet till ett normalt vardagsliv för att klara sig. Ännu mer dystopiskt skulle det vara ifall kvinnor som lovade föda barn och uppfostra dem, inte skulle beröras av en könsneutral försvarstjänst. Samtidigt vet vi att det är kvinnorna som föder barnen, oftare är hemma med småbarnen, fortsättningsvis ofta har huvudansvaret för barnen och har sämre lön än män. En ensamstående trebarnsmamma som jobbar som närvårdare har minsann under sitt liv redan dragit sitt strå till den gemensamma stacken utan någon militär- eller civiltjänstinsats som 19-åring. Men vad som händer i framtiden vet inga 19-åringar och att ha 30-åringar i någon civiltjänstform skulle också vara svårt.

Nu har SFP och Samlingspartiet beslut på att de vill jobba för den modell som Sverige har, där både pojkar och flickor omfattas av värnplikten, men där man har valt att endast utbilda en bråkdel av årskullarna. Under den här regeringsperioden är det tänkt att både killar och tjejer ska kallas till uppbåden för att öka andelen frivilliga kvinnor som gör militärtjänst och det är rimligt tycker jag.

Anna Sourander, journalist på ÖT, var den första jag såg sett offentligt ta upp problematiken då hon i sin ledare 10.1.24 skrev om hur värnplikt för kvinnor kan motverka jämställdhet och skapa ytterligare utmaningar för nativiteten. Det här är en sak som på riktigt måste diskuteras. Att bara jobba för kvinnlig värnplikt utan att ändra på resten av paketet blir inte bra.

Försvarsmakten som är känd för att vara konservativ tycker inte det finns orsak i nuläget att ändra på lagen. Men som Anna Souraner påpekar i ledaren kan det bli brist på kompetenta män i och med mindre årskullar och armén skulle ha nytta av att fler kvinnor gör militärtjänstgöring. Ett villkor är att försvarsmakten skärper sig. Andelen kvinnor som blir sexuellt trakasserade är oacceptabelt hög. Förstås är trakasserier av alla de slag mot alla kön oacceptabel. Det finns inget försvar heller för pimsning och liknande trakasserier. Ungdomarna är där för att lära sig försvara sitt hemland och dess nordiska demokratiska principer. Nog är det då en skam om beväringarna trakasseras under processen. Det är inte de kvinnor som eventuellt efter en lagändring blir beväringar som ska se till att trakasserier försvinner, även om jag tror att en större mängd kvinnor i arme´n skulle bli den våg som hjälper till att nöta bort manschauvinismen där.

Det som hör ihop med kvinnlig militärtjänst är att det öppet diskuteras planer för hur göra ifall det, Gud förbjude, skulle bli krig. Självklart försvarar kvinnliga reservister Finland på samma sätt som manliga, men det skall vara klart i förväg att barnen i en familj har rätt till en hemmavarande förälder. Det funderar jag vidare på i en senare blogg.

kyrkomötet 2015. Kyrkomötet förde på fredag förmiddag en livlig diskussion om ett ombudsinitiativ om riksdagens förslag till ny äktenskapslag. Ärendet remitterades till allmänna utskottet. 11.5.2015 kl. 10:03

samfällighetsmodellen. Biskop Björn Vikström låter förstå att det för honom var mycket svårt att fatta ett beslut i frågan om kyrkans nya strukturer. 7.5.2015 kl. 18:52

kyrkomötet 2015. Kyrkomötet har med rösterna 78-31 beslutat att låta förslaget till nya lokala strukturer förfalla. 7.5.2015 kl. 18:28

riksdagsvalet. 133 av 200 riksdagsledamöter svarade på Kyrkpressens fråga om de hör till kyrkan eller inte. 7.5.2015 kl. 00:00

det nya diakoniämbetet. Det nya diakoniämbetet diskuterades livligt på kyrkomötet och en samlad tropp diakoniarbetare hade tagit sig till Åbo för att följa med diskussionerna. 6.5.2015 kl. 20:17

psalmbokstillägget. Ombud Åsa A Westerlund framförde inför kyrkomötet en önskan om att de sånger UK lagt fram tas med i det kommande psalmbokstillägget. 5.5.2015 kl. 11:31

kyrkomötet 2015. I sin predikan vid kyrkomötets öppningsmässa kallade biskop Seppo Häkkinen frågan om kyrkans lokala strukturer för en historiskt viktig fråga. 5.5.2015 kl. 10:24

Biskop Björn Vikström vill minska på riksdagens beslutbörda genom att skära i kyrkolagen. 30.4.2015 kl. 13:12

Höstdagarna. Arrangören för Höstdagarna ser sig om efter ny samarbetspartner då Lärkkulla drar sig ur till en följd av statliga reformer. 29.4.2015 kl. 16:49

Sini Sundqvist. Många tonåringar är trötta i dag. Och saknar vuxna att tala med. Bland annat det har Sini Sundqvist lärt sig i jobbet som ungdomsarbetsledare och försöker anpassa verksamheten i enlighet med den insikten. 29.4.2015 kl. 16:47

Kyrkomötet. Nästa vecka är det dags för kyrkomötet att besluta om alla församlingar i framtiden ska tillhöra en samfällighet eller inte. Peter Lindbäck har redan nu meddelat att han kommer att föreslå att lagförslaget förkastas. 29.4.2015 kl. 16:40

Anne-Louise Nilsson och hennes sambo ville få in mer lek i sitt liv och bestämde sig för att öppna sitt hem för barnen. 29.4.2015 kl. 15:56

Finska Missionssällskapet hjälper de drabbade i Nepal. Missionärerna är oskadda, bland dem finlandssvenska Westerlings som råkar befinna sig i Finland. 26.4.2015 kl. 13:36

En maktkamp har lett till att Evangeliföreningens missionärer i Kenya har evakuerats från missionsstationen Atemo. 23.4.2015 kl. 07:31

I maj samlas barn och vuxna på Narinkens torg i Helsingfors för att protestera mot nedsmutsningen av Östersjön. Initiativtagare till protesten är Isak och Vera Meriläinen, sju respektive nio år. 22.4.2015 kl. 13:04

Personligt. – När människor ojar sig över hur mycket otur jag haft säger jag: Det här har hänt, men nu finns ingen bitterhet kvar. säger Anneli Pandora Magnusson. 30.3.2022 kl. 20:04

RÄTTEGÅNG. Riksdagsledamot Päivi Räsänen (KD) friades i tingsrätten från åtalen om hennes uttalanden om homosexuella. Tingsrätten i Helsingfors gav sin dom på onsdagen. 30.3.2022 kl. 13:05

livsval. Susanna Landor var chefredaktör på Hbl. Nu är hon diakoniarbetare i Kyrkslätt. – Det här jobbet ger instant-belöning. Jag får räcka en kasse mat till en människa som inte har mat i skåpet. Och samtidigt handlar det om något mycket större: hur bemöter vi varandra? 30.3.2022 kl. 13:04

KRIGET I UKRAINA. Kriget kom som en chock och väckte stor ilska. Stepan, som bott i Finland i många år har tagit upp kampen för sitt land. – Vi kommer inte att ge oss! 30.3.2022 kl. 06:00

Ukraina. Efter att ha vistats i hemlandet av privata skäl har nu Anders Mård återvänt till S:t Petersburg, sin hemstad. 28.3.2022 kl. 20:21