Vad behöver du fasta dig mot?

Anna Edgren 23.02.2023

Så var det dags igen. Jag som aldrig riktigt kom igång med adventsveckornas lilla fasta är nästan lika överrumplad nu. Inte för att jag inte skulle ha tänkt på saken, mera för att jag har fastnat i tänkandet och planerandet.

Någon tyckte en gång att det är så konstlat att ta sig en andlig fasteperiod vid någon viss tid, som om det skulle göra en till en bättre människa. Det sades smått arrogant och frustrerat oförstående, men tänk om det är just så – att jag kan bli en lite bättre människa av att fasta, av att sätta fokus på mera kärna än yta. Att i en bred mening bli en ”bättre människa” kan väl vara allt från att jag blir snällare mot mig själv och mot andra till att jag frigör tid och plats i mitt liv för sådant både jag själv och andra mår bra av.

När jag stötte på tanken om att i positiva tecken fasta sig mot någonting gott och efterlängtat, snarare än att med blodsmak i munnen fasta sig bort från något oönskat, var det en verklig ögonöppnare. Att det inte är det stränga(?) fastandet i sig som är grejen. Att det inte är en tävling med varken mig själv eller andra, eller ens nånting som måste vara mätbart och möjligt att kruxa av på en lista. Kanske en fasteperiod till och med kan sikta mot ett tillstånd, en vag känsla av hopp och förundran inför ett efterlängtat men ännu lite oklart mål.

Det utrymme i hem, tid eller själ som frigörs under fastan kan få nya funktioner, nya mål. Om jag spelar mindre mobilspel kan jag leka mera med barnen eller läs den där andaktsboken som väntar i hyllan. Om jag rensar i mitt klädskåp kan någon annan ha nytta av det jag inte behöver, samtidigt som jag får färre plagg att ta hand om och ha plats för. Om jag äter hälsosamt mår jag bättre och orkar ta tag i alla de där projekten jag har puttrande i huvudet.

Vad vill du ha mera tid eller mera plats för? Kanske du just under fastans veckor kan hitta ro eller mod ta några steg mot det?

Kyrka. Kyrkan välkomnar semestrande finländare att arbeta som frivilliga utomlands. Det här kom fram då kyrkan informerade om sitt utlandsarbete på resemässan förra veckan. 21.1.2008 kl. 00:00

Ledare. Ledare 4/2008 Den tyske kulturfilosofen Friedrich von Schlegel har beskrivit historien som en profet som blickar bakåt. Hans landsman Konrad Adenauer, Tysklands första förbundskansler, har för sin del sagt att historia är slutsumman av alla de ting som kunde ha undvikits. Enligt den holländske kulturfilosofen och kulturhistorikern Johan Huizinga har varje kultur den historia som den kan förstå. 21.1.2008 kl. 00:00

Rolf af Hällström. I en Hbl-kolumn förra året gick teknologiprofessorn Paul Lillrank åt journalisters missbruk av ord. En trafikstockning på Västerleden kallas kaos. I verkligheten råder motsatsen, eller ordning. När trafikhindret är borta startar alla bilarna på sin tur och trafiken flyter. 21.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Stärkt andligt liv, betydelsen av medlemskap, interaktion, administration som tjänar verksamheten, globalt ansvar och ansvar för de svaga. Så ser förslaget till strategi för lutherska kyrkan 2015 ut. Förslaget överlämnades i dag till Jukka Paarma. 21.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. I år finns ett svenskt projekt inom ramen för insamlingen Gemensamt Ansvar. Projektet har temat Arbete – genom samarbete. De ansvariga räknar med att projektet ska komma att beröra cirka 30 finlandssvenska utvecklingsstörda personer. 21.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Insamlingen Gemensamt Ansvar inleds den 3 februari. Sammanlagt 40 000 frivilliga samlar pengar som går till att hjälpa finländare med utvecklingsstörning att få jobb och till liberianer som bygger upp sitt land. 20.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans utlandshjälp levererar 130 000 tält till de områden i Kenya som drabbats av oroligheter. 19.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Vanda har tilldelats kyrkans miljödiplom. 19.1.2008 kl. 00:00

Samhälle. Kristdemokraternas ordförande Päivi Räsänen kräver i en interpellation att regeringen gör något för de svårt förföljda kristna i Indien. 18.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. I Matteus församling i östra Helsingfors väntar bråda tider. På ett knappt år ska alla strukturer för de nya församlingsmedlemmarna från Sibbo vara klara. 18.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Östersundom kyrka med begravningsplats, en församlingssal och kring 450 församlingsbor. Det är vad Sibbo svenska församling förlorar då kommunen mister mark till Helsingfors. 18.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Ungdomsarbetsledarna i Kvevlax, Solf, Korsholm och Replot finns en förmiddag i veckan till hands för ungdomar på högstadiet i Korsholm. 18.1.2008 kl. 00:00

Insändare.      Är förvånad över reaktionerna i Tammerfors svenska församling mot Matias Roto som kyrkoherde, Matias har vikarierat som kyrkoherde i Tenala församling och jag har bara positiva erfarenheter av honom. MVH: Stig Nyberg viceordf. i Tenala församlingsråd. 17.1.2008 kl. 16:22

Människa. Då Gud kallade lade Heimo Karhapää bokstavligt talat ner det han höll på med och slog in på en ny väg. Han sade upp sig från sin praktikantarbetsplats och åkte från Kuopio till Lahtis för att söka sin nya väg. I Lahtis upplevde han en mycket konkret omvändelse och sedan dess har han försökt leva i enlighet med Guds vilja. 17.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Den elfte februari samlas församlingarnas förtroendevalda för att välja fyra lekmannaombud till kyrkomötet. Kyrkpressen frågar ut de fjorton lekmannakandidaterna.  17.1.2008 kl. 00:00

Svenskfinland. Personer med dåligt omdöme har ibland fattat felaktiga beslut. Det kan Lina Laurent och Annica Lindström sluta sig till i första numret av Amos arv. 6.9.2016 kl. 16:07

profilen. Journalistiken har tagit Peter Fellman till de stora arenorna. Han brinner för sitt jobb men vet att livet är så mycket mer än titlar.– Min tro hjälper mig att se saker i rätt perspektiv. 6.9.2016 kl. 15:34

film. Över de bländande vackra skärgårdslandskapen faller snart en mardrömslik ridå. Kyrkpressens recensent har sett filmen Djävulens jungfru. 6.9.2016 kl. 14:00

radio. Från och med den 1 september hörs inte längre klockringning på lördag klockan 18 i Radio Vega. 5.9.2016 kl. 13:18

Arkitektur. Enligt Sari Dhima präglas den moderna finska kyrkoarkitekturen av en viss ängslighet. 2.9.2016 kl. 15:21