Emma Audas disputerar idag med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn.
Emma Audas disputerar idag med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn.

Tänk om kyrkan sa: Du ska inte avguda ditt äktenskap

doktorsavhandling.

Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn.

16.1.2020 kl. 10:51

Emma Audas dedikerar sin doktorsavhandling till kyrkan. Hon vill visa att det finns andra sätt att närma sig äktenskapsfrågan teologiskt än de vanligaste argumenten, som nu lett till låsta positioner i den utdragna diskussionen om huruvida kyrkan ska viga samkönade par eller inte.
– Ett problem med diskussionen idag är att de mest högljudda rösterna antingen kallar sig konservativa eller liberala. I båda grupperna finns det folk som säger att frågan är enkel. Min utgångspunkt är att frågan inte kan vara enkel, då skulle vi inte sitta här idag.

Vad hon vill säga är att bra äktenskapsteologi inte kan vara konservativ eller liberal. Så fort vi identifierar oss som konservativa eller liberala kommer vi att säga saker för att stärka vår grupptillhörighet.
– Men vår grupptillhörighet ska vara att vi är kristna. Om vi i stället tar ett kyrkocentrerat perspektiv, då ställer vi oss mitt i dopets vatten, och med de glasögonen på oss kan vi se helt nya saker och hitta helt nya svar.

Men sin avhandling, Det heliga äktenskapet, vill hon bjuda in till samtal och utmana mycket av det vi tror oss veta om äktenskapet.
– Vad kyrkan har för äktenskapssyn är en helt annan fråga än vad kyrkan säger om ett visst sexuellt uttryck. Vi behöver ställa stora frågor om varför kyrkan välsignar äktenskap och tycker att äktenskap är en bra sak, varför äktenskapet är något som får oss att växa som kristna.

Hon har fått många aha-upplevelser på vägen. Man brukar säga att män och kvinnor kompletterar varandra, och att detta är en traditionell kristen syn på människan. Men den tanken är i själva verket modern, och talet om att könen kompletterar varandra dyker upp i äktenskapsteologin först under 1900-talet.
– Många tänker att det kyrkan idag säger om förbundet mellan en man och en kvinna skulle vara väldigt enkelt: så här har kyrkan alltid sagt, det här är kyrkans lära. Men de facto har äktenskapet alltid varit ett samspel mellan kyrkans lära och olika influenser från samhället och andra kyrkor.

Audas har koncentrerat sig på tre stora teman: kärlek, kön och familj. Hon har velat studera äktenskapet ur ett kyrkocentrerat perspektiv och fråga sig vilka konsekvenser det får att kyrkan i någon mening är kallad att utmana sin omvärld. Vad är ett kristet äktenskap? Vad är det kyrkan säger om äktenskap som ingen annan säger?
– Nu har den stora frågan blivit om kyrkan ska viga samkönade par eller inte. Men jag menar att kyrkan – till skillnad från andra – skulle kunna säga: Du ska inte avguda ditt äktenskap. Du ska inte tro att det är där din lycka garanteras, du ska inte tro att det är där din yttersta trygghet eller din primära identitet finns. Den finns i relation till Gud.

Ta första Korinthierbrevets trettonde kapitel, Kärlekens lov, som ofta läses vid bröllop.
– Det är inget fel med det så länge man minns att det här är skrivet till en församlingsgemenskap om hur kristna ska älska varandra. De här orden kan läsas vid bröllop om man placerar in äktenskapet i kyrkans gemenskap. Här i församlingen ska jag formas till att lära mig kärlek, och äktenskapet är ett sätt att formas till att bli bättre på att älska och att se mina egna brister.

Hon menar att kyrkan ofta faller i gropen av själv predika en alldeles för romantisk kärlekssyn.
– Där är tvåsamheten väldigt inåtvänd och självcentrerad, och där överför man egenskaper från den kristna Guden till kärleken. Man säger att kärleken självklart är evig och villkorslös och osjälvisk. Sånt som vi har sagt om Gud har vi börjat säga om våra parrelationer.

Men det är inte vår partner som ska ansvara för vår lycka. Det är inte där vi ska ha vår trygghet.
– Det talar tidiga kyrkofäder mycket om. Deras kritik mot äktenskap och familjeliv handlar långt om ett varnande för illusionen om att man kan bli odödlig via sina barn eller att man kan bli tryggad genom sin familj. Det här gör ju att de som inte har en biologisk familj står utan samma skyddsnät. Så kan det inte vara i kyrkan.

Hon skulle önska att kyrkan också vågade säga att äktenskap kan handla om ganska konkreta saker.
– Kanske kyrkan vid vigselsamtalen skulle våga pusha lite och till exempel säga att vi tror på ett delat ekonomiskt ansvar. Kyrkan kunde utmana den romantiska tanken där bara känslor och parförhållande räknas, där det blir lite fult att tala om sådant som pengar innan man ska gifta sig.

En annan fråga som hon tar upp är uppdelningen mellan begärande och tjänande kärlek, och tanken att det på något vis ska gå att skilja åt sexualitet och kärlek också i ett äktenskap.
– Jag tror att många som har erfarenhet av att leva i en parrelation inte har så lätt att säga att det här hör till kärleken och det här hör till sexualiteten. Uppdelningen väcker frågor, och där kommer motsägelser fram. När är ett uttryck ett sexuellt uttryck? Kärleken mellan makar blir ju inte sexuell först i stunden man har sex.

Det har varit en aha-upplevelse för henne själv att inse att det att man känner längtan till sin partner inte är teologiskt irrelevant.
– Längtan och dragningen till en annan människa handlar djupast sett om vår längtan till Gud, lär de gamla kyrkofäderna. Vi kan känna en sund längtan till andra människor så länge vi vet att vår djupaste längtan får sitt svar i Gud.

Hon har också reagerat på det självklara upphöjandet av kärnfamiljen. Familjen relateras ganska sällan till en annan gemenskap, till kyrkans gemenskap.
– Familjen ska liksom leva för sig själv och kyrkan ger råd på avstånd. Målet är inte att vi ska sitta där, en massa lyckliga familjer sida vid sida i kyrkbänken. Om vi tar evangeliets radikalitet på allvar ska familjerna och församlingens gemenskap tjäna varandra. Det betyder att vem som hör ihop med vem blir mindre viktigt. I kyrkan är alla systrar och bröder.

Hon menar att det är viktigt att kyrkan aldrig bidrar till att någon som inte är en del av en kärnfamilj känner sig utanför. Det är en grundläggande trovärdighetsfråga.
– Om en frånskild, en änkling eller en ensamstående inte känner sig hemma i en församling är det ett stort problem.

Sofia Torvalds
Rebecka Stråhlman, Jakob Nylund och Johannes Winé ledde showen med ärkebiskop Tapio Luoma och biskop Bo-Göran Åstrand.

ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36
Vad lär man sig av Lotta på Bråkmakargatan? Att det ibland är blod på födelsedagen och att man behöver ha en tant Berg.

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15
Teemu Laajasalo är biskop i Helsingfors. Bilden är från hans biskopsvigning.

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00
På världens näst största flyktingbosättning i Uganda bygger Kyrkans Utlandshjälp skolor och vidareutbildar lärare. Skola och undervisning betraktas som livräddande i krissituationer.

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00
Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01
Röstberättigade i valet den 11 februari är prästerna samt församlingarnas förtroendevalda.

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33
Sedan Bo-Göran Åstrand installerades som biskop i Borgå stift i september har han hunnit resa runt i olika delar av stiftet. Söndagen den 26 januari kommer han att besöka Matteus församling.

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36
Magnus och Anna Dahlbacka under utgivningsfesten Maralal i december.

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53
Kronoby kyrka var välfylld när den nybildade församlingen höll sin första mässa på söndagen.

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28
Slutet nått