Läraren som känns igen på sitt skratt

profilen.

Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken.

21.12.2019 kl. 17:15

Nära järnvägsstationen i Bennäs ligger huset där Roger Eriksson växte upp. Hans mamma såg till att dörren till deras hus alltid var öppen.

– Alla fick komma in, men de som var onyktra fick sitta i farstun.

Hon var söndagsskollärare i byns baptistförsamling Betel. Hans pappa hörde till lutherska kyrkan.

Som barn blev både Roger och systern döpta och som åttaåring gick han i två söndagsskolor och två juniorklubbar. Skillnaderna mellan samfunden var inget han märkte som barn. Båda söndagsskolorna leddes av två tanter och följde samma upplägg. Med baptismen följde en del stränga regler: dans var förbjudet, liksom film.

– Jag glömmer aldrig hur dåligt samvete jag hade när jag varit och sett på ”Finlands järnvägar 100 år”, säger han och skrattar.

Senare kunde han känna igen det här hos ungdomar från väckelserörelserna som satt i hans klassrum.

I tonåren fick syskonen själva välja sin väg. Roger blev konfirmerad, hans syster döptes i Betaniaförsamlingen i Jakobstad.

Ögonblicken som avgjorde

Han hade tagit studenten, fullgjort sin värnplikt och skulle börja läsa på inträdesprovet i biologi – och konstaterade: oj, vad mycket tentamenslitteratur, hur ska jag orka?

– Så öppnade jag Kyrkpressen och där stod: ”Ansökningstiden till Teologiska fakulteten går ut. Antagning på basen av betyg.”

– Jag visste inget om vad teologi var när jag började. Man skulle studera, det var det viktiga.

Var det en slag vägledning? Det vet han inte. Det var först efteråt hans mamma berättade att han redan som femåring sagt ”jag ska bli präst”.

– Men jag blev ju inte präst, och det har sin historia.

Det var efter det första året som religionslärare i Sursik – där han undervisat varenda klass i högstadiet och alla i gymnasiet – som de ringde från domkapitlet och frågade om han ville bli prästvigd.

– Jag var så totalt slut så det fanns inte en chans. Och varför skulle jag bli prästvigd? Jo, de hade behov av vikarier i Pedersöre prosteri den sommaren. Så jag tackade nej.

Andra gången var det den nyblivna biskopen Erik Vikström som erbjöd honom prästvigning om han kom till Borgå och höll en lektion i gymnasiet. Det blev aldrig av och biskopen konstaterade senare: Det var inte din väg i livet.

"Men jag blev ju inte präst, och det har sin historia."

Även efter pensionen tycker han om att följa med var hans elever hamnat. För några år sedan fick han åka till Ständerhuset i Helsingfors och ta emot en utmärkelse för förtjänstfullt arbete. Då räknade han att det var ett fyrtiotal teologer som någon gång suttit på hans religionstimmar – idag är de ännu fler. Bland dem finns till exempel nuvarande biskopen Bo-Göran Åstrand, flera kyrkoherdar, doktorer och blivande doktorer.

– 2005 eller 2006 var jag på en religionslärardag. Vi var tjugo anmälda till kursen – åtta var före detta studerande från Pedersöre gymnasium.

Något av det han är mest stolt över är de kvinnor med rötterna i Pedersöre prosteri som blivit präster, trots att de kommer från en trakt som klassas som ganska konservativ.

Han hade på radion i klassrummet när kyrkomötet röstade om kvinnor kunde bli präster. Första gången blev det nej – då klappade pojkarna i klassen i händerna.

– Andra gången var det flickorna som applåderade.

"Då jag öppnade dörren till klassrummet och började förberedelserna för första lektionen var det nästan alltid någon som kom in och hade någonting att prata om eller som bara ville sitta där."

Roger Erikssons motto som lärare var att man bara behöver kunna motivera sina elever, då gör de resten själva. En givande diskussion är kanske viktigare än att hinna igenom allt som står i lektionsplanen. Han har ett kännspakt skratt som är bekant för alla före detta elever. Något av det han saknar mest med lärarjobbet är de möten som kunde uppstå under tidiga morgnar och raster.

– Då jag öppnade dörren till klassrummet och började förberedelserna för första lektionen var det nästan alltid någon som kom in och hade någonting att prata om eller som bara ville sitta där. Man fanns där och ibland utbytte man några tankar.

Han är fortfarande fullt sysselsatt, med styrelseuppdrag för Kårkulla och Folkhälsan, som viceordförande i gemensamma kyrkofullmäktige och nu även som representant i organisationskommittén som arbetar med församlingsfusionen i Pedersöre.

– Det är bra att ha något kvar. Det skulle ha blivit så abrupt om jag skulle ha slutat med allting på en gång. Då kan det hända att jag skulle ha börjat intressera sig för sådant som varför kommunen inte sköter diket här utanför huset.

I kommunpolitiken har han tackat för sig.

– Jag tror jag var en bättre lärare än politiker, jag var nog för snäll som politiker. Men jag har haft nytta av att veta vad som hänt i samhället och kunnat knyta an till det i min undervisning.

Född och bosatt i Bennäs. Tidigare lärare i religion och psykologi. Med och organiserar nya Pedersöre församling.

Emelie Wikblad



eutanasi. Endast var sjätte läkare som arbetar med döende patienter är för eutanasi. 20.2.2017 kl. 10:08

kärlek. Kan kärlek vara något så oromantiskt som att bara stanna? 17.2.2017 kl. 21:35

gospel. Den som är nyfiken på att pröva på vad det egentligen är att sjunga gospel har sin chans i mars. 17.2.2017 kl. 10:22

Borgå stift. Stiftsfullmäktige i Borgå stift tillsatte vid sitt möte i Karleby på tisdagen (14.2.2017) en nämnd som har som uppgift att främja det kyrkliga arbetet och stöda församlingarnas utveckling på Åland. 15.2.2017 kl. 14:28

tro. – Tänk att jag får ha en relation till Gud i ett postsovjetiskt, sekulariserat Estland – det är nåd, säger Janne Kütimaa, som bor i Tallinn och på Åland. 15.2.2017 kl. 13:51

sjukdom. Gitte Laurell fick en cancerdiagnos i fjol, och noterade efter en tid att en del människor började undvika henne. Hon plitade därför ner fem råd för hur man kan bemöta människor med cancer i vardagen. 16.2.2017 kl. 00:00

statistik. Från årsskiftet ska församlingarna rapportera sina aktiviteter veckovis till kyrkostyrelsen. Nytt är att också de frivilligas insatser ska bokföras. 15.2.2017 kl. 01:00

film. I Martin Scorseses drama Silence baserar sig på Shûsaku Endôs roman från 1966 om den verkliga jesuitmunken Cristóvão Ferreira. 13.2.2017 kl. 16:08

domkapitlet i borgå. I framtida kyrkoherdeval ska alla som söker en kyrkoherdetjänst intervjuas av domkapitlet. 13.2.2017 kl. 12:13

Recension. På Svenska teatern blir Tove Jansson en konstnär som målar förvånansvärt lite. 9.2.2017 kl. 11:41

Teologi. Det är tveksamt om människor i dag vet vad de ska ha nåden till, säger teologen Patrik Hagman, som ifrågasätter Luther i en ny bok. 9.2.2017 kl. 00:00

kyrkoherdeval. Mikael Forslund, en av kandidaterna i kyrkoherdevalet i Vasa, är missnöjd med domkapitlets bedömning av kandidaternas meriter. 8.2.2017 kl. 16:53

pensionsfond. Avkastningen på Kyrkans pensionsfond överskred målet på sex procent i fjol. 8.2.2017 kl. 15:04

Norska kyrkan. Den första februari tog Norska kyrkan i bruk ett könsneutralt vigselformulär, där bland annat orden ”brud” och ”brudgum” tagits bort. 6.2.2017 kl. 12:27

Bok. Kyrkpressens redaktör Sofia Torvalds tilldelades i söndags, på Runebergsdagen, ett av Svenska litteratursällskapets litteraturpris. 6.2.2017 kl. 12:23

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00

FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35