Furahakören samlas med jämna mellanrum till övningsveckoslut – den här gången i Lappvik.

De stavar gemenskap på många språk

Jubileum.

I Furahakören bygger man relationer till varandra och till Gud.

6.9.2019 kl. 12:14

År 2013 var Furahakören utan dirigent.
– Vi hade ett uppträdande som bokats ett och ett halvt år tidigare, men ingen dirigent. Jag diskuterade det med en kompis, jag sa att mitt hjärta brinner så för den här kören, den är Guds verk, vi måste lösa det här. Och min kompis sa: ”Varför frågar du inte Fiona?”, berättar Nina Forss, som sjungit i kören sedan början av 2000-talet.

Så hon frågade Fiona.
– Jag sa inte ja genast, jag lovade be. Men det är farligt att be, skrattar Fiona Chow, som varit dirigent för kören sedan dess.

Furahakören grundades av Gunvor Helander år 1974, och bestod av en liten grupp av unga sångare. Den blev Finska Missionssällskapets svenskspråkiga kör, och dess uppdrag var att väcka intresse för mission. Småningom växte den, på 80-talet fyllde den en hel buss. Sen krympte den igen.
– När Furahakören började sjunga sånger från andra kulturer var det ovanligt. Men idag sjungs afrikanska eller asiatiska sånger i vilken kör som helst. Så varför behövs kören idag? frågar Jan Hellberg, en av körens tidigare och långvariga dirigenter.

Hans svar är att den behövs för det arbete den gör idag: integrera olika kulturer och musikstilar och människor i våra kyrkor. Fiona Chows modersmål är engelska och i kören talar man engelska, svenska och finska. Chow menar att Furaha kan vara ett integrationsinstrument, och integration motverkar utanförskap. I kören sjunger också finskspråkiga, och alla språkgrupper lär känna varandra på övningarna.
– I huvudstadsregionen är integrationsspråket nästan alltid finska, och invandrare får lätt den bilden att svenskspråkiga är lite speciella. Jag kan få höra: Varför umgås du med finlandssvenskar? Då säger jag: Kom med i min kör så ska du få se att finlandssvenskar faktiskt är jättetrevliga!

Jan Hellberg arbetar som bäst på en doktorsavhandling i musikvetenskap. Den handlar om hur musicerandet i evangelisk-lutherska kyrkan i Namibia präglats av både internationella och lokala influenser.
– Jag tycker det är jätteintressant att fundera på vad vi egentligen gör när vi musicerar – vi bygger relationer. I kyrkliga sammanhang är en av dem relationen till Gud. Hur vi musicerar färgas av och påverkar våra uppfattningar av de här relationerna, säger han.

Han tänker på Namibia, som var det första arbetsfältet för det nygrundade Finska Missionssällskapet.
– Jag vågar påstå att kyrkan i Namibia är den mest finskinfluerade kyrkan någonstans – utanför Finland. De finska missionärerna gjorde i början det misstaget att de översatte ord – psalmer och bibelord – men inte musikstil.

Men när han tänker på sin forskning inser han att det är ett lika stort misstag att tycka att de lokala kyrkorna till exempel i Namibia enbart får sjunga sin lokala musik.
– Det är också ett slags kulturimperialism.

För Fiona Chow är det viktigt att kören förenar olika musikstilar och sångtraditioner, att den går över språkgränser, att den lockar dem som är intresserade av mission och dem som ännu inte vet att de är intresserade av mission.
– Det är mitt hjärtas längtan som kristen att vi blir ett med Jesus, och därför är gemenskapen i kören jätteviktig. Gemenskapen vi har med varandra, och med Gud.

Kören firar 45-årsjubielum den 16–17 november. På lördag blir det en sits för gamla medlemmar, och sedan festmiddag i Högbergssalen vid Johanneskyrkan i Helsingfors från kl. 14 framåt. På söndag blir det festmässa kl. 12 i Johanneskyrkan. De av körens tidiga medlemmar som inte fått info om jubileet kan mejla nina.forss35@gmail.com.

Kören välkomnar nya medlemmar. Terminsstart 7 september. Kontakta furahadirigent@gmail.com för mer information.

Sofia Torvalds



syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00